EU-parlamentet godkände snabbare utsläppsminskningar
EU har beslutat att det ska bli dyrare att släppa ut koldioxid i EU-länderna.
På tisdagen godkände parlamentet de avtal som nåddes med EU-länder i slutet av 2022 om flera viktiga delar av lagstiftningen.
Reformen gäller systemet för handel med utsläppsrätter för både luftfart och sjöfart, en mekanism för justering av kolgränser och en ny social klimatfond.
En koldioxidskatt ska tas i bruk i pilotform i oktober innan den utvidgas 2026–2034.
Utsläppsrätterna reformeras
Enligt förslaget kommer det att göras stora förändringar i EU:s system för utsläppsrätter för koldioxid, det så kallade Emissions Trading System (ETS).
Mängden utsläppsrätter på marknaden ska minskas snabbare än planerat.
Enligt nuvarande system får företag inom vissa branscher gratis utsläppsrätter, och enligt det nya förslaget ska den här typens gratisutsläpp vara utfasade till 2034.
Parlamentet röstade nu också för att för första gången inkludera sjöfartens växthusgasutsläpp i ETS.
De kostnadsfria utsläppsrätterna för flygsektorn fasas ut till 2026, och användningen av mer hållbart flygbränsle ska effektiveras.
Enligt den kommande lagstiftningen ska EU:s koldioxidutsläpp minska med 62 procent fram till 2030, jämfört med nivåerna 2005 – ett stort steg från det tidigare målet på en minskning med 43 procent.
EU tredje störst då det gäller utsläpp globalt
EU med sina 27 medlemsländer är på tredje plats då de gäller de största mängderna av koldioxidutsläpp globalt.
Den överlägset största är Kina, som kraftigt utökar mängden koleldade kraftverk trots ett löfte om att koldioxidutsläppen ska nå en topp till 2030 och sedan minskas till noll till 2060.
På andra plats kommer USA som historiskt sett har stått för de största koldioxidutsläppen.
USA har nu en långsiktig strategi för minskning av utsläppen, och president Joe Biden har lanserat ett program (Inflation Reduction Act) som ska ge amerikansk industri kraftiga subventioner så att man kan skapa ett ”grönare” USA.
I Bryssel förbereds separata EU-lagar som ska stärka den europeiska industrins konkurrenskraft inför USA:s subventioner och Kinas omfattande investeringar i sektorn för förnybar energi.