Grön omställning blir för dyrt, säger Sannfinländarna – men företag vill tjäna pengar på klimatvänliga lösningar

Sannfinländarna säger att en grön omställning blir för dyr, medan företagsvärlden menar att vi inte får gå miste om chansen att tjäna pengar på efterfrågan på gröna lösningar.

Vilken sorts klimatpolitik får Finland ifall det borgerliga regeringsalternativet vinner? I Sverige har högerpolitiken efter senaste riksdagsval lett till att utsläppen ökar. Kan något liknande hända här?

Stor förändring i klimatpolitiken sedan svensk högersväng – utsläppen väntas öka för första gången på två decennier

Klimatgräl kan leda till regeringskris.

Svenska Miljödepartementet lades ner efter 35 år som departement efter ett beslut som fattades av regeringen Kristersson och miljöfrågorna flyttades till näringsdepartementet.

Sannfinländarnas Riikka Purra har i debatter sagt att förvaltningen ska minskas, som en sparåtgärd. Partiet anser också att Finland borde flytta fram målet om att bli koldioxidneutralt från år 2035 till 2050. Här har partiet en annan linje än de andra partierna.

Vi vill att utsläppen ska minska men det ska ske i rätt takt. Det får inte bli för dyrt

Lulu Ranne, Sannfinländarnas gruppordförande

I Petteri Orpos frågor till partierna ingår inte årtalet 2035. Däremot frågar Orpo om partierna redo att främja koldioxidneutralitet, öka de finska företagens rena export och skapa förutsättningar för nya investeringar i kärnkraft.

– Vi utgår från att vi inte kommer att nå målet om en begränsning till 1,5 grader globalt. Det kan ju inte vara så att vi sitter fast i ett årtal när vi vet att det inte kommer att fungera. Vi vill att utsläppen ska minska men det ska ske i rätt takt. Det får inte bli för dyrt, säger Lulu Ranne, Sannfinländarnas gruppordförande.

Hellre kärnkraft än vindkraft

Sannfinländarna är eniga med Samlingspartiet om att Finland borde satsa på kärnkraft. Sannfinländarna vill i sitt blåvita omställningsprogram förpliktiga vindkraften att ersätta variationer i eltillförseln med reservkraft, eftersom de hävdar att vindkraften skrotar ned säkerheten i våra elnät.

– Vi måste ta hand om våra skogar. En vindmölla kräver en stor yta och sen tillkommer alla ledningsvägar så det är viktigt att vi inte kör iväg för fort. Men vi behöver en nationell kärnkraftsstrategi och den måste vi sätta i gång väldigt snabbt. Hanhikivi behöver en ny leverantör och vi behöver små kärnkraftverk, menar Ranne.

– De tekniska lösningar som nu finns kan inte skalas upp så att vi når 2035-målet. Vi ska inte sluta med miljö- och klimatarbetet. Men det ska ske i en sådan takt att vi har råd med det och inte sen på 2050- och 60-talen är i den situationen att vi ångrar att vi har byggt ut för mycket inlandsvindkraft, säger Ranne.

Så här ser vindkraften ut idag i Österbotten – har gränsen kommit emot?

Över 200 möllor producerar el i Österbotten idag.

Hållbarhet är en lönande affär

Inom företagsvärlden ser man helt annorlunda på saken. Näringslivsnätverket Climate Leadership Coalition, CLC anser att övergången till en hållbar värld kan vara både finansierbar, genomförbar och ekonomiskt lönsam. Där spelar vindkraften en viktig roll.

– Finland är i alla fall på väg att bli en energiproduktionens stormakt. Ju snabbare vi lyckas producera billig el desto snabbare kan vår industri elektrifieras, skapa en vätgasekonomi, och minska våra utsläpp betydligt, säger Tuuli Kaskinen VD för CLC.

Därför finns det, enligt Kaskinen, ingen grund för tanken att produktionen av vindkraft skulle göras dyrare. I så fall får någon annan investeringarna och det hela görs någon annanstans. Med tanke på finländarnas välmående och sysselsättning är det inte klokt.

Vad är det värsta scenariot enligt CLC?

– Att man ger upp överenskomna målsättningar, vilket inte kan göras i en handvändning eftersom vi har en klimatlag där de är inskrivna, samtidigt som man försvårar industrins verksamhetsvillkor, säger Kaskinen.

I det stora hela handlar det om att företagen vill ha förutsägbara förhållanden som främjar både klimat- och industripolitik.

Ju snabbare vi lyckas producera billig el, desto snabbare kan vår industri elektrifieras, skapa en vätgasekonomi, och minska våra utsläpp betydligt

Tuuli Kaskinen VD, CLC

– Ingen har väl någonting emot det – mera handlar det om hur det formuleras så att alla är överens om den stora bilden. Men regeringen kommer att få svårare att komma överens i frågor utanför industrin, som lantbruket och trafiken, förutspår Kaskinen.

Förnybara bränslen kostar

Frågan är hur trafikens utsläpp ska minskas. Ett tydligt sätt att göra det är att blanda in förnybara bränslen i bensin och diesel. Bränsledistributörerna är skyldiga att blanda in förnybara bränslen i drivmedel, det som i Finland kallas distributionsskyldighet (i Sverige kallas det reduktionsplikt).

I år är den andelen 13,5 procent, men den ska nästa år höjas till 28 procent och fram till år 2030 till 34 procent.

Sannfinländarna vill inte att andelen höjs utan att den hålls på EU:s miniminivå, 14 procent.

– Distributionsskyldigheten har varit ett sätt att få i gång en sådan produktion som det finns stor efterfrågan på i världen. Det statsägda Neste som årligen producerar stor nytta för statsfinanserna med sitt biobränsle har delvis utvecklat sin produkt just tack vare distributionsskyldigheten. Vi tycker att den absolut borde fortsätta, säger Kaskinen.

En liknande skyldighet kunde tas i bruk när det gäller utvecklandet av grön ammoniak. Distributionsskyldigheten är ett verktyg som kan användas på många sätt när man vill garantera efterfrågan på produkter.

Företagen eniga om grön omställning

Företagsfältet vill att den nuvarande inriktningen fortsätter. Man anpassar sig förstås om planerna ändras, men nu är det inom förnybara lösningar och hållbarhet som den globala tillväxten sker.

Däremot ser CLC pragmatiskt på frågan om Miljöministeriets eventuella vara eller icke-vara. Klimatförvaltning behövs för alla de planer och åtgärder som måste rulla på för att utsläppen ska minska. Visst kunde samarbetet mellan olika ministerier i energi- och miljöfrågor kanske ses över. Men det ska inte göras som en sparåtgärd.

Kan du hjälpa Orpo bilda regering? Prova vårt regeringsspel här: