Hon är ovärderlig och samtidigt underskattad – skolgångshandledaren är avgörande i dagens skola

Anette Åkerlund om sitt jobb: "usel lön men bra kollegor".

Skolan fungerar inte längre utan skolgångshandledare. Enligt rektor Tua Masar i Karleby är det lite kaos i många små hjärnor i dag, och då är skolgångshandledarna ovärderliga, bedömer hon.

Skolgångshandledare Anette Åkerlund i Karleby beskriver sitt jobb som betungande men samtidigt trivs hon.

– Det är utmanande. Det blir bara fler och fler av de som behöver stöd och vi är för få.

Hon och hennes kollegor permitteras ungefär en månad varje sommar. Bruttolönen för heltidsjobb ligger kring 2100 euro, men få skolgångshandledare kommer upp i så många timmar. De flesta utgår från 20 timmar i veckan och fyller på med till exempel eftisjobb.

– Lönen är usel, jättedålig. Men jag trivs ändå. Ingen dag är den andra lik, vissa dagar är kämpiga, andra går jättebra. Jag har jättebra arbetskompisar och det är till stor fördel, säger Åkerlund.

Elever är vetgiriga, nyfikna och orkar inte vänta

Behovet av skolgångshandledare har ökat radikalt de senaste 5-10 åren. I dag har mer än var femte elev i grundskolan i Karleby intensifierat eller särskilt stöd och allt färre elever klarar skolvardagen. Det märks i alla grupper.

– Koncentrationen, lugnet i klassen, arbetsron, uthålligheten, motivationen, allt det här som då jag för snart 40 år sedan började var en självklarhet, säger Masar.

Å andra sidan är eleverna i dag enligt Masar vetgiriga, nyfikna och de ifrågasätter. Men att till exempel vänta på sin tur får ge vika för att allt utgår från en själv, påpekar Masar.

– Varför ska vi göra så här, varför har vi inget roligt, varför sitter vi här, får vi gå ut och leka, får vi jobba i par, varför måste vi jobba ensamma, nämner Masar som några frågor som ettorna kan ställa på lektionerna.

Orkar du jobba en kvart får du belöning

Resultatet blir en stökig och rörig klass, och där föds behovet av ytterligare vuxna i klassen, påpekar Masar.

– Någon som kan säga att nu tar vi ny start och försöker hitta det vi ska göra idag.

Enligt Masar har det blivit vanligt att lärare använder tidtagning. Man ställer tiden på 15 minuter och den som orkar jobba så länge får en belöning. Masar vet inte riktigt vad hon ska tycka om det.

– Men dagens barn är kanske lättriggade, de är på helspänn hela tiden, de ska multitaska hela tiden. Om det rör sig ska de titta vem det var, om någon säger något så ska de kommentera. Det är inte så kaotiskt som det låter, fast emellanåt är det just så kaotiskt.

Att allt fler behöver hjälp i skolan beror dels på att vi har blivit bättre på att se och diagnosticera barn med utmaningar, tänker sig Masar. Men hon tänker sig också att det är tungt för barnen att hela tiden göra så mycket.

– Att hela tiden vara tillgänglig, uppkopplad, höra på läraren, se på skärmen, multitaska på så många sätt. Så jag tror det kanske är lite kaotiskt i alla små hjärnor. Man kan inte sortera intrycken och informationen kommer hela tiden, man hinner aldrig stanna upp och sortera.

Ingen lever enbart på kramar och uppskattning

Villa skola har 210 elever. Av dem får cirka 50 intensifierat stöd eller särskilt stöd. Nästa läsår har skolan fått en resurs på 68 timmar skolgångshandledare.

– Av det går 54 timmar åt till elever som har beslut om personlig handledare. Så det blir 14 timmar handledare över för våra 200 övriga elever.

Om Masar fick önska så skulle hon vilja ha en handledare i varje klass. Hon säger att lärarna och handledarna är de viktigaste skolan har.

– Men om jag tänker lönemässigt är skolgångshandledarna underskattade. Det räcker inte alltid att man kramar om dem och säger tack, du gör ett fint arbete.

Klart att vi uppskattar dem men tyvärr lever man inte på det alla gånger, säger Masar och hänvisar till avtalen som handledarna har.

– De som inte är tillsvidareanställda får fundera på att har jag jobb efter sommaren, hur många timmar får jag nästa läsår. Jag avundas inte deras situation.

75 procents ökning i Nykarleby

Karleby stad har i dag mer än 4500 timmar skolgångshandledare i veckan. För tio år sedan var det mindre än 3000 veckotimmar. Det är en ökning på 50 procent, och inte unikt för Karleby. Också Jakobstad har haft en liknande utveckling.

I Nykarleby är motsvarande ökning 75 procent, från knappt 400 timmar (år 2015) till nästan 700 idag.

– Det arbete som skolgångshandledarna gör är oerhört värdefullt och viktigt. De är alldeles för lågt avlönade så risken finns att vi får färre som är intresserade av att jobba med de här uppgifterna, säger bildningschef Teresia Tötterman-Engström i Nykarleby.

Hon påminner om att det dels finns elever med intensifierat stöd eller särskilt stöd, men också övriga som behöver handledare. Inte minst finns i dag en mängd elever med olika neuropsykiatriska utmaningar (NEPSY-barn).

– Det behöver inte betyda att de har beslut om särskilt stöd men att gruppen i alla fall har behov av en extra vuxen.

Då blir också en del av lösningen att se till att utbildningssektorn har tillräckligt med resurser, påpekar Tötterman-Engström.

– Att grupperna inte blir för stora, och att det finns resurser inom elevvården för att förebygga så att problemen inte blir för stora.

Läge för kommunerna att skärpa sig

Det är läge för kommunerna att skärpa sig när det gäller arbetssituationen för skolgångshandledare, anser bildningsdirektör Rolf Sundqvist i Pedersöre.

– De behövs verkligen och vi behöver göra det här arbetet mer attraktivt, det tror jag många håller med om, säger Sundqvist.

Det har blivit betydligt svårare än tidigare att hitta folk som vill jobba som skolgångsbiträden, enligt Sundqvist. Lön och många andra avtalsvillkor görs på nationell nivå men visst kan kommunerna också påverka.

Pedersöre diskuterar som bäst att erbjuda utbildning som kunde ske delvis på arbetstid, och kommunen reder ut vad det kunde innebära att ändra benämningen från skolgångsbiträde till skolgångshandledare. Flera projektanställda kommer troligen också att få tillsvidareanställningar.

– Arbetet i sig är krävande. På något sätt behöver vi mer än tidigare uppmärksamma den här yrkeskategorin.

I regel permitteras skolgångshandledarna på skolloven. De som är tillsvidareanställda får semesterdagar men permitteras de dagar som semestern inte räcker till för.

Sundqvist ser inte direkt några stora möjligheter till att ändra den här situationen.

– Skolsektorn är som den är, vi har ingen verksamhet på somrarna, så det finns inga alternativ i dagsläget som jag ser det.