Finlands Natoambassadör om Ålands demilitarisering: ”Det är en intern finländsk debatt”

Finland får nu vara med och bestämma om Natos militärstrategi, men också förbereda sig på att ta ansvar för den gemensamma kärnvapendoktrinen. Att Ålandsfrågan skulle debatteras i Bryssel är inget som vår Natoambassadör vidkänns.

Det är en blandning av både nytt och bekant. Finlands flagga fladdrar nu tillsammans med de andra medlemsländernas flaggor utanför det enorma Natohögkvarteret i Evere i Bryssel.

Men vår ständiga representation finns ännu kvar i den byggnad som inhyser Natos partnerskapsländer. För själva flytten till högkvarteret på andra sidan av den breda avenyn dröjer ännu en tid.

Den största förändringen är ändå att Finland sedan några veckor tillbaka också har rätt att vara med och bestämma i det högsta Nato-organet, det Nordatlantiska rådet.

– Man fattar besluten med konsensus så vi har också vetorätt, konstaterar Natoambassadören Klaus Korhonen när Svenska Yle träffar honom.

Också en stor mental förändring i hur man ser på försvaret

Sedan Finland i somras tillsammans med Sverige blev ett så kallat inbjudet land, har det skett flera omställningar i det dagliga jobbet.

– Vi hade 18 medarbetare i delegationen och nu är vi nästan 40, så jag tror att vi kanske är den snabbast växande enheten i Finlands statsförvaltning just nu, säger Korhonen.

För alla som arbetar med finländsk säkerhetspolitik – antingen i Bryssel eller på hemmaplan – betyder det fullbordade Natomedlemskapet även en kursförändring från ett nationellt till ett kollektivt försvar.

– Man har sagt att det tar en generation att anpassa sig till det här nya tänkandet. Det är också en stor mental förändring eftersom idén har varit att Finland försvarar sitt territorium. Nu måste vi lära oss att tänka i en skala av hela området, och också tänka på vad Natosolidaritet betyder för Finland, påpekar Korhonen.

Ålands demilitarisering var välkänt vid Natohögkvarteret

Den nyväckta finländska debatten om Ålands demilitarisering finns enligt Korhonen ändå inte på agendan vid Natohögkvarteret i Bryssel.

– I anslutningsdialogen med Nato förra året – innan man offentligt och formellt blev ett inbjudet land – tog Finland upp Ålands folkrättsliga ställning med Nato, som förstås känner till detta mycket bra. Det ledde inte till någon diskussion, säger Korhonen som tolkar det hela mera som en intern finländsk debatt.

Han påpekar att många medlemmar har sina egna nationella arrangemang. Den åländska frågan är på så sätt ingenting nytt.

Gäller att studera kärnvapendoktrinen

Det som däremot är nytt för den senaste medlemmen är militäralliansens kärnvapendoktrin, som partnerskapländerna inte omfattas av. Nu handlar det inte bara om att Finland är under Natos kärnvapenparaply, det gäller också att vara en aktiv del av den.

Hur den rollen ska se ut är något för den nya riksdagen och regeringen att besluta om, tillsammans med presidenten.

Natoambassadören säger att mycket hänger på Finland själv, men att det första steget troligen tas vid nästa försvarsministermöte. Då kommer man att vara med i den centrala NPG-gruppen (Nuclear Planning Group) som planerar kärnvapenstrategin.

– Det är lite av en ny värld för oss. Det som handlar om kärnvapendoktrinen är en intern fråga för Nato. Man publicerar den inte, inte heller för partnerländer, så det finns ganska mycket för oss att studera.

Efter valet får vi se hur Finland ser på utplaceringen av kärnvapen

Kärnvapen i Finland kan fungera som avskräckning.

En ny ambassadör tar över i höst

Klaus Korhonen har basat för den ständiga Natorepresentationen sedan 2019 och i höst går hans mandat ut.

Han efterträds av Piritta Asunmaa som för tillfället är avdelningschef på Utrikesministeriets politiska avdelning, men som tidigare har jobbat vid Natorepresentationen i Bryssel.

Natomedlemskapet är rott i hamn men Korhonen säger samtidigt att de gångna fyra åren inte har utgjort den lättaste perioden under karriären.

– Vi har Rysslands krig mot Ukraina som är närvarande här varje dag, också för Finland. Även covidpandemin var en ganska stark upplevelse som inverkade på våra liv och vårt arbete här.

Finland blev medlem i Nato – Blinken: “Det här är faktiskt något vi kan tacka Putin för”

Ögonblicket kommer att gå till historien.