Tufft för restauranger i Nickby: ”Måste vara beredd att jobba långa dagar”

De Nickbyrestauranger som vi har talat med har trogna stamkunder, men för många Sibbobor lockar det mer att åka in till Borgå eller Helsingfors för restaurangbesök.

Thai Wok är den fjärde restaurangen i samma hus som har fått sätta lapp på luckan sedan affärsutrymmet på Handelsgränd 3 i Nickby i Sibbo byggdes 2017.

Restaurangen hann vara öppen mindre än ett år. Enligt tidningen Sipoon Sanomat berodde stängningen på att verksamheten inte var lönsam. Det finns helt enkelt för lite kunder.

För den här artikeln har vi träffat två restaurangägare i centrum av Nickby för att höra hur det går för dem, samt frågat Sibbobor om deras restaurangvanor.

Långsamma vardagskvällar

Jaana Havia har drivit restaurang Sipoon Kellari i centrum av Nickby i 13 år. Lite efter öppningstid, tidigt på eftermiddagen, är det ännu tomt vid borden och Havia sitter och pausar ute på terrassen.

– Om man beaktar omständigheterna så går det helt okej för oss. Det skulle förstås kunna vara fler kunder men vi har så vi klarar oss, vi har en ganska etablerad kundkrets, säger Havia.

Hon har fått en del nya kunder i takt med att Nickby växer, och en del kunder har hittat hit från Helsingfors, Kervo och Träskända.

Havias restaurang håller öppet på eftermiddagar och kvällar från onsdag till söndag. Flest kunder har de på fredagskvällarna och veckosluten.

– Vardagskvällarna är oftast ganska lugna. Jag tror att många av dem som är i arbetsför ålder jobbar på annan ort och har bråttom hem om vardagskvällarna, de ska till butiken och barnen ska skjutsas till sina hobbyer, säger Havia.

Coronatiden var jobbig men nu är försäljningen ungefär på samma nivå som innan coronaåren. En förändring är att restaurangen stänger lite tidigare än förut. Innan pandemin var det vanligare att kunderna stannade kvar och umgicks en stund efter att de ätit, nu brukar de flesta vilja sticka hem när tallrikarna är tomma.

Hittills har världsläget inte märkts av så mycket och Havia hoppas att kunderna ska fortsätta komma trots inflation och höjda levnadskostnader.

Bra utbud men inte tillräckligt

Utanför Havias restaurang möter vi Valter Nylund som är på väg till frisören i samma hus. Han tycker restaurangutbudet i Nickby är riktigt bra.

– Man hittar allt från japansk mat till pizza och sådant, säger Nylund.

Han brukar själv gå på restaurang i Nickby några gånger per år men berättar att han känner flera som går oftare, flera gånger i månaden.

Vad skulle få dig att oftare gå ut och äta?

– Det är svårt att säga, kanske kvaliteten. Det skulle kunna vara lite bättre restauranger. Man hittar vanliga kvarterspizzerior och sådant men om det skulle komma någon lite finare restaurang skulle man möjligtvis kunna gå lite oftare, funderar Nylund.

Han tror en orsak till att det kan vara svårt för restauranger i Nickby att klara sig är närheten till större städer med bättre restaurangutbud, så som Helsingfors.

Det samma säger också andra Sibbobor, till exempel berättar en kvinna att hon nyss bokat bord på en restaurang i Borgå inför morsdagen. Många går på restaurang endast vid högtider och har inget emot att åka lite längre bort de gångerna.

Utanför matbutiken intill den otursamma restauranglokalen på Handelsgränd kommer Juha Seppänen gående. Han är inte helt nöjd med restaurangutbudet i Nickby.

– Det skulle kunna finnas lite fler annorlunda restauranger. Tidigare fanns det en indisk dit det var väldigt trevligt att gå. Sedan finns det några restauranger vi brukade besöka förut men som vi har blivit besvikna på. Man kan säga att jag inte längre vill gå på restaurang här och inte heller har gått, säger Seppänen.

Han äter sällan ute i Nickby. Under arbetsdagen rör han sig på olika ställen och äter ofta på lunchrestauranger på större orter där det finns mer utbud. Det får räcka.

Utanför flervåningshusen intill matbutiken står en man och håller koll på flera lekande barn. Med tillåtelse av sin pappa berättar Mohamed Al Husein om familjens restaurangvanor.

– Här i Nickby finns det pizzerior. Vi äter ibland hamburgare i Helsingfors, men sällan för det kostar för mycket. Vi brukar köpa hem ingredienser och så lagar mamma mat, berättar han.

Inga lediga dagar

Nära den stängda thairestaurangen ligger den italienska restaurangen Sapori d'Italia. I den lokalen låg tidigare restaurangen Kolifej. Tani och Helmi Gutaj köpte restaurangen 2019.

Strax efteråt slog coronaviruset till, men enligt Tani Gutaj var det egentligen till fördel för restaurangen. En stod del av kunderna hittade dit tack vare Sibbobornas stöd, många ville hjälpa lokala företagare och det skrevs ofta positivt om restaurangens mat i lokala grupper på sociala medier.

Gutaj berättar att det går ganska bra för restaurangen, men det kräver att han själv och hans bror jobbar många, långa timmar.

– Vi jobbar nästan hela dygnet, sju dagar i veckan, förutom då restaurangen är stängd – men det är bara under vissa högtider, säger Gutaj.

Att anställa mer utomstående hjälp skulle bli för dyrt. Gutaj har räknat ut att han och hans fru har jobbat ungefär ett år utan lön, om man räknar ihop alla de jobbigare perioderna från de gångna åren.

Lunchen är väldigt viktig för restaurangen och Gutaj talar varmt om sina stamkunder som hjälper honom orka. Många som jobbar hemifrån kommer hit för att äta varje dag.

Att enbart satsa på att vara lunchrestaurang räcker ändå inte. Vinstmarginalen är mycket mindre från lunchmaten än från à la carte-menyn. Därför måste man också hålla öppet kvällar och veckoslut trots att kunderna är få de tiderna.

Lunchstammisarna har fortsatt komma trots att restaurangen har varit tvungen att höja priserna. Råvarorna har blivit dyrare, liksom elen.

– Tidigare var elräkningen 500-600 euro per månad, nu har den som mest varit femfaldigt dyrare, säger Gutaj.

Paret Gutaj bodde tidigare i England där restaurangkulturen är annorlunda, i Finland äter de flesta hemma istället för att gå till puben.

– Hur det går för restaurangerna beror på orten, det är annorlunda på turistställen och i Helsingfors. Men det är tungt i små byar och städer så som i Sibbo. För att klara sig måste man själv jobba hårt, 300 timmar i månaden. Man måste vara lojal mot kunderna, säger Gutaj.

Några stora vinster ska man heller inte förvänta sig, säger han.