Slitna ytor och stora hål är vardag på våra vägar – reparationsskulden fortsätter öka

Höga kostnader skär i sommarens beläggningsarbeten. Det betyder mindre köande för bilisterna just nu, men sämre vägar på sikt.

Sommaren är snart här. Det märks av i naturen, men också på vägarna. Bilisterna har bytt till sommardäck, sommarhastigheterna har tagits i bruk på de flesta ställen och många har tvättat sina bilar så att de skiner.

Risto Leppänen har tankat i Söderkulla i Sibbo. Han rör sig mycket på olika håll i Finland och har en bestämd åsikt om vägytorna.

– De är i exceptionellt dåligt skick efter vintern. Det finns mycket gropar med vassa kanter och djupa spår, säger Leppänen, som kräver snabba åtgärder av myndigheterna.

Birgitta Laiti kör också förbi. Ny asfalt skulle enligt henne behövas på många ställen.

– Vägarna är i dåligt skick och det finns mycket gropar. Eriksnäsvägen är hemskt dålig, nämner hon som ett lokalt exempel på en mindre väg.

Dyrare bitumen och energi ger mindre beläggning

För dem som vill ha bättre vägar är Trafikledsverkets beräkningar besk medicin. I fjol fick omkring 2 400 kilometer väg ny beläggning, medan siffran stannar på 1 400 i år.

Vägarna tar stryk av växlande temperaturer och nederbörd – ”Vi gör det vi kan” säger platschefen för vägunderhållet i Västnyland

Regnsjuk vinter gör vägarna gropiga.

Orsaken är den höga kostnadsnivån och finansieringen, som är mindre än under de tre föregående åren.

– Priset på bitumen och energi har gått upp med 20–30 procent sedan i fjol och det påverkar hur mycket vi kan belägga. Beläggning är energikrävande arbete, säger Tero Lassila, expert inom hanteringen av underhållet på landsvägarna vid Trafikledsverket.

Den exakta mängden vägkilometrar som får ny beläggning klarnar senare i vår, då konkurrensutsättningarna blir klara och den slutgiltiga prisnivån slås fast.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna ansvarar för den regionala väghållningen och konkurrensutsätter beläggningsarbetena för landsvägarna.

Ny beläggning på riksväg 8 och Borgå motorväg

På Trafikledsverkets karta går det att granska beläggningens skick på olika vägavsnitt. På livligt trafikerade vägar är det ofta spårdjupet som är det stora problemet. Första prioritet är att hålla dem i skick.

Samtidigt som stora, livligt trafikerade vägar får ny beläggning ökar antalet vägar som är i dåligt skick i det övriga vägnätet.

– Det är mest vägar med lite trafik och små vägar som blir utan ny beläggning, säger Lassila.

Trafikledsverket har också en karta med pågående beläggningsarbeten och andra vägarbeten. Dit lönar det sig att ratta då man ska ut och köra.

Också i Svenskfinland blir det beläggningsarbeten i sommar. Tero Lassila kan med säkerhet nämna riksväg 8 på båda sidorna om Vasa, där långa avsnitt kommer att beläggas. Borgå motorväg och Åbo motorväg får också en del avsnitt åtgärdade.

Reparationsskulden fortsätter att öka

Det finns sammanlagt cirka 51 500 kilometer belagda landsvägar i Finland. Omkring 8 000 kilometer väg är enligt Trafikledsverket i dåligt skick.

För att kunna hålla vägarna i nuvarande skick borde 4 000 kilometer väg beläggas årligen. I annat fall ökar den så kallade reparationsskulden.

För bilisterna kan det kännas skönt att inte ideligen behöva sakta ned för väg- och beläggningsarbeten. Samtidigt kan de räkna med att vägarna blir i allt sämre skick.

– De flesta är arga när de tvingas stanna och det blir köer, men man ska vara nöjd då det görs vägarbeten, tycker Magnus Rosenberg, som just tankat bilen i Sibbo.

Kostnaderna skjuter i höjden då Jan Ingman kör på de dåliga vägarna: ”Nästa regering måste ta problemen på allvar”

Dålig trafikplanering och usla vägytor höjer kostnader.