Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Esa Siltaloppi ställer ut sina foton av ”Det svartvita Vasa”

En man håller en systemkamera i handen, i bakgrunden väggar täckta med fotografier
Bildtext En man med sin kamera. Esa Siltaloppi ställer ut foton från 1970- och 1980-talet.
Bild: Roger Källman / Yle

Esa Siltaloppi har alltsedan tonåren på 1970-talet arbetat som fotograf och filmskapare. I utställningen ”Det svartvita Vasa” ställer han ut ett urval foton från 1970- och 1980-talen.

För den aktuella utställningen har Esa Siltaloppi valt ut 164 bilder... en liten bråkdel av hans arkiv. Ursprungligen var idén att han skulle ställa ut 30-40 bilder, men han tänkte snabbt att han måste ge mer till publiken.

En mängd svartvita fotografier ligger på ett golv
Bildtext De här bilderna valdes inte ut till Esas aktuella utställning... kanske till nästa?
Bild: Roger Källman/Yle

Och det finns fotografier för många fler utställningar. Esa slutade räkna då han gått igenom 4500 bilder... och säger att det finns mycket, mycket mer att välja bland.

– Ett förslag var att jag skulle göra en bok... men frågan är då hur många sidor den skulle bli.

Ett liv med kameran i hand

Esa Siltaloppis fotografbana började då han i 11-års åldern lånade sin pappas kamera. I tidiga tonåren spelade han också in smalfilmer och ordnade filmvisningar där hemma.

– Jag slutade skolan som 16-åring, för jag visste redan då vad jag ville bli, berättar Esa. Det fanns – och finns – något inom mig som gör att jag vill ta fotografier.

Esa började fotografera på allvar i 15-årsåldern. Sen tog det 3-4 år av träning för honom att lära sig konsten: bildkomposition, ljus och skuggor och så vidare.

– Jag var med i fotoföreningen Vaasan valokuvailijat, som ordnade tävlingar varje månad. Till en början var jag ganska dålig, men sen började jag fatta hur man gör bra bilder och sen vann jag flera gånger.

Svartvita fotografier med armétema hänger på en vägg
Bildtext Svartvita bilder från Esas tid i arméns gråa uniform.
Bild: Roger Källman/Yle

I 16-17-års åldern tänkte Esa att det är dags att göra hobbyn till ett yrke. Karriären började som pressfotograf på Vaasa-lehti (som sedan blev tidningen Pohjalainen, på senare år Ilkka-Pohjalainen).

– Jag var först sommarfotograf, men till slut kom jag att arbeta där i fyra år som frilansare.

Så såg Esa en annons om att det söktes en fotograf till en tidning i Tavastehus. Han sökte och fick jobbet.

– Men där hölls jag bara i ett par år. Det var alldeles för långsamt nyhetstempo för att jag skulle trivas.

Så Esa Siltaloppi kom tillbaka till Vasa. En ny annons förde honom till Rundradion, som sökte filmassistenter. Det här var alltså före videons tid, då TV-programmen spelades in på film.

– Det var en väldigt fin tid. Jag jobbade med fotografen Timo Torpo och ljudkillen Ville Halmesmäki. Då Timo var ledig tog jag hans plats och filmade.

En man poserar framför en vägg med svartvita fotografier
Bild: Roger Källman / Yle

Senare grundade Esa Siltaloppi eget produktionsbolag och har genom åren gjort reklamfilmer, dokumentärer med mera. Jobbet har fört honom till ett fyrtiotal länder världen över.

– Jag har oftast jobbat med redaktören Christoffer Wiik. Vi har haft både svåra tider och bra tider, men hem har vi kommit med livet i behåll.

Till några länder är Esa och Christoffer inte välkomna åter, på grund av de avslöjande reportage de har gjort. Till exempel till Indien är de ”persona non grata” på grund av sin prisbelönta dokumentär från Calcutta.

Ljus och mörker, vanligt folk och kändisar

Utställningens första avdelning behandlar armétiden. Esa for in som frivillig 17-åring, för att få värnplikten avlkarad så snabbt som möjligt. Han hade givetvis med kameran och dokumenterade tiden i uniform, både för eget nöjes skull och som minnen för armékompisarna.

Följande avdelning består av idrottsbilder. Givetvis fotboll, men också gymnastik, löpning, boboll, boxning... Bilderna från biltävlingarna på travbanan är fina historiska dokument.

Esa har inte bara fotograferat å yrkets vägnar, utan har rört sig runtom i stan också på fritiden – på kvällar, nätter, veckoslut... 1970-talet var en ”märklig tid”, beskriver han.

– Det var så mycket alkoholism och uteliggare, säger han. Ett par gripande bilder visar på de mörkare aspekterna av samhället.

En berusad person ligger på avsatsen runt Frihetsstatyn i Vasa
Bildtext En slav under alkoholen i Frihetsstatyns skugga.
Bild: Roger Källman/Yle

De flesta av utställningens bilder visar vardagslivet i Vasa och det är ”vanligt folk” på dem. Ett par undantag finns. Ett är då kampsportaren och filmstjärnan Chuck Norris besökte Vasa, ett annat då republikens president hälsade på i dåvarande Vasa läns residensstad.

– ”Herrallakin on herransa” kallar jag bilden där landshövding Mauno Kangasniemi skakar hand med Mauno Koivisto. Nu är de båda där uppe hos herren Gud.

Två foton på en vägg, det nedre föreställer president Mauno Kovisto som skakar hand med en annan person, det nedre föreställer en bil som kör förbi en hästdragen vagn
Bildtext Landshövdingen möter presidenten och den gamla tiden körs förbi av den nya tiden.
Bild: Roger Källman/Yle

En egen avdelning har getts åt ungdomen: Esa har fotograferat ungdomar ute på stan, många av dem hans egna vänner. Bland dem och även de andra fotografierna finns det förstås att hitta sig själv eller någon man känner.

Den 164:e och sista bilden är i färg. Den visar Vasabåtarnas Polar Express som ligger förtöjd i Inre hamnen i Vasa.

– Här tar den svartvita tiden slut och färgtiden börjar, konstaterar Esa Siltaloppi.

Utställningen ”Det svartvita Vasa” finns på Fotogalleri Ibis till och med den 11 juni.

Esa Siltaloppi ställer ut sina foton av "Det svartvita Vasa"

22:05