Vart femte finländskt barn skyddas inte mot solens UV-strålning – melanompatient: ”Läkaren sa att fläcken såg ut som Vasa skärgård”

Finländare vet i teorin att det är illa med UV-strålning men glömmer ändå i praktiken bort att skydda sig, säger experter. En person som insjuknat i melanom uppmanar alla att genast gå och visa upp misstänksamma hudförändringar, det lönar sig.

Vårsolen skiner och UV-indexet har också i dag på många håll nått upp till 3, alltså gränsen för när man ska börja skydda sig mot den ultravioletta strålningen. Förra veckan uppnåddes redan temporärt UV-index 4 i södra Finland.

Vikten av att skydda sig mot skadlig strålning och strålningens samband med malignt melanom var temat då Meteorologiska institutets, Strålsäkerhetscentralens och Cancerorganisationernas experter presenterade nyaste fakta i dag.

Det finns fortfarande människor som tänker att man inte behöver skydda sig mot solens strålar när man befinner sig i hemlandet och 58 procent utnyttjar inte de dagliga uppgifterna om UV-index.

Skydd behövs åtminstone från maj till augusti

Men faktum är att indexet är 3-5 i södra Finland från maj till augusti klockan 10–17 om vädret är fint. Kring midsommar är UV-index 6–7 i söder och 5–6 i norr. Som jämförelse nämns att UV-indexet vid Medelhavet är 9–10 och vid ekvatorn 15–20. Uppe på höga höjder vid ekvatorn kan UV-index vara över 20.

Hudcancerfallen ökar med fem procents årsfart, uppger Cancerorganisationerna. År 2021 insjuknade 981 män och 798 kvinnor i malignt melanom.

Hela 95 procent av melanomfallen i Finland kunde förhindras om folk skyddade sig mot solens strålning, konstaterar forskaren Kaisa Lakkala från Meteorologiska institutet. Som bra skydd räknas solkräm med skyddsfaktor på minst 30 (för vuxna), solglasögon, solhatt och täckande klädsel.

Finländarna vet mera men glömmer ändå

Finländarnas medvetenhet om riskerna med UV-strålningen har ökat men det är ändå lätt hänt att saken glöms bort i det dagliga livet, sa Anne Höytö, specialsakkunnig på Strålsäkerhetscentralen.

Endast sju procent av finländarna solar numera för att bli bruna och 38 procent säger att de inte bryr sig om att få solbränna, enligt enkätsvar av tusen finländare. År 2016 var andelen 15 procent. 47 procent anser att UV-strålning utgör en stor eller rätt stor risk (år 2016 var andelen 41 procent).

Men ändå bränner sig 23 procent minst en gång per år i Finland och 57 bränner sig årligen under resor utomlands. Siffrorna är liknande som år 2016 trots att medvetenheten om riskerna har ökat.

Så varför bränner sig människor fortfarande?

– Dålig planering. Människor glömmer i vardagen att ta med sig skyddsmedel när de åker iväg hemifrån, man tror inte att vädret är sådant att skyddsmedel behövs, man vill inte ha täckande kläder när det är varmt ute, säger Höytö.

Människor bränner sig vanligtvis när de sitter i parken, fixar med bryggan, jobbar i trädgården eller sportar utomhus. Också utomhusarbete innebär en risk för UV-strålning.

Forskarna påminner om att den som befinner sig i skuggan fortfarande får 50 procent av den strålning som man får i solen, liksom att den som befinner sig en halv meter under vattenytan får hälften av UV-strålningen.

Extra viktigt att skydda barnen

Föräldrar är i det stora hela mycket medvetna om cancerriskerna och de allra flesta skyddar sina barn mot UV-strålning, visar enkätsvaren. 79 procent säger sig skydda sitt barn alltid eller nästan alltid. Andelen har ökat med flera procentenheter sedan 2016.

Mest skyddar föräldrar små barn, det blir lite sämre med det efter att barnet uppnår skolåldern.

Men 21 procent av föräldrarna skyddar alltså inte sina barn mot solen. Några procent av föräldrarna svarar att solstrålningen inte utgör någon risk i Finland utan endast längre söderut.

Var fjärde förälder upplever det som besvärligt att skydda barnet och på frågan om varför man eventuellt inte skyddar barnet mot UV-strålningen nämns barnets ovilja att bära solglasögon eller mössa eller att barnet inte vill att föräldern smörjer in barnet med solkräm.

– Strålning ackumuleras under hela livet och huden ”minns” brännskador som uppstått för alltid, särskilt illa är det om barns hud blir bränd. Barn är vanligtvis ute en hel del och utsätts därmed för mycket strålning så det är viktigt att skydda dem, säger Heidi Löflund-Kuusela, chef för hälsobefrämjande vid Cancerorganisationerna.

”Numera skyddar jag mig nog”

Vasabon Christer Strömbeck, som fick melanomdiagnos för några år sedan, berättar att han fick en oregelbunden fläck på huden som läkaren tyckte såg ut som Vasa skärgård.

Det togs en provbit, och efter en tid ringde telefonen och läkaren sa att det tyvärr var frågan om melanom.

– Det kändes överraskande. Att det är min tur nu och jag undrade hur det ska gå nu?, säger Strömbeck.

Vårdprocessen gick snabbt via Vasa Centralsjukhus vidare till Åbo universitets centralsjukhus där Strömbeck säger sig ha blivit väl omskött.

Hur är läget nu?

– Läget är bra, mitt melanom hittades då när man ska hitta det, det gick att operera och det hann inte sprida sig. Nu går jag på undersökning två gånger per år och inget har kommit fram än så länge.

Strömbeck säger att han gillar att vistas i solen men att han aktar sig mer än förr.

– Man ska ha respekt för solen. Särskilt till unga vill jag säga: skydda er!

Och den som hittar något konstigt på huden ska genast gå till läkare, uppmanar Strömbeck.

Vid Cancerorganisationerna uppger man att 94 procent av alla som fått en melanomdiagnos under de senaste årtionden är vid liv efter fem år. Det lönar sig att visa upp hudförändringar så fort man upptäcker dem, säger både läkare och patienter.