Rysslands ambassader är centrum för spionage – tiotals diplomater i Finland och Norden har kopplingar till ryska underrättelsetjänster
Upp till en tredjedel av Rysslands diplomater i Finland och de andra nordiska länderna arbetar i själva verket med underrättelseuppgifter. Spotlights och MOT:s utredning har kunnat spåra åtminstone tre personer till ryska spionbyråer.
Granskande journalister på de nordiska public service-bolagen har kunnat identifiera nästan fyrtio ryska underrättelseofficerare som jobbat under täckmantel i Norden.
De jobbar inte som diplomater på ambassaderna, utan för den militära underrättelsetjänsten GRU, för den federala säkerhetstjänsten FSB och för Rysslands utrikes underrättelsetjänst SVR.
Vi granskade Rysslands underrättelseverksamhet
Enligt Skyddspolisens bedömning är en tredjedel av diplomaterna på Rysslands ambassad i Helsingfors i verkligheten underrättelseofficerare. Orsaken är uppenbar, i och med att diplomater får vissa för spioner intressanta fördelar.
– Personer som har diplomatstatus får diplomatisk immunitet, vilket innebär att de inte kan bli föremål för brottsutredningar, förklarar underrättelseexperten Mikko Porvali.
Rysslands ambassad i Finland har inte svarat på Yles förfrågningar om en kommentar.
Spionage eller vanlig underrättelsetjänst?
Här kan vi alltså tala om regelrätt spionverksamhet, enligt Porvali. Underrättelseverksamhet betyder att en stat samlar information från offentliga källor för att baserat på den informationen kunna fatta beslut. Det blir spionage då informationen samlas in med skumma metoder.
– Verksamheten blir spionage då man med oärliga metoder försöker stjäla sådan information som är hemligstämplad. Att stjäla andras hemligheter är spionage, säger Porvali.
Finlands lag förbjuder spionage. Tillvägagångssättet på de ryska ambassaderna kan också bryta mot Wienkoventionen som reglerar diplomatisk verksamhet. Konventionen nämner inte uttryckligen spionage, men förbjuder nog att diplomatiska beskickningars utrymmen används till verksamhet som bryter mot diplomatiska överenskommelser.
Tre spioner hittade i Helsingfors, över tjugo i Stockholm
Det kan alltså enligt Skyddspolisen finnas tiotals underrättelseofficerare på ambassaden i Helsingfors, vars officiella status är diplomater. Yle lyckades identifiera och utreda tre personer som har starka kopplingar till SVR och GRU, och som har jobbat i Helsingfors.
En av dem är Dmitrij Otorotjkin, som arbetade på ambassaden mellan åren 2014 och 2018.
Hans titel på Fabriksgatan i Helsingfors var tredje ambassadsekreterare. Enligt en underrättelseexpert som Yle talat med är det just med dylika roller som underrättelseofficerare arbetar. De saknar direkt ansvarsområde och uttalade uppgifter, vilket lämpar sig väl om man vill tillbringa tid med att söka efter hemligheter.
Han har också varit Rysslands representant på en del av Helsingforskommissionens (Helcom) möten, men hållit en låg profil. Helcom är en organisation som jobbar för Östersjöns välbefinnande. Personer som har deltagit på samma möten har få eller inga minnen av Otorotjkin. Han beskrivs som tillbakadragen.
Otorotjkin bytte Helsingfors mot Köpenhamn 2018, och var en av de femton ryska diplomater som Danmark utvisade våren 2022.
Data från Ryssland visar att han jobbar för SVR, alltså den ryska byrån för utrikesunderrättelse. Informationen bekräftas av Dossier Center, en rysk medborgarorganisation baserad i Tyskland.
Enligt Mikko Porvali är det standardförfarande på SVR att placera agenter som diplomater på beskickningar runtom i världen.
SVT har identifierat 21 diplomater som egentligen haft underrättelseuppgifter, varav tretton fortfarande jobbar på ryska ambassaden i Stockholm. Det är möjligt att de kommer att utvisas som en följd av reportaget.
Även i Danmark och Norge har flera hemliga underrättelseofficerare identifierats.
Också Finland har utvisat spioner
Efter att Ryssland invaderade Ukraina i februari förra året har de nordiska länderna skärpt sin attityd mot rysk underrättelseverksamhet.
Danmark, Sverige och Norge har utvisat flera ryska diplomater, och senast i april fick 15 diplomater respass från Norge på grund av tvivelaktigt och odiplomatiskt beteende.
Finland har också utvisat ryska aktörer. I april i fjol skickade Finland hem två anställda vid ambassaden till Ryssland. I april i år berättade Skyddspolisen att antalet ryska hemliga agenter i Finland halverats sedan invasionen, då Finland utvisat eller inte beviljat ryska underrättelseofficerare visum.
Rysslands kapacitet för personbaserad underrättelseinhämtning har försvagats
Petteri Lalu
Vare sig Skyddspolisen, Utrikesministeriet eller presidentens kansli har gått med på att berätta hur många utvisade ambassadanställda det är fråga om, men Yle har identifierat två utvisade diplomater som egentligen jobbar vid militärens underrättelsetjänst GRU.
60-årige Vladimir Komarov arbetade fram till april förra året som ambassadråd i Helsingfors. Hans ryska adress är GRU:s huvudkontor i Moskva. Tidigare arbetade han på den ryska motsvarigheten till vårt Arbets- och näringsministerium.
Den andra är 37-årige Dmitrij Dvinjaninov som är underrättelseofficer på GRU, men som tidigare var ambassadtjänsteman i Helsingfors. Han har tidigare arbetat på ett ryskt forskningsinstitut som utvecklar rymdteknologi. Enligt Dossier Center jobbar hans far på SVR.
Ryssland försöker värva finländare – så här går det till
Ryssland har också andra verktyg i sin spionverktygsback.
En källa med insyn i Finlands underrättelsetjänst som MOT har intervjuat berättar att Skyddspolisen flera gånger ingripit och stoppat ryska försök att värva finländare. Målet med värvningsförsöken är att bygga upp relationer till finländare som kan förse Ryssland med känslig information.
En del av Skyddspolisens verksamhet är kontraspionage, som innebär att man försöker förhindra att främmande makter får tag i hemliga uppgifter. Man förebygger spionage exempelvis genom att varna politiker, ministerier och myndigheter för riskabla kontakter med representanter för Ryssland eller andra länder.
I Rysslands intresse finns uppgifter om infrastruktur, militärens kapacitet, politiskt beslutsfattande och företagshemligheter.
En annan vanlig typ av underrättelseroll innehas av de personer som i branschen kallas för ”illegalister”. Det är människor med falsk identitet, vars koppling till Ryssland fullständigt hemlighålls. Verksamheten leds av SVR.
Ett exempel är den ryska spionen som uppträdde som brasiliansk forskare i Norge. Mannen greps i oktober på väg till sitt jobb på universitetet i Tromsø. Yles källor säger att det är sannolikt att det finns illegalister också i Finland, något som diskuterades redan i höstas.
– Ryssland har en myndighet med stora resurser som fixar illegalister till västvärlden. Vi vet att programmet ännu är aktivt. Det känns sannolikt att det finns illegalister i andra nordiska länder än Norge, en annan fråga är hur framgångsrik verksamheten är, säger Mikko Porvali.
Systemet är inte unikt för Norden – redan 2010 avslöjade amerikanska FBI en rad ryska illegalister, varav en del levt tiotals år i USA.
Allt svårare för Ryssland att spionera
Både underrättelseexpert Mikko Porvali och Skyddspolisens specialforskare Petteri Lalu säger att det har blivit svårt för Ryssland att bedriva underrättelseverksamhet i Finland och i västvärlden i allmänhet. Skyddspolisen noterar också utvecklingen på sin webbsida.
– Rysslands kapacitet för personbaserad underrättelseinhämtning har försvagats. Det finländska samhället genomsyras för tillfället starkt av att ingen helst vill ha något att göra med representanter för den ryska staten, säger Lalu.
– Och om man tidigare haft med dem att göra så försöker man sannolikt kapa också de banden.
Skyddspolisen tror att Ryssland nu koncentrerar sig mer på cyberrymden, alltså nätbaserad spionverksamhet.
' /%3E%3C/svg%3E)
