Inte läge att bryta alkoholmonopolet, anser expertgrupp som tagit fram förslag för en bättre folkhälsa

En vetenskaplig expertgrupp som tillsatts av Social- och hälsovårdsministeriet har sammanställt de bästa metoderna för att påverka hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper med hjälp av lagstiftning och finansiering.

Skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper är större i Finland jämfört med många andra västländer, och ojämlikheterna orsakar ett flertal problem och kostnader för samhället.

Överlag kan man säga att finländarnas hälsa har utvecklats i en positiv riktning under de senaste decennierna, men att befolkningens hälsa ändå varierar mycket beroende på socioekonomisk ställning, kön, civilstånd, bostadsområde och modersmål.

Trots att jämlikhet har eftersträvats inom hälsopolitiken i ett 40-tal år så har skillnaderna fortsatt att vara stora.

Finlandssvenskar och österbottningar beräknas leva betydligt längre än finskspråkiga och invånare i öst – inkomsten har också stor betydelse

Det är stora hälsoskillnader i Finland.

Devisen som expertgruppen jobbat efter är att hela samhället frodas ifall alla mår bra, och förslagen som de har tagit fram rör bland annat skolgång, kostvanor, alkoholbruk och psykisk hälsa.

Barnfattigdomen har ökat

Flera punkter på expertgruppens lista handlar om hur situationen för fattiga barnfamiljer kunde förbättras, och de positiva hälsoeffekter som högkvalitativ utbildning för med sig.

– Barnfattigdomen har ökat under det senaste året, bland annat på grund av de höjda energipriserna till följd av kriget i Ukraina samt högre levnadskostnader överlag, säger professor Erkki Vartiainen som är ordförande för expertgruppen.

Barnfattigdom rör idag 150 000–180 000 barn. Gruppen föreslår att man inom välfärdsområdena skulle se över vilka tjänster och stöd som finns tillgängliga för fattiga barnfamiljer, och hur det ser ut med tillgången till förmånlig hälsovård.

– Här är det också viktigt att komma ihåg att barns hobbyer kan vara dyra och att alla familjer inte har råd att betala för dem. Alla barn borde ha rätt till att utöva hobbyer efter skolan, säger Vartiainen.

För att överbrygga hälsoskillnaderna på lång sikt anser också gruppen att varje treåring i landet borde få tillgång till högkvalitativ dagvård, eftersom det här har positiva effekter på hälsan senare i livet, och på den senare skolframgången. Dagvården har en tydlig inverkan som märks särskilt bland invandrarbarn och barn från mer socioekonomiskt utsatta grupper i samhället.

Utbildningens positiva hälsoeffekter har visats på i många studier, och framhävs också i arbetsgruppens rapport. Ifall stora grupper inte genomför andra stadiets utbildning så ökar risken för att de istället faller utanför arbetslivet, vilket också leder till stora kostnader för samhället.

Ohälsosam diet farligare än tobak och alkohol

När det gäller matvanor så pekar rapporten på att finländarna överlag äter för mycket kött och för lite grönsaker, men att detta varierar mellan befolkningsgrupperna.

– Att äta mindre kött skulle vara positivt för folkhälsan, men det skulle också leda till att klimatmålen kring koldioxidneutralitet följs, säger Erkki Vartiainen.

I rapporten kan man se att utbildningsnivån bland annat påverkar tillgången till bra mat på arbetsplatsen. Bland de som har en högre utbildning så har upp till två tredjedelar tillgång till en personalmatsal, jämfört med en tredjedel för personer som genomfört grundskola. Också faktorer som kön och inkomst påverkar på vår diet.

Rapporten visar också att ohälsosamma matvanor är en riskfaktor för folksjukdomar och orsakar fler dödsfall bland finländarna än tobak och alkohol tillsammans.

Att bara sälja starksprit på Alko ingen vettig lösning

En annan omtalad fråga har varit ifall vin ska börja säljas i matbutiker, och hur detta skulle påverka folkhälsan.

Om vin skulle börja säljas i matbutiker så skulle det innebära att alkoholmonopolet bryts i Finland. Att bara sälja starksprit på Alko skulle kanske inte vara en vettig lösning, säger Vartiainen.

Alkoholbruk, och framför allt tillgängligheten till alkohol, är en faktor som påverkar hälsoskillanderna i Finland rätt så mycket, berättar Vartiainen. Han menar att försäljning av starka alkoholdrycker i matbutikerna i slutändan skulle bidra till större kostnader för samhället jämfört med vad som kommer in via försäljningen.

Finländare i behov av psykiatrisk vård som befinner sig i ett sämre ekonomiskt läge får en sämre, mindre mångsidig vård och belastar också sjukvården mer, visar rapporten. Beroende på ens ekonomiska situation så har man sämre eller bättre förutsättningar att få den vård man behöver.

Här föreslår gruppen att man ser över hur remissystemet fungerar så att tröskeln till att få tillgång till tjänsterna skulle sänkas.