”Allt tar mycket mer tid än väntat” – den högklassiga inkvarteringen Stormhälla framskrider i sakta mak

Det har varit rätt tyst om hur det går för företaget Stormhälla på Stora Tallholmen i Hangö. Orsaken stavas pandemi och andra oförutsedda hinder på vägen.

I många år var planerandet och byggandet av Villa Stormhälla på Stora Tallholmen i Hangö ett av de mest omskrivna och omtalade projekten i staden. Hangö skulle få en höglassig inkvarteringshelhet som var ny i sitt slag för staden, vilket väckte ett publikt intresse.

Men sedan bygget utvändigt stod klart har det varit tyst om verksamheten. Företagarna har än så länge valt att inte visa upp holmen desto mer för vare sig media eller allmänheten.

Det här har satt spekulationer i svang om att det kanske inte blir något av projektet eller att byggnaderna är i privat bruk.

Pandemin bromsade upp

Den ena av de två ägarna, Staffan Tallqvist, berättar att arbetet framskrider, men i betydligt makligare takt än företagarna tänkt sig.

– Allt tar mycket längre tid än väntat, konstaterar han.

Det är främst pandemin och allt som följde i dess kölvatten som blandade om korten i packen. Företagarna har velat inreda byggnaderna pietetsfullt, men leveranserna av material har dragit ut på tiden.

Staffan Tallqvist säger att de ännu inte fått allt klart inomhus och att de gärna vill få alla bitar på plats innan de börjar marknadsföra konceptet på allvar.

Däremot tillbakavisar han frågan om att paradvillan skulle vara i privat bruk. Att den tidvis står tom beror bara på att företagarna inte fått allt klart.

Staffan Tallqvist driver företaget Stormhälla tillsammans med sin syster Charlotta Tallqvist-Cederberg.

Satsar på naturupplevelser och avskildhet

Företaget riktar sig bland annat till utländska kunder som kan hänföras av den finländska naturen året om och som uppskattar att få ett skräddarsytt program i avskild miljö.

Därför har de inte heller allt för mycket velat marknadsföra Stormhälla, tills de har sin informationsstrategi klar.

- Många av de tilltänkta kunderna är sådana som kanske inte kan vara anonyma i hemlandet och då vill vi ge dem den möjligheten här.

Ett annat mål är att erbjuda gästerna upplevelsen av den finländska naturens dramatiska skiftningar under hela året.

Så fort alla bitar faller på plats så kommer företagarna att finslipa verksamheten och eventuellt anlita någon för att tillsammans bygga upp organisationen. Hittills har ägarna skött det mesta vid sidan av sina andra jobb.

Hur stor insyn ska allmänheten få ha i verksamheten?

För Hangöborna handlar Stormhälla om ett helt nytt koncept på ett av stadens finaste områden som kan bidra till att utveckla en av stadens strategiskt viktigaste näringar, turismen.

Företagarna har själva bekostat detaljplanen och det hör kanske inte till vanligheterna i Hangö, åtminstone inte på de mer centrala områdena. Samtidigt har planen behandlats i det kommunala maskineriet, med dess principer för genomskinlighet och växelverkan.

Eftersom den processen bekostas med skattemedel är det naturligt om invånarna vill veta hur planens syfte, alltså verksamheten, framskrider.

Den kommunala processen är trots allt en förutsättning för att förverkliga detaljplaner även för privatägda områden.

Stadens roll tar slut när bygget är klart och motsvarar detaljplanen

Det här ställer också frågor på ett mer allmänt plan.

Vilka befogenheter har en kommun att i praktiken följa upp vad som händer med ett område som planerats för ett visst syfte?

För att få svar på det vänder vi oss till Hangös stadsdirektör Denis Strandell.

Vad gäller frågan om kommunens roll i uppföljandet av detaljplaner, säger stadsdirektören att stadens ansvar och befogenheter tar slut då det som stipuleras i planen står klart.

– När det som byggts motsvarar det som står i planen är man i mål. Staden har ingen rätt att gå på folks ägor och kolla att det som byggts används för ett visst ändamål.

Han säger vidare att verksamheten ibland kan ändra, då allt möjligt kan hända i livet och för ett företag. Företag kan gå i konkurs, ställa om sin verksamhet, få nya ägare, avsluta verksamheten och allt däremellan.

En detaljplan styr hurdan verksamhet som ska finnas på ett visst område, men i verkligheten förekommer avvikelser.

Finns det ett här ett inbyggt systemfel som gör det möjligt att använda områden som planerats i ett visst syfte för något annat?

– Jag tycker inte man kan se det så. Som sagt ändrar saker hela tiden och en detaljplan kan inte låsa folk eller verksamheter i all oändlighet, säger Strandell.

I sådana fall där verksamheten ändras kan en företagare alltid anhålla om att ändra planbeteckningar, men Strandell menar att så nog inte alltid sker.

Strandell betonar att hans uttalanden gäller på ett allmänt plan och inte i fallet Stormhälla. Beträffande Stormhälla ser han med tillförsikt på vad verksamheten kommer att innebära för staden då den väl kommer i gång på allvar.

– Det finns flera indikationer på att allt kommer att falla på plats precis som tänkt.