Våld, ofog och illamående bland unga i Sibbo – närvarande vuxna och mer byagemenskap efterlyses

De senaste åren har det blivit allt oroligare i Sibbo, och den här våren tycks läget ha förvärrats. Att en del av kommunens barn och unga mår dåligt syns tydligt i form av slagsmål, hot, glåpord och ofog.

– Nog är det en lite otrygg känsla och tidigare var det en ganska hotfull stämning i luften, säger ungdomstjänsternas Bodil Weckström, koordinator för förebyggande rusmedelsarbete i Sibbo.

Hon berättar att läget har lugnat sig lite sedan tidigare i vintras och i vår, men det är inte länge sedan en 12-åring hotade andra barn med kniv utanför en affär i Nickby.

Här kan du läsa om vad ungdomar i Sibbo tänker om läget.

Sibbounga berättar om oroligheter och polisbesök – mopedraka står högt på önskelistan

De flesta vi hört känner sig trygga, trots otäcka händelser.

Stämningen är hotfull och polishjälp har behövts

Polisen har tillkallats flera gånger för att lugna ner situationer i skolor, biblioteken och på gatan. Som exempel kan nämnas skolhoten i skolcentret Nickby Hjärta och lågstadieskolan Lukkarin koulu tidigare i år.

Weckström berättar om en hotfull stämning.

– Den ena och den andra ska hackas, grupper ställer sig mot varandra och någon ska få stryk. Sedan har det också pratats om att att man ska förnedra någon annan, få den att gå ner på knä till exempel och så filmas det. Orsakerna till hoten kan vara tagna ur luften, beskriver Weckström.

I slutet av mars meddelade Nickby huvudbibliotek att man tillfälligt drar ner på öppettiderna eftersom det varit så pass oroligt de dagarna då popup-ungdomslokalen i bibbans aula inte är öppen.

Biblioteket ligger precis intill skolcentret Nickby Hjärta och det finns inte riktigt några andra ställen i närheten dit unga kan söka sig för att vara inomhus medan de väntar på bussen eller för att umgås efter skolan.

– Det här året har varit riktigt hemskt. Vi måste gå in för en sådan här lösning för att personalen ska orka vara på jobbet, säger Ulla Salento som är tf chef för bibliotekstjänsterna.

Största delen av ungdomarna beter sig bra, problemen gäller en mindre grupp. De klottrar och skräpar ner.

Personalen har fått utstå en hel del glåpord och det är svårt att få dem som beter sig illa att ge sig av. Emellanåt behövs polis för att eskortera ut dem. Portförbud lönar sig inte, det är alltför svårt att se efter att de följs.

– De kommer för att retas med personalen och de vill ha uppmärksamhet. Sedan går de ju också åt kunder, talar oförskämt till dem, säger Salento.

Hon berättar att man har kontaktat föräldrar, vissa har tagit det på allvar medan andra knappt har brytt sig.

På biblioteken har det varit oroligare i Nickby, polisen å andra sidan har haft mer att göra i Söderkulla.

Bodil Weckström från ungdomstjänsterna påminner om att illamående unga kan bo var som helst i kommunen, men problemen syns oftast i huvudorterna där flest människor samlas och rör sig. När vädret blir varmare går det att spendera mer tid utomhus, så oroligheterna kanske flyttar mer i skymundan från de vuxnas ögon.

Det är inte nödvändigtvis tonåringarna som är vildast, till exempel på biblioteken har man haft mest problem med barn som går i klass fem och sex. På fritiden blandas olika åldersgrupper och de yngre kan vilja visa sig tuffa genom att göra förbjudna saker.

Användningen av e-cigarretter, vape, förekommer redan bland femteklassare.

En del stridigheter mellan barn och unga uppkommer i situationer där de säljer e-cigarretter eller tillhörande vätskor åt varandra. Någon kan till exempel vara missnöjd med att den inte anser sig ha fått vad den betalat för.

Det var nyligen en lågstadieelev i Söderkulla som blev bestulen på sin vape. En lågstadieelev borde ju inte ha en sådan. Det är något fel som går ännu mer fel

Bodil Weckström, koordinator för förebyggande rusmedelsarbete

Flera av dem Yle Östnyland talat med påminner om att det bara är en liten del av barnen och ungdomarna som beter sig illa. Och det är viktigt att inte döma ut dem heller, det måste finnas framtidshopp för var och en.

– Det är helt annorlunda när man träffar dem på tu man hand. Det är gruppen, dynamiken i gruppen, som förstärker det dåliga beteendet, säger Anne Salmela, servicechef för lärande och välmående.

Pandemin, men också samhällets krav på unga, kan vara orsaken

Vad är det då som har lett till den här situationen? Flera olika saker påverkar: Coronatiden, kriget i Ukraina, ekonomiska svårigheter och allmän osäkerhet. Föräldrar som inte bryr sig eller inte har tid, som jobbar långa dagar och är för lite hemma med barnen.

Det är oro i luften som nog också speglar sig mycket på barnen

Tf bibliotekschef Ulla Salento

– I skolhälsoundersökningarna som görs vartannat år syntes det redan innan pandemin att ungdomarnas, särskilt flickornas, psykiska problem har ökat. Då kan man fundera på om det i vårt samhälle finns något effektivitetstänk eller en prestationsfixering, eller vad det är, som särskilt påverkar flickor, säger Anne Salmela.

Otto Junnila, ordförande för Sibbo ungdomsfullmäktige, påpekar att många nya familjer har flyttat till kommunen, det finns lite att göra på fritiden och den gamla byagemenskapen har smulats sönder på många ställen.

– När man är yngre så har nästan alla barn någon hobby där man kan ha roligt med vänner. När man blir äldre får man körkort och kan åka in till Helsingfors och göra allt möjligt där. Men i högstadieåldern finns det inte så mycket att göra, säger Junnila.

Både Salmela och Weckström anser att sociala medier spelar in och förstärker dåligt beteende.

– Mycket av det som görs, till exempel ofog eller våld, är sådant som filmas och läggs ut på sociala medier. De negativa postningarna får mer uppmärksamhet än de positiva, säger Weckström.

Det kan till exempel hända att unga filmar när de provocerar någon vuxen tills personen helt tappar fattningen. En sådan video ger många likes, den virtuella motsvarigheten till en klapp på ryggen.

Satsningar på unga i kommunen är på gång

I Sibbo samarbetar biblioteken, ungdomstjänsterna, skolorna och polisen för att lugna ner läget. Det betyder till exempel att ungdomsledarna kan ha olika sorters gruppverksamhet i skolorna.

– På sommaren ordnar ungdomstjänsterna läger för nya sjundeklassare där man förbereder sig inför att börja i en ny skola och för att träda in i ett nytt skede i livet, berättar Salmela.

Ett annat exempel är den tillfälliga popup-ungdomsgården i Nickby bibliotek som erbjuder ett tryggt ställe för ungdomarna att vara på efter skolan. Det gör eftermiddagarna och kvällarna lugnare på biblioteket.

Ungdomsfullmäktige har efterlyst en ny ungdomsgård istället för Unkan i Nickby som de anser börjar vara i dåligt skick och ligger för långt bort. Också Ulla Salento och Bodil Weckström vill ha en ungdomsgård närmare Nickby Hjärta. Salento önskar också fler ungdomsledare.

Enligt Bodil Weckström har ungdomsarbetet i Sibbo bättre resurser än på många andra ställen, till exempel två ungdomsgårdar som är öppna fem dagar i veckan och det tillfälliga popup-stället vid Nickby bibliotek. Samtidigt binder det ganska mycket personal.

– Vi gör så mycket vi kan och hinner. Men om man skulle ha fler ute på fältet så skulle det vara jättebra, säger Weckström.

Servicechef Anne Salmela berättar att kommunen utreder om det skulle gå att ordna en ungdomslokal i Wessmanhuset som ligger i närheten av skolcentret i Nickby. Just nu använder Sibbo Gymnasium lokalerna medan skolan totalrenoveras. Arbetet beräknas vara klart i slutet av året.

Salmelas tanke är att det skulle kunna finnas verksamhet för olika åldersgrupper i Wessmanhuset.

– De unga behöver få exempel av vuxna, även om de revolterar mot det. Det är viktigt att vuxna finns nära och är närvarande, säger Salmela.

Mer vuxennärvaro i ungdomarnas liv behövs

Det är i första hand föräldrarnas ansvar att ta hand om och uppfostra sina barn. Vissa föräldrar har inte tid att vara närvarande eller bryr sig inte om vad barnen sysslar med. Andra kanske inte är medvetna om vad det egna barnet gör.

Ungdomstjänsternas Bodil Weckström efterlyser aktivt föräldraskap: att man tar reda på vad barnet gör, hur hen mår och vem barnet umgås med, samt att man sätter gränser. Föräldrar skulle kunna röra sig mer ute på byn för att se vad det egna barnet och dess kompisar gör, men också för att närvaron av vuxna överlag fungerar lugnande.

– Om man promenerar med sin hund så kan man ju bra gå förbi till exempel skolgården eller skejtparken, föreslår Weckström.

Hon tycker också att barn och unga ska få umgås med sina kompisar hemma istället för att behöva hänga utanför närmaste matbutik.

Att vara aktiv som förälder och sätta gränser påverkar indirekt hela kompisgänget: Om de flesta måste vara hemma en viss tid på kvällen så blir det normen. Vem som helst kan också kontakta barnskyddet om man märker att någon av barnets kompisar mår dåligt.

Bibliotekschef Ulla Salento säger att biblioteken gärna tar emot hjälp av frivilliga vuxna, särskilt föräldrar, som kunde vara på plats för att se efter vad som händer.

Ungdomsfullmäktiges ordförande Otto Junnila önskar sig en starkare byagemenskap där man skulle göra mer tillsammans. Till exempel skulle frivilliga vuxna kunna ordna idrottsträningar för de unga i den egna byn.

Ungdomsfullmäktige tycker att kommunens beslutsfattande är alltför trögt och långsamt.

– Vi tycker inte att de gör tillräckligt, säger Junnila.

Bodil Weckström hoppas beslutsfattarna tänker på att förebyggande arbete är viktigt, även om resultaten kan vara svåra att mäta.

– Det kostar ännu mer att reparera än att förebygga, säger hon.