Högre bensinpriser att vänta efter EU-beslut – sjöfarten måste också betala

En helt ny form av utsläppshandel kommer att höja bensinpriserna år 2027, eller senast 2030 om Finland skjuter upp reglerna. Inom näringslivet kommer de nya EU-reglerna främst att påverka logistikbranschen.

EU:s ministerråd klubbade igenom nya klimatregler den här veckan. Det här betyder att priset på utsläpp kommer att stiga och att utsläppshandeln börjar omfatta fler branscher.

– Hittills har utsläppshandeln endast berört stor industri, energiproduktion och flygtrafik. Nu kommer den att gälla också sjöfart. Dessutom skapas en helt separat utsläppshandel som gäller bränsledistribution för uppvärmning och trafik, säger Kati Ruohomäki, ledande sakkunnig vid Finlands Näringsliv.

Bensinpriserna kommer med andra ord att stiga 2027, eller 2028 om priset på olja och gas är ovanligt högt. Eller senast 2030 om Finland utnyttjar möjligheten att införa reglerna senare.

Logistikbranschen påverkas mest

Inom den nuvarande utsläppshandeln ska färre utsläppsrätter delas ut. Det betyder att priset på ett ton koldioxidekvivalenter förväntas stiga till omkring 120 euro år 2030. Just nu ligger priset på knappt 100 euro.

En viktig förändring är att också sjöfarten ska börja betala för sina utsläpp. Det är stora nyheter för Finland eftersom merparten av transporterna till och från landet sker till sjöss.

Flygtrafiken har hittills fått en hel del utsläppsrätter gratis, men de ska fasas ut.

– De nya kostnaderna riktas ganska kraftigt mot logistikbranschen, alltså flygtrafiken, sjöfarten och vägtrafiken, säger Kati Ruohomäki.

Enligt Ruohomäki påverkar reglerna också sektorer som inte kan minska sina utsläpp, som till exempel cementproduktionen.

– Överlag har den finländska industrin ändå ganska låga utsläpp. Det är en konkurrensfördel som gör att Finland kan klara sig ganska bra trots att reglerna blir strängare.

Koldioxidtullar ska hålla produktionen i EU

Koldioxidtullar är en del av lagpaketet, eller gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM) som den heter på EU-språk. Det betyder att importörer måste rapportera, och senare betala, för importprodukternas utsläpp.

Målet är att ha en rättvis konkurrens inom EU. Det ska alltså inte gå att sälja varor billigt på den inre marknaden genom att producera dem i länder med låga klimatkrav.

– I nuläget har importprodukter inte nödvändigtvis några klimatkostnader alls, säger Ruohomäki.

Hon beskriver effekterna som tudelade för det finländska näringslivet. Det positiva är konkurrens på lika villkor. Samtidigt blir det dyrare att importera till exempel stål som används inom industrin.

– En fråga är varifrån man ska få pålitlig information för att granska varornas utsläpp. Tullarna berör också väldigt små importörer, eftersom det bara är leveranser värda under 150 euro som är befriade från koldioxidtullarna, säger Kati Ruohomäki.