Husmor har checkat ut – endast en av fem familjer äter hälften av måltiderna tillsammans

På 1950-talet drog herr Andersson ner persiennerna då han iklädd förkläde ställde sig vid spisen för att tillreda middagen. Allt för att dölja för grannfruarna att hans hustru inte stod för middagsmaten.

Det här berättar måltidsforskaren Håkan Jönsson att han har fått höra då han forskat i måltidsansvaret i hemmen förr.

Inte för att herr Andersson själv skulle ha skämts över att vara den som stod för måltidsansvarig. Nej, det var av hänsyn till hans hustru. Hon fick höra så mycket spott och spe av grannfruarna.

– Du som inte ens lagar mat åt mannen och familjen, vad är du för en husmor? frågade man sig.

Hur står det till med ansvarsfördelningen idag? Husmor har checkat ut men trots det lever middagstraditionen kvar. Eller åtminstone finns den kvar som en önskan och ett ideal.

I en färsk undersökning av finländarnas måltidsvanor värdesätter fyra av fem den gemensamma måltiden. Vi önskar och vill äta tillsammans – men allt färre gör det.

Antalet singelhushåll ökar men också bland barnfamiljerna uppgav endast en femtedel att de åt hälften av måltiderna, under en tvåveckorsperiod, så att alla i familjen skulle ha varit samlade.

Lyssna på Kom och ät!

Traditionellt har husmodern stått för middagsansvaret. Sedan hon klev ut i arbetslivet på 1950-talet har ansvarsfördelningen blivit oklar. Hur ser måltidsansvaret ut i dag?

Den försvunna husmodern - och hur hennes försvinnande påverkat våra måltidsvanor

20:46

Så även som vi värdesätter måltidsgemenskapen får vi helt enkelt inte till det i den utsträckning vi önskar.

Det är självklart att matintresset spelar en roll. I familjer där man gillar att laga mat och har matintresserade föräldrar - äter man oftare tillsammans.

I vårt samhälle är det fortfarande kvinnan som bär ett större ansvar gällande hem och hushåll även om arbetet idag är betydligt mer jämlikt än förr.

”Frågan måste lösas kontinuerligt”

Hos familjen Lotten Granberg-Haakana och Markus Haakana har man försökt fördela hemsysslorna jämt.

– Det finns så många olika sätt att lösa den här frågan på. Men den bör lösas kontinuerligt, menar Markus Haakana.

I en mer jämställd värld måste det vara en förhandlingsfråga hur man fördelar det obetalda hemarbetet. Väljer man att falla tillbaka på hur ens föräldrar eller andra rollmodeller i ens närhet har haft det?

Eller väljer man att lösa ekvationen på något annat sätt, till exempel genom förhandlingar där man punkt för punkt går igenom vem som gör vad.

– Vi gjorde en gång upp en Excel-lista där vi listade alla hemsysslor och hur ofta de förekommer, berättar Markus Haakana. På listan fanns allt från däckbyte två gånger om året till matlagning som sker varje dag.

När det kommer till måltiden och ätandet handlar det mer om hur man värdesätter måltiden som en händelse. Om man anser det vara en viktig del av familjegemenskapen och uppfostran.

Om endera har ett större matintresse blir det lättare att hen lagar maten. Eller så tycker båda att det är lika olustigt men ändå nödvändigt.

– Då blir det ena veckan makaroner med ketchup och den andra veckan mera avancerade rätter. Då måste helt enkelt den matlagande parten vara okej med att nivån på matlagningen blir en annan ifall hen önskar ett delat måltidsansvar.

Det är fler år sedan familjen Haakana Granberg gjorde upp sin Excel-lista men det var en rolig balansräkning för att få upp ögonen för hur jämnt eller ojämnt som sysslorna faller mellan en, minns Markus Haakana.

Även om Markus Haakana inte precis drar för gardinerna då han trär på sig köksförklädet för att laga mat så har nog hans hustru fått höra att hon är bortskämd och lyckligt lottad då hon har en man i huset som gör mat och delar på hemsysslorna.

– Så borde det inte vara längre på 2020-talet men så är det tyvärr fortfarande, konstaterar Markus Haakana.