Skolgångshandledare kanske slutar vara ”snälla flickor” och efterlyser någon som kan driva deras intressen: ”Vi har världens bästa yrke men världens sämsta lön”

Det är dags att det börjar hända något kring arbetssituationen för skolgångshandledare och eftisledare, det anser både personal och intressebevakare.

Vi är kanske en bortglömd grupp men nu vill vi berätta, säger till exempel skolgångshandledare i Karleby.

Efter artikeln om ovärderliga men samtidig underskattade skolgångshandledare har några personer tagit kontakt och velat berätta mer om situationen.

– Ja, vi är en uppskattad grupp men att det ändå skulle synas mera i samhället. Vad vi gör och vilka löner och arbetstider vi har. Vi är en lite bortglömd grupp, säger Eila Kentala som är skolgångshandledare i Chydenius skola i Karleby.

– Som inte gör så mycket väsen av sig heller. Vi är snälla, för snälla, fyller kollegerna Malin Sjölind och Lena Borg i.

Och därav den låga lönen, påpekar de.

– Vi har kanske inget organ bakom oss som skulle köra vårt ärende. Vi underlyder kommunala tjänstemännens kollektivavtal och jag har absolut ingen vetskap vem som kunde köra våra ärenden, lönefrågor, arbetstider. Men vi skulle gärna ha någon organisation bakom oss, säger Kentala.

– Just vem man ska börja kontakta, så därför tycker vi det är viktigt att berätta om det här, säger Borg.

De har också pratat med andra handledare om att de ska agera.

– Att vi lite ska börja höja vår röst.

Går mot det bättre, men långsamt

Det behövs gemensamma tag för att eftispersonal och skolgångshandledare ska kunna göra sig hörda, anser också utvecklingschef Monica Martens-Seppelin på Sydkustens landskapsförbund.

Sydkusten är en av få organisationer som arbetar aktivt för att utveckla morgon- och eftermiddagsverksamheten. En stor del av eftisledarna jobbar i dag också som skolgångshandledare för att få fler timmar i veckan.

Vart tredje år har förbundet gjort kartläggningar av eftisverksamheten och resultaten tyder på att det har skett få förändringar mot det bättre de senaste 20 åren.

– De trivs i sitt jobb, men har ofta rätt så dåliga arbetsförhållanden. De är ganska ensamma i sitt arbete och har stort ansvar.

Senaste kartläggning från 2020 visar att personalen främst är missnöjd med lönenivån, att de permitteras under sommaren och ofta har tidsbundna och osäkra kontrakt. Cirka sex av tio jobbar deltid, fyra av tio har tidsbundna kontrakt. De upplever också att yrkets status och uppskattning borde stärkas.

– Trenden går mot att det blir lite bättre, men det rör på sig långsamt, säger Martens-Seppelin.

Flera grupper kunde göra gemensam sak

Hälften av eftisledarna uppgav att de skulle vilja jobba fler timmar. Martens-Seppelin säger att många skolgångshandledare och eftisledare hör till JHL.

– Fackförbunden driver deras sak, och Sydkusten jobbar på en annan nivå där vi försöker utveckla och stöda verksamheten genom till exempel nätverk, fortbildning och information och via det påverka deras arbetsförhållanden.

Saknar du någon som kunde driva deras sak?

– Det tycker jag nog, det finns egentligen inte det.

Många av utmaningarna som personal inom småbarnspedagogik, eftis och skola kämpar med är desamma, enligt Martens-Seppelin. Därför kunde en lösning vara att sektorerna skulle börja samarbeta mera för att få till stånd lösningar.

– Man kunde göra gemensam sak och också inkludera skolgångshandledare och eftisledare i frågor som rör skolan. För att samhället och barnfamiljernas vardag ska fungera måste det finnas eftisverksamhet och kompetens och behörig personal.

Är personalen för snälla?

– På sätt och vis, men jag tänker att de behöver hjälp och stöd att göra sin röst hörd. En stor del är inte anställda på heltid och känner kanske inte att de har förutsättningarna och engagemanget från sin arbetsgivare.

I och med att behovet av skolgångshandledare har ökat med till och med 50 procent eller mer de senaste tio åren upplever Martens-Seppelin att det är läge att se över arbetssituationen.

– Både stat, kommun och andra serviceproducenter har ett ansvar här. Att vi får personer som vill jobba med det här och då måste både lön och arbetsförhållanden vara i skick.

Är både psykolog, polis och sjukskötare

Jobbet är världens bästa och kollegorna är toppen, anser också skolgångshandledarna i Chydenius skola.

Men samtidigt är det mångsidigt och krävande.

– Vi är allt från psykolog, sjukskötare, lärare, polis och socialarbetare. Så därför tycker vi att det på något sätt skulle synas i vår lön.

De jobbar cirka 25 timmar i veckan, liksom också många eftisledare. För heltidsjobb kunde man komma upp i 2100 euro per månad (brutto) men med färre timmar blir ungefär 1000 euro kvar i handen efter skatt.

– Men ingen har tvingat oss till det här, vi har valt det här yrket frivilligt, man får jobba någon annanstans om man vill.

– Vi tycker det är världen bästa yrke men världens sämsta lön, säger Sjölind.