Den här bilden är inte skyddad av upphovsrätten – se vad som gäller när något har skapats av ett AI-system

AI klär ut människor till Mumin-karaktärer på röda mattan och kända pressbilder kopieras. Var gränsen för vad som är tillåtet går kan behöva bekräftas via konkreta rättsfall.

Samtidigt som artificiell intelligens används allt mer så är det mycket som ännu är oklart gällande upphovsrätten.

Klart är i alla fall att det som ett AI-system själv har skapat – till exempel text, bilder, musik och videor – inte kan få upphovsrättsligt skydd.

– I dagens läge är det väl rätt entydigt att skydd inte kan ges. Upphovsrättslagen, inte bara i Finland utan också i Europa och USA, ger skydd endast åt mänskliga skapelser, påpekar Marcus Norrgård som är professor i juridik vid Helsingfors universitet.

Men ofta kan det vara så att en människa har gjort en del av jobbet – och att personen har samarbetat med ett AI-system. Då finns det inte alltid klara svar. Det gäller då att avgöra hur stor personens kreativa insats är.

Om man endast ber en AI-chattbot att skriva en text om ett visst tema, utan desto mer instruktioner om hur det ska gå till eller vad som ska ingå så har man som människa kommit med en kreativ insats som är nära på noll, säger han, och då har man inte heller möjlighet att få upphovsrätt.

Människans kreativa insats kan komma både i de instruktioner man ger AI-systemet och i de förändringar man eventuellt gör i det material AI-systemet skapar. Det är originaliteten som skyddas i upphovsrätten.

– Så man måste avgöra case by case och det är ju inte alla gånger så enkelt. Där kan jag ju inte ge ett klart svar men om det är 100 procent AI-producerat så uppkommer inget upphovsrättsskydd.

Mumin på röda mattan och upphovsrätt för grafisk roman

Den svenska designern Annika Bäckström har med AI skapat bilder på hur det skulle se ut om människor skulle klä ut sig till Mumin-karaktärer på den populära Met-galan i USA.

Här nedan följer några av de bilderna. Du kan klicka på pilen till höger om bilden här nedanför för att visa fler Mumin-karaktärer, eller svepa från höger till vänster på bilden. Om bilden inte syns på den apparat du surfar med så kan du först behöva klicka på den här länken, eller en länk här nedanför.

Moomin Characters vd Roleff Kråkström anser personligen att bilderna är både intressanta och välgjorda, skriver han i ett uttalande till Svenska Yle.

”Det att någon klär ut sig till någon av muminfigurerna eller att någon skapar illustrationer som inspirerats av Tove Janssons verk (i detta fall med hjälp av AI) i icke-kommersiellt syfte, kränker inte våra rättigheter på något sätt. Skaparen har ju tydligt markerat att bilderna föreställer människor i muminskrud”.

Och i USA skapade Kris Kashtanova i fjol en grafisk roman – också med hjälp av AI-systemet Midjourney. Hon fick först upphovsrätt för det verket.

En myndighet tog ändå senare ställning till att hon trots allt inte har upphovsrätt till bilderna i den här romanen eftersom de helt och hållet hade skapats av AI-systemet.

Kashtanova har endast upphovsrätt till texterna och till själva ombrytningen, alltså hur bilderna och texterna är arrangerade på sidorna.

Hon försöker nu skapa en ny grafisk roman med hjälp av AI-systemet Stable Diffusion som låter henne skanna in egna bilder som systemet sedan utgår från. På det sättet bidrar hon tydligt i att skapa bilderna, och hennes bedömning är att hon då har upphovsrätt till dem.

Ofta problematiskt att träna systemen

Flera upphovsrättsinnehavare gillar inte att deras material har använts för att träna AI-system. Den här användningen bryter enligt allt att döma mot lagen.

– Det är ju då upphovsrättsligt ett problem som utgångspunkt. För det som det här AI-programmet gör är att det gör en eller flera kopior av det här inlärningsmaterialet, kommenterar Marcus Norrgård.

– En av de saker som upphovsrätten skyddar mot är just kopiering. Så om det här programmet gör kopior så kan man tänka sig att det ligger ett upphovsrättsintrång där. Då måste man för att få göra den här kopian, för att få använda det här inlärningsmaterialet, så måste man be om tillstånd av upphovsrättsinnehavare, tillägger han.

De som tränar AI-systemet kan därmed göra sig skyldiga till brott. Det kan vara anställda vid företag såsom Microsoft och Open AI, men också användare som tränar AI-system med eget inlärningsmaterial, om det materialet är upphovsrättsskyddat.

Det kan ändå vara okej, om syftet inte är kommersiellt, enligt EU:s DSM-direktiv, som började tillämpas i Finland så sent som i april.

– Det är egentligen som i stort sett helt fritt om man gör det för forskningsändamål på universitet och liknande och sedan är det med vissa begränsningar om man gör det kommersiellt eller utanför forskningsinstitutionerna.

Direktivet är nytt och det finns inte ännu rättspraxis för vilken användning som är okej och vilken som inte är det.

EU planerar också att kräva att utvecklare av AI-system måste vara tydliga med när systemet utgår från upphovsrättsskyddat material. Det här skulle samtidigt möjliggöra att upphovsrättsinnehavare kunde få ersättning för sådan här användning.

Upphovsrättsinnehavare kan kräva att deras verk inte används

Dessutom finns det i EU-lagstiftning en möjlighet för upphovsrättsinnehavare att förbjuda att material man har skapat får förekomma till exempel i AI-system. Hur förbjudandet ska gå till i praktiken är inte ännu helt etablerat, påpekar Marcus Norrgård.

Han bedömer också att det är troligt att AI-företag såsom Microsoft och Open AI är beredda att ta en juridisk risk, i att bryta mot upphovsrättsregler.

– Det är fullt möjligt att de tänker att det är så intressant att göra det här så de går vidare fastän det inte är helt säkert att det är tillåtet, säger Norrgård.

Ibland blir det uppenbart att ett AI-system har utgått från vissa upphovsrättsskyddade texter eller bilder – man kan se det i de produkter den artificiella intelligensen skapar.

AI-systemet Midjourney genererade till exempel en bild som var väldigt lik ett mycket känt pressfoto på en afghansk flicka.

Gränsen för när något blir ett plagiat är flytande, men i det här fallet var det uppenbart så lika att det var ett plagiat, och att det var olagligt.

Det här innebär ju i praktiken att en användare som använder ett AI-system tar en juridisk risk. Man kan liksom råka ut för det att göra sig skyldig till plagiat utan att vara medveten om det.

Användaren löper ändå ingen risk att bryta mot upphovsrätten om han eller hon använder ett AI-system för att generera en bild eller text som blir som ett plagiat, om han eller hon inte har ett kommersiellt motiv för det här.

– Under de senaste årtiondena har vi sett exempel på många företag som har varit beredda att ta den där risken. Man gör först och sen betalar man ersättning i efterskott om det visar sig att man har överskridit gränserna.

På plattformar på nätet – till exempel sociala medier såsom Facebook, Youtube och Tiktok – så är det ändå plattformarna, och inte användaren, som bär det upphovsrättsliga ansvaret för det innehåll som publiceras där, enligt EU:s regler.

Om man lägger ut material på en egen webbplats, så bär man ändå ansvaret själv.

– Så är det. Då går det inte via en plattform.

AI kan efterlikna kända musikartister

AI-system kan också kopiera röster. Att träna upp ett AI-system att efterlikna en annan persons röst kan troligen vara ett upphovsrättsbrott, om det finns ett kommersiellt syfte bakom det.

Men om man skapar en låt med en känd artists röst, med hjälp av ett färdigt upptränat AI-system, så är det troligen inte ett brott mot upphovsrätten. Men det finns ändå inte specifika rättsfall som har tagit ställning till det här.

Men det kan enligt Norrgård åtminstone vara brottsligt enligt andra lagparagrafer – till exempel kan det vara otillbörlig konkurrens om man skapar en låt med en annan artists röst, och det inte uppenbart är frågan om parodi.

Ny trend: En bekant röst ber om pengar – men samtalet kommer från en bedragare som använder AI för att imitera någon du känner

Polisen: Fenomenet är på kommande till Finland.

Men vissa artister är tillåtande med att andra klonar deras röst. Den kanadensiska pop-sångaren Grimes har till exempel sagt att hon går med på att dela intäkterna från en framgångsrik AI-skapad låt som använder en imitation av hennes röst, så att låtskaparen får 50 procent och Grimes får 50 procent.

Vem som helst får alltså efterlikna hennes röst utan rädsla för att behöva betala skadestånd för det – också för kommersiella ändamål.