Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Charles III:s kröning – ceremoni utan motstycke i Europas övriga monarkier

Uppdaterad 05.05.2023 07:41.
Tidskrifter till försäljning. Längst fram finns ett temanummer om kröningn, 'The Crowning of the King', med en bild av kung Charles III på pärmen.
Bildtext Svenska Yle sänder Charles III:s kröning lördagen den 6 maj i flerljud på TV1 och på Arenan.
Bild: Lehtikuva

Minns du Carl XVI Gustafs kröning eller Margrethe II:s smörjelse? Knappast, för våra nordiska monarkier har avskaffat de ceremonierna. Men på lördag blir Charles III både smord och krönt som Storbritanniens kung.

I början av 1900-talet blev det omodernt med kröning. Gustaf V, som blev Sveriges kung 1907, avstod från kröning och sedan dess har ingen svensk kung blivit krönt.

I Norge avskaffades kröningen i och med en ny grundlag. Kung Olav V, som tillträdde som kung i september 1957, valde ändå att välsignas i Nidarosdomen, vilket sedan dess har varit tradition i Norge.

I Danmark gick kröningen till historien redan på 1600-talet, efter att adeln hade mist sin makt, eftersom kröningen hade setts som en symbol för att riksråden valde kungen. Även i Danmark smordes regenten ändå av en biskop in på 1800-talet, men i den danska grundlagen av 1849 fanns smörjelsen inte med.

Carl XVI Gustaf vinkar från slottsbalkongen efter att han blivit kung år 1973.
Bildtext Kung Carl XVI Gustaf gav sin konungaförsäkran den 19 september 1973 och mottog sedan folkets hyllning på Kungliga slottets balkong.
Bild: All Over Press

De nordiska monarkerna ger i stället en högtidlig regentförsäkran.

Någon motsvarande kröningsceremoni finns inte heller kvar i ett traditionellt katolskt land som Spanien. Den sista katolska monarken som blev smord och krönt var Karl I av Österrike år 1916. Inte heller påvar kröns längre. Den sista påven som kröntes var Paulus VI år 1963.

Gammal ceremoni lever kvar i Storbritannien

Men i det brittiska kungahuset har man aldrig tagit avstånd från de gamla sedvänjorna. Tronarvingen blir visserligen kung eller drottning genast efter att den föregående regenten har dött – kungen är död, länge leve kungen – men senare ordnas en kyrklig ceremoni där den nya regenten blir smord och krönt och får motta riksregalierna.

En man i gammaldags uniform och hatt ser på sitt armbandsur medan soldater i björnskinnsmössor marscherar bakom honom.
Bildtext Ansvaret för att organisera kröningen ligger av hävd hos hertigen av Norfolk genom arvtiteln earl marshal, ungefär lordmarskalk, även om ingen motsvarande titel finns på svenska. Den nuvarande hertigen, Edward Fitzalan-Howard, koordinerade också drottning Elisabeth II:s begravning förra året.
Bild: Hugo Michiels/Shutterstock/All Over Press

Senast en regent blev smord var 1953, då Elizabeth II kröntes ett drygt år efter att hon hade efterträtt sin far George VI som brittisk monark. Elizabeth hade själv bevittnat sin pappas kröning, men inte sin farbrors, eftersom Edvard VII aldrig kröntes: han abdikerade innan det hann bli aktuellt.

En brittisk kröning tar nämligen tid att ordna. Förr byggdes läktare i flera våningar i Westminster Abbey så att så många som möjligt skulle ha tillfälle att med egna ögon se kröningen. Smörjelsen anses däremot vara en privat stund mellan monarken och Gud, så den visas inte.

Smörjelsen anses så helig att det blev ett avbrott i tv-sändningen år 1953

Elizabeth II:s kröning sändes i tv, men under smörjelsen blev det ett avbrott i sändningen. Inte heller Charles III:s smörjelse kommer att visas för tittarna på lördag. För att se till att den stunden förblir privat i en tid av mobiltelefoner kommer tre skärmar att placeras runt kungen i Westminster Abbey under det momentet.

En broderad skärm med ett träd med 56 namngivna blad. Ovanför trädet syns två ängar och en duva. Nedanför trädet finns kung Charles III:s emblem och en textrad: "All shall be well and all manner of thing shall be well"
Bildtext Smörjelseskrämen som har tillverkats för kröningen. På de 56 blå bladen på trädets grenar finns vart och ett av Samväldets medlemsländer. Under trädet står ett citat av den medeltida engelska mystikern Julian av Norwich som försäkrar att allt nog blir bra: "All shall be well and all manner of thing shall be well".
Bild: Victoria Jones/WPA Pool/Shutterstock/All Over Press

Drottninggemålen Camillas smörjelse är däremot mindre helig, så den lär vi få se på tv.

Smörjelsen i sig har sina rötter i Gamla testamentet: i Första Kungaboken kan vi läsa om hur kung Salomo smordes till kung. Händels kröningshymn Zadok the Priest hör därför till de givna musikinslagen under Charles III:s kröning.

Prästen Sadok hade hämtat oljehornet från Herrens tält och smorde Salomo till kung. Hornstötarna skallade och folkmassan ropade: »Leve kung Salomo!«

1 Kung 1:39 enligt Bibel 2000

Monarkens kyrka, en Royal Peculiar

I Westminster Abbey har alla engelska kungar och drottningar krönts sedan Wilhelm Erövrarens kröning på juldagen 1066.

Men kröningsceremonin i sig är äldre än normandernas erövring av England. Till exempel kung Edgar kröntes år 973 i klosterkyrkan i Bath, vilket har satt sina spår. Biskopen av Bath och Wells har nämligen tillsammans med biskopen av Durham – ett biskopssäte i norra England med anor från 600-talet – i uppgift att följa med och assistera regenten under kröning och smörjelse.

Riktigt hur länge det har funnits en kyrka på platsen är oklart, men redan i mitten av 900-talet fanns där en benediktinerkyrka. På 1060-talet lät kung Edvard Bekännaren bygga en första större kyrka på platsen och det kungliga helgonets grav och kult har sedan dess varit viktiga för den nuvarande kyrkan som Henrik III gav order om att skulle byggas i stället för Edvards kyrka år 1245.

Kröningsstenen och kröningsstolen bevakas av militärer i Westminster Abbey.
Bildtext Kröningsstenen har återvänt till Westminster Abbey från Skottland. Nu vaktas den och kröningsstolen från sent 1200-tal i kyrkan inför kröningen.
Bild: Susannah Ireland/WPA Pool/Shutterstock/All Over Press

Under århundradenas gång har intresset för S:t Edvard minskat, men Westminster Abbey kvarstår som kungafamiljens kyrka. Den är en så kallad Royal Peculiar, ett av sammanlagt 15 kungliga undantag från övrig kyrklig ordning. Det är monarken och inte biskopen som bestämmer vem som sköter gudstjänstlivet och i varje gudstjänst ingår bön för regenten.

Golv och stol från 1200-talet

Bakom högaltaret finns S:t Edvards grav och framför altaret finns ett exceptionellt mosaikgolv från 1200-talet kvar. Henrik III beställde golvet för att skapa en koppling till Rom, där liknande kosmatesker finns bevarade bland annat i Lateranpalatset samt på gravar i kyrkorna Santa Maria sopra Minerva och Santa Maria Maggiore.

Kosmatikgolvet framför högaltaret i Westminster Abbey med rundlar i intrikata mosaiker.
Bildtext Kosmatesken i Westminster Abbey skapades på 1280-talet av italienska mosaikkonstnärer ur den ansedda hantverkarfamiljen Cosmati. Beteckningen kosmatesk kommer från namnet Cosmati.
Bild: Paul Grover/Shutterstock/All Over Press

Den så kallade kosmatesken utgör ett intrikat geometriskt mönster som enligt uppgift presenterar världsalltet i en platonsk version. Mitt på kosmatesken – där himmel och jord symboliskt förenas – placeras kröningsstolen, som också den härstammar från slutet av 1200-talet.

Kröningsstolen – ofta kallad S:t Edvards stol, fast den blev till ett par hundra år efter Bekännarens död – för att det var en annan kung Edvard som lät tillverka den efter att han hade slagit skottarna och tagit ifrån dem den skotska kröningsstenen.

Kröningsstenen, eller Sconestenen efter Scone Palace i Skottland, har använts vid alla kröningar av Englands monarker sedan tidigt 1300-tal och alla Storbritanniens monarker sedan de två kronorna förenades i början 1600-talet. Stenen återbördades till Skottland först år 1996 men lånas ut till Westminster Abbey för kröningar.

Ärkebiskopen av Canterbury firar gudstjänsten

Kröningsgudstjänsten förrättas av ärkebiskopen av Canterbury, biskopssätet med högsta rang bland biskoparna i engelska kyrkan. På andra plats kommer ärkebiskopen av York, sedan biskopen av London, biskopen av Durham och på femte plats biskopen av Winchester.

Om ärkebiskopen av Canterbury har haft förhinder när det har varit dags för kröning har någon av de andra högt uppsatta biskoparna trätt till. Elizabeth I vigdes ändå till drottning år 1559 av biskopen av Carlisle, enligt uppgift för att de finare biskopssätenas innehavare antingen var döda, för gamla och skröpliga eller för att drottningen inte accepterade dem eller för att de inte accepterade henne.

Justin Welby ser glad ut i predikstolen i katedralen i Canterbury.
Bildtext Justin Welby predikade i katedralen i Canterbury på påskdagen i år, men i kröningsgudstjänsten ingår ingen predikan.
Bild: Licensed by Story Picture Agency/Shutterstock/All Over Press

Men att man är ärkebiskop av Canterbury garanterar ju inte att allt går smidigt. Efter drottning Victorias många år på tronen skulle hennes son Edvard VII krönas i augusti 1902, men då var Frederick Temple, den dåvarande ärkebiskopen, så skröplig att han titt som tätt glömde vad han skulle säga och göra.

Den 80-åriga ärkebiskopen satte också kronan på kungens huvud bakfram i stället för åt rätt håll. Inte nog med det, efter att han knäböjt framför kungen när det var dags för hyllningen kunde han inte ta sig upp igen utan hjälp – då den nykrönte kungen fick ge sin biskop en hjälpande hand.

Justin Welby är den nuvarande ärkebiskopen av Canterbury och han berättade i en intervju förra året att han redan då hade drömt mardrömmar om kröningen.

– Jag har drömt att det var dags och så hade jag glömt kronan efter mig i Lambeth Palace, sa Welby i en tv-intervju med en hänvisning till ärkebiskopens residens i London.

Welby konstaterade ändå att det är en stor heder och ett privilegium att få kröna en kung.

Källa: The Telegraph, The Times, BBC, The Guardian

Följ kröningen på svenska på Arenan eller TV1

Svenska Yle sänder Charles III:s kröning lördagen den 6 maj i flerljud på TV1 och på Arenan. På tv inleds sändningen på finska med ett studioavsnitt, på Arenan är de svenska kommentatorerna Jessica Morney, Sara Torvalds och Bertil Blom igång från början, med start klockan 11.45. Det går också att chatta om kröningen på svenska.yle.fi.

Artikeln uppdaterades kl. 7.41 med uppgiften om den sista katolska monarken som blivit smord och krönt.