Kaskös begäran av Finansministeriet fick avslag
Kaskö stad fick ett nej av Finansministeriet i begäran att inte behöva betala tillbaka knappt 1,3 miljoner euro till staten.
Det handlar om en negativ statsandel som Kaskö stad bör betala till staten under det här året.
Kaskö har tillsammans med tio andra kommuner lämnat in en begäran till Finansministeriet om att den negativa statsandelen ska tas bort. Den begäran har nu avslagits.
Kommunerna har bett om att de beviljas en behovsprövad, förhöjd statsandel för det här året och på så sätt skulle den negativa statsandelen kompenseras.
Kaskö stadsstyrelse behandlar ärendet tisdag kväll (2.5).
Relaterat
' /%3E%3C/svg%3E)
Orpos regeringsprogram får både ris och ros för kulturens del – djävulen finns i detaljerna
Tillväxt kräver satsningar inom kulturbranschen.
Larsmo 1,5 miljoner på plus i fjol
Larsmo kommun gjorde ett plusresultat på 1,54 miljoner euro år 2022. Det är en aning mer än det budgeterade 1,47 miljoner.
Verksamhetsintänkterna sjönk med nästan 17 procent samtidigt som utgifterna steg med drygt fem procent jämfört med 2021.
Tack vare att skatteintäkterna ökade med 1,1 miljoner euro till nästan 20 miljoner euro gjorde kommunen ändå ett positivt resultat. Också statsandelarna ökade med 1,5 miljoner euro.
Kommunfullmäktige godkänner bokslutet på sitt möte på måndag kväll.
' /%3E%3C/svg%3E)
I Österbotten är man orolig över ytterligare nedskärningar i budgeten – kan påverka den kommunala servicen
Statligt storspar oroar i alla tre österbottniska landskap.
' /%3E%3C/svg%3E)
Kronoby gör ett oväntat stort plus: ”Bra att ha en buffert, det kan bli tuffare tider”
Mer skatteintäkter och statsandelar än väntat ger ett plus.
Nykarleby gjorde bättre resultat än budgeterat
Nykaröeby stads överskott för år 2022 landade på 3,16 miljoner euro, vilket är rejält bättre än budgeterat. Man hade räknat med överskott på cirka 270 000 euro.
Stadsstyrelsens ordförande Siw Blomqvist-Frostdahl (SFP) är nöjd över resultatet och säger att det dels beror på skatteintäkterna som blev högre än kalkylerat, nästan 2,4 miljoner mer. Också statsandelarna blev större än väntat, 420 000 euro mer än budgeterat.
– Det gör att vi har väldigt bra resultat, och det känns jättefint. Vi visste redan för några år sedan att åren 2021 och 2022 skulle vara år som man ser fram emot lite bättre utfall i kommunerna och så har det också gått för Nykarleby stad.
Skuldbördan i Nykarleby minskade med 6,3 miljoner euro och var 40,4 miljoner euro vid slutet av 2022.
Invånarantalet minskade med 56 personer, till 7 437 under 2022.
Sibbo gick nästan 15 miljoner euro på plus 2022
Bokslutet 2022 visade ett överskott på 14,9 miljoner euro för Sibbo kommun. Kommunens driftsutgifter var 2,2 miljoner euro lägre än budgeterat medan inkomsterna var 3,9 miljoner euro högre än väntat.
Det goda resultatet ger kommunen en ekonomisk buffert för att möta utmaningarna som reformen av social- och hälsovården för med sig. Reformen betyder minskade skatteinkomster och statsandelar för Sibbo. Enligt kommundirektör Mikael Grannas förväntas Sibbos ekonomi bli negativ år 2025.
Markförsäljningen gav kommunen stora inkomster, sammanlagt 13,7 miljoner euro i realisationsvinst. Motsvarande belopp 2021 var 5,9 miljoner euro.
Även kommunens skattefinansiering utföll en aning bättre än budgeterat. Skatteinkomsterna inbringande kommunen 122,2 miljoner euro och statsandelarna uppgick till 19,2 miljoner euro. Kommunens skuldbelopp minskade 2022.
Sibbo investerade 17,9 miljoner euro 2022, vilket var 5,1 miljoner euro lägre än budgeterat.