Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Åbo Akademi får sin första kvinnliga professor i nordisk historia någonsin – tre nya professorer installeras i dag

En skylt med Åbo Akademis logo.
Bildtext Inom ämnet historia vid Åbo Akademi forskas det just nu inom nationalism och etnicitet i Finland, förvisningar, konsumtionshistoria och herrgårdar med mera.
Bild: Arash Matin

Johanna Ilmakunnas ska bli professor i nordisk historia, Thomas Carrington får professuren i redovisning och Edvard Johansson blir den nya professorn inom nationalekonomi.

Professuren inom nordisk historia hör till de äldsta inom Åbo Akademi. Den har funnits sedan Åbo Akademi grundades 1918. Johanna Ilmakunnas blir den första kvinnliga professorn inom ämnet någonsin.

– Jag måste säga att det var på tiden att det blev en kvinna som fick den här professuren, så jag är glad över att vara den som valdes, säger Ilmakunnas.

Den första kvinnliga professorn i Finland hörde också till Åbo Akademi. Alma Söderhjelm blev innehavare av en extraordinarie professur i allmän historia vid Åbo Akademi 1927 och Ilmakunnas säger att hon känner en stark koppling till Söderhjelm.

– Jag forskar själv i rätt så liknande teman som Söderhjelm, nämligen Frankrikes och Sveriges relationer under 1700-talet. Hennes forskning har jag också haft stor nytta av. På det här sättet finns det ju också intressanta akademiska länkar mellan oss fastän vi tidsligt ligger långt ifrån varandra, säger Ilmakunnas.

Johanna Ilmakunnas, professori, Åbo Akademi.
Bildtext Johanna Ilmakunnas blir den första kvinnliga professorn inom nordisk historia på över hundra år.
Bild: Mårten Lampén / Yle

Inom ämnet historia vid Åbo Akademi forskas det just nu inom nationalism och etnicitet i Finland, förvisningar, konsumtionshistoria och herrgårdar med mera.

– Här samarbetar vi också mycket med andra ämnen såsom konsthistoria. Det att ÅA är ett så intimt universitet gör dessa samarbeten lättare, vilket är en av universitetets största styrkor.

Johanna Ilmakunnas säger att också historiker måste möta sådana åsikter som kritiserar vetenskapen.

– Det handlar mycket om vilken sorts forskning som folk tycker att är värd att göra. Det finns också kanske en missuppfattning om historiker. Vi vet ju inte allt. Historia handlar alltid om tolkningar och de ändrar med tiden. Därför är det så viktigt att vi hela tiden ställer nya frågor till det förflutna och tolkar om, säger Ilmakunnas.

Ilmakunnas påpekar också att det hör till ämnets viktigaste uppgifter att ge sina studerande de verktyg som de behöver för att kunna välja de bästa källorna de kan.

Nationalekonomi är statsvetarnas gym

Edvard Johansson ska installeras som professor i nationalekonomi och hans syn på ämnets plats i den akademiska helheten är att nationalekonomi hör till de mest grundläggande ämnena som Åbo Akademi har.

– Det hör till den ekonomiska allmänbildningen som är mycket viktigt också för andra statsvetare. Jag brukar jämföra ämnet med idrotten. Vill man till exempel bli bra på tennis så måste man också utveckla sina muskler på gymmet. På samma sätt ger nationalekonomin förutsättningar för att klara sig i andra ämnen. Det är som statsvetarnas gym, säger Johansson.

 Johansson, Edvard, professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi
Bildtext Edvard Johansson ska installeras som professor i nationalekonomi.
Bild: Åbo Akademis bildbank

Med Edvard Johansson som professor kommer ämnet nationalekonomi att fortsätta på samma bana som tidigare, med fokus på forskning och undervisning. Till jobbet hör också kommunikationen utåt och planeringen för ämnets framtid.

Enligt Johansson skulle nationalekonomer få uttrycka sig tydligare då de talar till allmänheten. Det händer att de ibland låter negativa, enligt Johansson.

– I centrum av nationalekonomi ligger det att det finns begränsade resurser. Då måste nationalekonomer ofta komma med budskapet att vi inte har råd med allt. Det låter kanske ofta som att vi är emot allting. Vi kunde kanske därför uttrycka oss mer ödmjukt, säger Johansson.

Diskussion om artikeln