Brandskadade Pernå kyrka saknar sprinklersystem – men vattenspridare i gamla kyrkor är inte längre en omöjlighet
Hur skyddar man gamla kyrkor från omfattande skador vid eldsvådor? En lösning kan vara bra ur en synvinkel men dålig ur en annan.
Diskussionen om brandsäkerhet i kyrkor är på tapeten igen, efter att en brand bröt ut i elcentralen i Pernå kyrka i Lovisa.
Insidan av Pernå kyrka är täckt av sot – oklart när kyrkan kan öppna efter branden
Det är hälsoskadligt att vara inne i kyrkan just nu.
Kyrkan, byggd på 1400-talet, har ett automatiskt brandalarm, men inga automatiska sprinklersystem som sprider vatten.
Att kyrkan saknar sprinklersystem kan eventuellt ha räddat kyrkan från vattenskador, konstaterar överarkitekt Robin Landsdorff vid Museiverket.
Men skulle elden ha spridit sig från elcentralen i sakristian ut i kyrksalen hade sprinkler kunnat vara bra att ha.
Uppfattningen om sprinkler i kyrkor har förändrats
Orsaken till att Pernå kyrka saknar sprinkler bottnar i ett gammalt råd som Museiverket gav i samband med att larmsystemet byggdes ut i kyrkan i slutet av 1980-talet.
Då ansåg Museiverket att vattnet från en sprinkler skulle orsaka mer skada än nytta på de gamla föremålen i kyrkan.
I dag är synen på sprinklersystem en annan på Museiverket, konstaterar Robin Landsdorff.
Utbudet av system är också större och de kan användas mer mångsidigt än för 20–30 år sedan.
Gaspatroner och sprinkler som sprider imma
I dag finns det till exempel gaspatroner som lämpar sig bra i elskåp, som riskerar börja brinna.
Det finns också ett brett utbud av olika vattensprinklersystem, allt från traditionella system som gör att det regnar vatten till högtryckssprinkler som sprider imma och använder mindre vatten.
Vilket system som passar bäst i en kyrka varierar enligt Landsdorff från kyrka till kyrka.
Men trots att det i dag finns ett brett utbud av säkerhetsanordningar kvarstår ett problem, nämligen att en lösning kan vara bra ur en synvinkel, men dålig ur en annan.
Landsdorff tar sprinklersystem som exempel. Sprinkler kan vara effektivt mot eld men samtidigt kan vattnet skada värdefull interiör.
– Vad är viktigare? Man kanske inte sätter sprinkler i rädsla för att ett falskt alarm kunde förstöra medeltida statyer men har man inte sprinkler kan hela kyrkan brinna, säger han och fortsätter.
– Det är en balansgång och så gör man val åt någotdera hållet.
Om man ser att det är en potentiellt stor risk att hela takkonstruktioner börjar brinna, så nog är det då bättre att de blir våta än brinner upp.
Robin Landsdorff, Museiverket
Landsdorff ser vattenanordningar i kyrkor som lite av ett nödvändigt ont. Vatten kan i vissa situationer vara det enda sättet att bekämpa en eldsvåda.
– Om man ser att det är en potentiellt stor risk att hela takkonstruktioner börjar brinna, så nog är det då bättre att de blir våta än brinner upp, konstaterar han.
Han lyfter fram att dagens teknik gör det möjligt att ha skilda system i olika delar av kyrkan. På platser där det finns värdefulla träföremål kan man till exempel placera sprinkler som sprider imma i stället för vattendroppar.
Nuförtiden behöver inte heller sprinkleranordningen utlösas i hela kyrkan, utan det kan spruta vatten på just det stället där lågorna finns.
Kyrkostyrelsen uppger inte hur många som saknar sprinkler
Att installera moderna anordningar för brandsäkerhet i kyrkor med flera hundra år på nacken ser Robin Landsdorff inte som en omöjlighet.
– Det brukar nog hittas lösningar, men det kräver noggrann planering, säger han.
Landsdorff uppger att det för tillfället installeras sprinkleranordningar i flera kyrkor runtom i landet.
Exakt hur många kyrkor det är som har sprinklersystem är oklart. Vid Kyrkostyrelsen vill man inte uppge antalet av säkerhetsskäl.