Zelenskyj mötte Norden i Helsingfors: Tack för hjälpen, men det behövs mera

En mycket öppen och ärlig diskussion. Så sammanfattade president Sauli Niinistö det ukrainsk-nordiska toppmötet i Helsingfors på onsdagen. Det nordiska toppmötet kom till på president Volodymyr Zelenskyjs intiativ – de nordiska statsministrarna var nöjda.

President Volodymyr Zelenskyj önskade mer än ett statsbesök i Finland, han ville möta hela Norden samtidigt, förklarade president Sauli Niinistö på presskonferensen med Ukrainas president. I slutet av det nordisk-urkainska mötets presskonferens lät också president Niinistö nöjd. Det var som om det hade varit sex nordiska länder på plats, sa han.

President- och statsministermötet i Helsingfors hade trummats ihop på några veckor. De nordiska journalisterna fick förhandsbesked förra fredagen.

Överraskningsbesök med stor säkerhet

Toppmötet blev ett överraskningsbesök för helsingforsarna. Många blev överraskade över de många avstängda gatorna i Helsingfors och den stora militära närvaron, i synnerhet kring presidentens slott och Salutorget. Det var alltså inte bara de nordiska statsministrarna som behövde säkerhet och tomma gator.

President Zelenskyj förnekade mycket bestämt att Ukraina skulle ligga bakom nattens drönarattack mot Kreml. I Moskva var det redan flera ledande politiker som ansåg att angreppet gav Moskva rätt att försöka ta livet av president Zelenskyj.

Förväntningar vid fronten

Det var ett välregisserat möte i Helsingfors, som skulle fylla förväntningarna både vid den ukrainska fronten och i de nordiska huvudstäderna. President Volodymyr Zelenskyj höll korta bilaterala möten med de fyra nordiska statsministrarna och president Niinistö från Finland – och han tackade dem alla personligt på presskonferensen.

Det gav stoff för alla nordiska statsministrar och deras journalister för nationellt vinklade nyheter om fortsatta satsningar på Ukrainas kamp.

Den danska statsministern Mette Frederiksen sa det på en presskonferens efteråt: Danmark har inget att skämmas för, vi har gett mycket och fått mycket tack. Danmark stöder Ukraina så länge det behövs, sa Frederiksen. Det budskapet är viktigt för ukrainarna, sa hon, men också viktigt för danskarna, trots att Danmark ännu inte kan lova några jaktplansdonationer.

Det kunde president Sauli Niinistö inte heller lova. Vi behöver våra Hornetplan, sa han. När ersättningarna - F 35-planen - har kommit, är de gamla planen för gamla. Dessutom är det inte produktivt att Ukraina får så många olika plantyper att flyga och serva.

Finlands blivande statsminister Petteri Orpo (Saml) lovade fortsatt stöd för Ukraina i samband med regeringsförhandlingarna. Han fick ett kort möte med Ukrainas president. Zelenskyj mötte också den sittande statsministern Sanna Marin (SDP), som ändå inte deltog i vare sig toppmötet eller presskonferensen, det var president Sauli Niinistös revir.

Zelenskyj: Ukraina redan de facto medlem i Nato

Volodymyr Zelenskyj gratulerade Finland och finländarna till medlemskapet i Nato, och hoppades att Sverige snart ska bli medlem nummer 32. Sedan är det Ukrainas tur att bli den trettiotredje medlemmen, sa han.

I själva verket är Ukraina redan en de facto medlem i Nato, sa Zelenkyj vid presskonferensen. Vi försvarar Europas östra flank och försvagar det största hotet Ryssland, och utför det arbete - kollektivt försvar - som tillhör Nato, sa president Volodymyr Zelenskyj. Han hoppades på diskussioner och beslut om förändringen av Nato redan vid toppmötet i Vilnius i sommar.

– Vi måste tillsammans lära Moskva att respektera internationell rätt och nationella gränser, för evigt, sa Zelenskyj.

Fördömanden och stöd, men få nya löften

De nordiska stats- och regeringscheferna gick inte riktigt lika långt som Ukrainas president. I det gemensamma uttalandet från toppmötet upprepades det entydiga fördömandet av Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina. Det är ett oprovocerat och oberättigat angrepp, och Ukraina försvarar sig själv med anmärkningsvärd beslutsamhet, sägs det i uttalandet.

Ryssland måste omedelbart, fullständigt och villkorslöst dra tillbaka alla sina militära styrkor från Ukrainas territorium inom dess internationellt erkända gränser, konstaterar de nordiska länderna. De lovar fortsatt engagemang för Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser.

De nordiska länderna lovar också fortsätta sitt politiska, ekonomiska, humanitära och militära stöd till Ukraina, så länge det behövs – individuellt, tillsammans som Norden och i Europeiska unionen, Nato, Förenta nationerna och så vidare. Uttalandena har efteråt kritiserats för att inte innehålla så mycket konkret nytt om vapenhjälpen, åtminstone utåt.

Viktigt stöd från nordisk stormakt

Norden är tillsammans något av en stormakt. Det sammanlagda värdet av de nordiska ländernas nationella militära stödpaket sedan februari 2022 uppgår till cirka 4,4 miljarder euro. Detta militära stöd fortsätter och nya paket förbereds, med ständig hänsyn till Ukrainas mest akuta och omedelbara behov av att stärka sin försvarsförmåga. Dessutom har Norden gett civilt bistånd på över 1,5 miljarder euro sammanlagt, påpekade statsministrarna.

Därefter kunde alla nordiska länder betona vad de har gett och kommer att ge. Finlands femtonde stödpaket diskuterades i det bilaterala mötet på förmiddagen. De andra länderna kom med liknande uttalanden. Danmark lovar pansarvagnar och funderar på jaktplan, Norge ger mycket pengar för ekonomisk återuppbyggnad.

Rättsskipning och ukrainskt fredsprogram får stöd

Island, som inte har någon egen militär, ger juridiskt stöd för rättsprocessen där krigsbrott kartläggs inför kommande rättegångar, påpekade den isländska statsministern Katrín Jakobsdóttir. Island står värd för Europarådets toppmöte i maj som blir ett av de största internationella mötena i Reykjavik. Där ska ett ”internationellt skaderegister”, läggas fram vid och det betecknas som en viktig milstolpe.

Man söker lämpliga alternativ för att finansiera en kompensationsmekanism, och en ”sund rättslig grund” för att använda frysta ryska tillgångar till att stödja återuppbyggnaden av Ukraina och för att möjliggöra gottgörelse, enligt uttalandet.

I uttalandet ger de nordiska länderna stöd för Ukrainas initiativ för en rättvis och hållbar fred som bygger på Ukrainas suveränitet och territoriella integritet. President Niinistö betonade den rätvisa freden flera gånger under dagen.

”Ukraina tillhör den euroatlantiska familjen”

Stats- och regeringscheferna ser en framtid för Ukraina och dess folk inom den euroatlantiska familjen. Europeiska unionen har redan gett Ukraina status som kandidatland för EU-medlemskap. Norden hoppas på kommissionens rapport om möjligheterna för anslutningsförhandlingar före utgången av 2023.

Alla nordiska länder hoppas bidra till en betydande upptrappning av Natos omfattande biståndspaket till Ukraina. Uttalandet hänvisar till Natos öppna dörrars politik som är fast förankrad. Ukraina begärde formellt ett påskyndat förfarande för Natomedlemskap i september 2022. Vid presskonferensen deklarerade Zelenskyj att det inte räcker med öppna dörrar, han vill också ha en invitation att stiga in i Nato.

De nordiska Natomedlemmarna lovar fortsätta att stödja Ukraina på dess väg mot ett framtida Nato medlemskap. Redan före medlemskapet är Ukrainas säkerhet av stor betydelse för alliansen. De frågorna ska tas upp vid Natos toppmöte i Vilnius i juli 2023. De nordiska länderna säger sig fortsätta sitt starka stöd för att stärka Ukrainas förmåga att försvara sig själv.

Nordisk beundran för Zelenskyj

Norges statsminister Jonas Gahr Støre uttryckte efter mötet sin beundran för Ukrainas president som nu har kommit till Norden för ett historiskt ögonblick.

– Det var ett av de mest speciella mötena i hela mitt politiska liv, sa Støre och jämförde med ett möte med Nelson Mandela i Sydafrika. Det är en människa som står med en enorm utmaning på sina axlar. Vi har sett ödeläggelsen i Ukraina, mötts och talat i telefon många gånger. Det blir en slags vänskap, sa Støre i intervjuer med norska media efter mötet.

Huvudtemat för mötet i Helsingfors var hur freden ska se ut, enligt Støre. Han hänvisade till det fredprogram i tio punkter, en ”fredsformel” som Ukraina har lagt fram. Den innehåller en rad mål, och de nordiska länderna sägs redan arbeta med många, till exempel att garantera kärnsäkerheten och motverka de allvarliga miljökonsekvenserna av kriget.

Ukraina och de nordiska länderna fortsätter arbeta för att utveckla mekanismer för att kompensera förluster, personskador och andra skador som är orsakade av den ryska aggressionen. Utgångspunkten måste vara att Ukraina får tillbaka hela sitt territorium, sa Jonas Gahr Støre.

Stort intresse för Zelenskyjs besök i Helsingfors: ”Jag har ringt mamma och berättat att han är på ingång”

Zelenskyj anlände till Helsingfors på onsdagseftermiddagen.

Fortsatt Europatur

Volodymyr Zelenskyjs resa till Helsingfors var det första besöket i Norden sedan den fullskaliga ryska ockupationen började för ett år sedan. Han fortsatte sin europeiska turné till Nederländerna på onsdag kväll. Där ska han bland annat besöka den internationella brottsmålsdomstolen ICC i Haag. Domstolen utlyste i mars en internationell arresteringsorder för president Vladimir Putin.

Enligt nyhetsbyråerna ska Volodymyr Zelenskyj också åka till Tyskland i nästa vecka. Hemma väntar en eventuell våroffensiv. I Helsingfors upprepade Zelenskyj sin besvikelse över att Ukraina alltid måste gå vidare och visa sina militära framgångar innan man kan få de vapensystem och den utrustning som skulle ha varit nödvändig. Hjälpen är alltid steget efter, klagar man i Ukraina.

Besöken i Europa och nya löften höjer den ukrainska stridsmoralen – och kanske den internationella stämningen. Samtidigt som Zelenskyj besökte Helsingfors meddelade USA om ett nytt stödpaket, det trettiosjunde i ordningen. Det innehåller militär utrustning till ett värde av 300 miljoner dollar.

– Ryssland kunde avbryta sitt brutala, oprovocerade krig idag. Tills de gör det, står USA och de allierade enade bakom Ukraina så länge det behövs, sa den amerikanska utrikesministern Anthony Blinken i ett uttalande.