Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Lagmansgården börjar ge särskild vård för ungdomar med de allra svåraste utmaningarna – nybygget i Jakobstad har plats för 20 tonåringar

Man framför dörr.
Bildtext Nuvarande byggnad från 1936 har gemensamma toaletter och duschar och det blir mycket spring i trapporna, säger Carl-Johan Strömberg.
Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

Det ser ut att bli byggstart för nya Lagmansgården i Pirilö i Jakobstad i höst. Då nybygget är klart kan skolhemmet ta emot fler ungdomar, och ungdomar med allt svårare problem.

Lagmansgården finns i dag i Pedersöre, men utrymmena har länge varit oändamålsenliga. Skolhemmets chef Carl-Johan Strömberg berättar att ungdomarna haft eget rum, men varken egen toalett eller dusch. Måltiderna har kunnat urarta då alla 11 elever förväntas äta tillsammans.

- Vi behöver verkligen bättre utrymmen. På nya stället blir allt på egen avdelning, det blir lättare för personalen att sköta det.

Det blir också mer hemtrevligt och mindre anstaltsmässigt än i dag, påpekar Strömberg.

Offertrundan är igång och målet är byggstart i höst. Det nya skolhemmet får formen av ett U, det byggs i fyra avdelningar och har plats för max 20 ungdomar.

I dag har Lagmansgården enbart det som kallas krävande vård. Särskild omsorg finns i alla andra skolhem, men på grund av nuvarande utrymmen fungerar det inte på Lagmansgården. Men i nya huset blir det två avdelningar med krävande vård, två med särskild omsorg.

Särskild omsorg innebär sluten vård, alltså att man inte rör sig någonstans utan personal. Då ska det handla om riktigt allvarliga problem.

- Det är oftast droger och våld.

Brett team för att möta en mängd utmaningar

Lagmansgården är det enda skolhemmet i Finland som fungerar också på svenska. I dag har gården cirka 30 anställda, ytterligare 15 ska rekryteras i takt med att verksamheten på nya stället utvidgas. Personalen består av ett mångprofessionellt team med allt från sjukskötare till psykologer och speciallärare.

Utmaningarna bland eleverna är mångfasetterade.

- Det är framförallt elevernas beteende, droger, manipulation, hot och våld. Mycket neuropsykiatriska probelm, det finns mycket att jobba med.

Enligt Strömberg har mycket ändrat hos ungdomarna de senaste åren.

- Problematiken är mycket mer mångfasetterad. Droger har kommit mycket mer med i bilden, väldigt mycket psykiskt illamående. Och så har vi också mycket självskadebeteende.

Man på gård.
Bildtext Lagmansgården finns i dag i Östensö i lantlig miljö. Nya stället i Pirilö är högt beläget med utsikt över vatten. Carl-Johan Strömberg gillar att det finns natur nära till - under spontana utflykter börjar ofta de bästa diskussionerna, säger han.
Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

Skolhem ofta sista utvägen

Hur ungdomarna själva upplever vistelsen på skolhem varierar.

- Ibland gillar de läget, ibland försvinner de.

Strömberg ger som exempel att ibland kommer de inte tillbaka efter en helg hemma, ibland kanske de beställer skjuts och någon kommer och hämtar dem från skolhemmet.

Ungdomarna får röra sig på skolområdet fritt ifall de inte har fått något begränsningsbeslut. Ett sådant beslut kan innebära att man under en vecka eller till och med en månad inte får röra sig på området utan personal.

De ungdomar som kommer till skolhem är alltid omhändertagna, och oftast har barnskyddet testat många andra vägar innan man tar till skolhem.

- Skolhemmen är kanske sista anhalten i barnskyddssammanhang, de som ska ta hand om de ungdomar som har mest problem.

En tredjedel klarar sig bra

Enligt Strömberg finns ändå solskenshistorier, ungdomar som det har vänt för.

- Man brukar säga att för en tredjedel går det riktigt bra, en tredjedel klarar sig med samhällets stöd och för en tredjedel går det inte bra. Ibland är det tufft, men vi gör stor skillnad, det gör vi.

De stunder då det är svårt att se att något hjälper, påminner Strömberg om att man kanske måste ta ner kraven lite.

- Vi sår åtminstone frön för framtiden, så de vet hur det kan vara och vad de kan ha hjälp av.

Bygget fem år försenat

Det var 2021 som Lagmansgården beviljades statliga pengar, kring 12 miljoner, för nybygget. Corona sköt upp processen och i dag är det inflation och höjda räntor som ännu kan skjuta på bygget.

- Det har varit mycket, vi är åtminstone 4-5 år försenade redan.

Den här veckan behandlas bygglovet i miljö- och byggnadsnämden i Jakobstad. Offertrundan tar slut 22 maj och efter det väljs entreprenör.

Bygget ska stå klart i början av 2025 om tidtabellen håller den här gången. Blir offerterna mer än 10 procent dyrare än den uppgjorda budgeten krävs det till exempel nytt byggbeslut.

Det klassiska då det ska byggas till exempel skolhem brukar vara att grannarna klagar, hur har det varit nu?

- Det har inte varit något sådant den här gången. Vi hade infotillfälle för de som har sommarstuga eller bor i Pirilö. Det var ganska mycket folk men det kom aldrig några besvär. Det är man förstås tacksam för.