Kimitoöns kommun satsar på grönare färdmedel och ökar antalet laddstationer: ”Kommunen är något av en föregångare jämfört med andra”

Kimitöns kommun vill underlätta laddningen av elbilar och har investerat i 31 nya laddstationer som ska placeras på olika håll i kommunen. Investeringen går lös på 100 000 euro.

– Det är helt i enlighet med kommunens miljöprogram att vi gör de här investeringarna. Vi ville också förbättra möjligheterna för våra anställda samt också för kommuninvånare och turister att ladda sina elbilar, säger Ralf Nyholm som är teknisk chef vid Kimitoöns kommun. Vi har valt att placera laddstationerna där vi har befintliga fastigheter och tillräckliga elanslutningar.

En del av de nya laddstationerna har varit i bruk redan i en veckas tid och finns exempelvis vid kommunens hälsocentral, kommunkansliet, på torget intill Villa Lande samt i Amosparken.

– Anställda vid hälsocentralen har redan länge frågat när vi kan erbjuda laddstationer och nu kan jag äntligen berätta att de nu är tillgängliga, säger Nyholm. De har dessutom varit i användning redan den här veckan så det är fint att det finns ett behov.

Snart kommer fler stationer att tas i bruk vid skolcentret i Kimito, motionshallen i Dalsbruk samt vid biblioteket i Västanfjärd. Här kan man se var det finns laddstationer för elbilar i Åboland.

– Tomten intill biblioteket i Västanfjärd är lite trång så vi måste se hur vi placerar dem där. Men vi har valt att satsa på tomter där det redan finns annan verksamhet och där bilar kan laddas under en längre tid, säger Nyholm.

”Kimitoöns kommun är något av en föregångare”

Kimitoöns kommun samarbetar kring laddstationerna med företaget Kvartersladdning som i sin tur är ett samarbete mellan Raseborgs Energi och N3M Power och som riktat in sig på offentliga institutioner, husbolag och kommuner.

– Det klart största intresset har hittills funnits i huvudstadsregionen vilket inte är så konstigt eftersom där finns procentuellt sett flest elbilar, säger styrelseordförande Mikael Nylund vid Kvartersladdning. Då människor skaffar elbilar eller åtminstone planerar att göra det brukar också många börja fråga efter laddningsmöjligheter och då har vi ett gott samarbete med husbolag och kan erbjuda olika lösningar.

Enligt Nylund har kommunerna inte på bred front ännu vaknat till verkligheten att laddstationer för elbilar är något man är tvungen att satsa på för att skapa förutsättningar för en grön omställning inom kommunen och för dess invånare.

– Det är fint att se att Kimitoön på ett sätt är en föregångare och har insett att man kommer att vara tvungen att skaffa egna elbilar, och samtidigt ge andra än kommunens egen bilpark möjlighet att ladda sina bilar vid de laddningsstationer som man har byggt, säger Nylund.

Kommunens första eldrivna skåpbilar börjar användas om drygt en månad i juni.

– Vi beställde dem redan för över ett år sedan men leveransen har dragit ut på tiden och nu får vi dem äntligen, säger Nyholm. Kraven från statligt håll är att över 38 procent av alla nyinförskaffade bilar ska ha eldrift så det blir nog troligtvis fler liknande bilar på sikt.

Elen som används kommer från kommunen

Laddstationernas elektricitet kommer från Kimitoöns kommun men debiteringen sker effektivt via en app som samarbetspartnern erbjuder.

– Det är viktigt att det är så enkelt och smidigt som möjligt för kunderna och kommunen ska inte behöva tänka på betalningarna, säger verkställande direktör Jonas Hägglund vid Kvartersladdning. Jag anser åtminstone att det är både lätt att ladda vid våra stationer och att använda appen som hör till.

Vad gör jag om laddstationerna inte fungerar som de ska?

– Vid varje laddstation finns det instruktioner samt ett nummer man kan kontakta, säger Hägglund. Ofta behöver användarna åtminstone första gången litet hjälp men sedan brukar laddningen ske ganska smärtfritt. Men det handlar naturligtvis om elapparater som är uppkopplade till nätet så visst kan det förekomma störningar.

Priset på elen som användarna betalar ligger kring 22 cent/kwh vilket enligt Hägglund är helt i linje med övriga operatörer och konkurrenter. Priset ska täcka dels kommunernas kostnader men också täcka kostnaderna för investeringarna och driften.