De pekas ut som gängmedlemmar, men vilka är de egentligen? Yle har talat med unga fångar

Yles MOT-redaktion har intervjuat några unga män som myndigheterna anser höra till gatugäng.

Fångvaktaren leder in en lång man i rummet.

Fången ber att vi i den här artikeln ska kalla honom för Abdisalam. Han är under trettio, muskulös och klädd i fängelsets gråa kläder. Väldigt mycket mer än så kan vi inte beskriva honom. Han vill inte uppträda med eget namn eller ansikte i artikeln. Och så finns det ett villkor till:

– Jag berättar bara min story. Jag talar aldrig om andras grejer, säger han.

Vi sitter i besöksrummet på fängelset i Riihimäki. Här får fångarna i allmänhet träffa sina anhöriga med ett plexiglas mellan sig. I dag får vi ändå tala med Abdisalam utan plexiglas.

Fångvaktaren stiger ut i korridoren och Abdisalam börjar prata.

– Fängelset dömer en gång till. Jag hör inte till något gäng. Känner jag de här typerna? Jo, för jag har vuxit upp i samma område.

Han har placerats på en avdelning för intensifierad övervakning. Där placeras i allmänhet gängkriminella. Själv tycker han inte att det är där han hör hemma och nu har han lovat ge sin version av vad som har hänt.

Våra föräldrar kom till Finland för att vara trygga och i hopp om ett bättre liv, så det här är en svår sak för dem

Anhörig

I den här artikeln intervjuas män i åldern 20–30-år som enligt myndigheterna är medlemmar i gatugäng eller har starka kopplingar till gäng. Vi har följt med en del av männens rättegångar och har bekantat oss med förundersökningsmaterialet. Dessutom har vi talat med en del anhöriga till personer som anses vara gängkriminella.

Samma tema tas upp i den senaste MOT-dokumentären Gängmedlem i Finland, som finns att se på Arenan.

Ett tiotal gäng, ett hundratal medlemmar

I våras varnade polisen att gängbrottslighet är det nya normala i huvudstadsregionen. Regeringssonderaren Petteri Orpo (Saml) bad partierna om svar på frågan om med vilka medel de skulle förhindra gäng- och ungdomskriminalitet.

Men om gatugängens medlemmar finns det inte mycket information.

Polisen har sagt att det finns ett tiotal gatugäng i huvudstadsregionen. De har ett hundratal medlemmar och ytterligare ett hundratal personer håller till i närheten av gängen. Största delen av dem har invandrarbakgrund.

Namn på gängen eller vilka stadsdelar de håller till i har polisen inte gett information om.

I maj inleds en rättegång i Helsingfors tingsrätt i en omfattande brottshärva med kopplingar till gatugäng. Drygt tio personer står åtalade.

Hämnd föder hämnd

Tidigare större rättsfall kring gatugäng hade att göra med händelser sommaren och hösten 2021. Då började en hämndspiral uppenbarligen med en misshandel i Helsingfors. Man eldade också på konflikten i sociala medier och rapmusik.

Då blev det skottlossning i Lejle i Vanda och de inblandade var personer med kopplingar till Kurdish Mafia i Helsingfors och L-city i Esbo. Ett av offren lämnades vid Pejas sjukhus efter händelsen.

Bakom gängmedlemskap finns ofta en situation där man är i kläm mellan två kulturer

Senare på hösten sköts det mot ett enfamiljshus i Esbo och efter det stoppade polisen ett planerat dåd mot Brunnshuset i Helsingfors. Helsingforsgänget hade planerat att anfalla en rappare från Esbo som skulle uppträda där och hade bland annat eggvapen med sig.

Rätten ansåg att Kurdish Mafia hade hållit på med organiserad brottslighet Det är en grund för att skärpa domen.

Flyttades till intensifierad övervakning

Även Abdisalam var misstänkt i samband med händelserna i Lejle i Vanda.

Abdisalam erkänner att han känner sådana som blev dömda för skjutningarna i Lejle. Enligt förhören ansåg polisen att han var medlem i gänget från Esbo. Det förnekar han.

– Det finns till exempel så få av oss somalier i Finland så alla känner varandra om man har vuxit upp i samma område. Att man vet vem någon är eller känner den betyder inte att man hör till samma gäng, säger han.

Jag begår inte brott för att få uppmärksamhet eller makt. 99,9 procent av dem har jag gjort bara om det har varit till nytta

Abdisalam

Abdisalam har dömts till flera års fängelse för narkotika- och skjutvapenbrott. Domen har inte att göra med händelserna i Lejle och nämner inte gatugäng.

Efter att polisen hade börjat utreda skjutningarna i Lejle flyttades Abdisalam ändå till avdelningen för intensifierad övervakning.

Största delen av dagarna på den avdelningen tillbringar fångarna i sina celler. Dörrarna öppnas dagligen för fyra timmar.

På avdelningen för intensifierad övervakning har man begränsade möjligheter att studera. Man har inte möjlighet att använda fängelsets allmänna gym, men ett litet motionsutrymme har fångarna på avdelningen tillgång till.

Kontakt med kriminella i England

Det är inte Abdisalams första dom. Han säger att han inte trodde att han skulle återvända till fängelset.

Abdisalam föddes i en somalisk familj i huvudstadsregionen. Han spelade fotboll, gick i skola och ibland i moskén med sina föräldrar.

– Jag hade en bra barndom och upbringing, säger han.

Abdisalam talar flytande finska, men engelskan är starkare.

När han var i skolåldern flyttade familjen nämligen till England. Där kom han efterhand i kontakt med brottslighet.

Abdisalam säger att snabba pengar lockade och att han som ung inte tänkte på följderna.

– Mina föräldrar var immigranter. De har lämnat allt de ägde, flytt undan inbördeskrig. När du växer upp här så vill du också ha egendom.

Droghandeln fanns där så fort man steg ut genom dörren

Yasir

Abdisalam dömdes till fängelse för egendomsbrott. Enligt honom hade brotten inte med gatugäng att göra.

– Jag begår inte brott för att få uppmärksamhet eller makt. 99,9 procent av dem har jag gjort bara om det har varit till nytta, förklarar han.

Efter fängelsedomen utvisades han från Storbritannien till Finland.

Av hans finländska domstolsdokument framgår att han inte bara har fällts för narkotikabrott, han har också poserat med ett automatvapen på en mobilvideo. Abdisalam säger att vapnet tillhörde en kompis.

– I England ser man sådana väldigt sällan. Jag var bara helt att wow, säger han.

Utvisad till Finland

Abdisalam är inte den enda påstådda gängmedlemmen som har kopplingar till Storbritannien.

Även Yasir kom i kontakt med brottslighet just i England. Vi träffar honom i fängelsets besöksrum.

Liksom Abdisalam föddes Yasir i en somalisk familj i Finland och flyttade som barn med familjen till London. Det gjorde många finländska somaliska familjer på den tiden.

I London var gäng och brottslighet en ständig närvaro i bostadsområdet.

– Man såg sådant från unga år så fort man steg ut genom dörren. Droghandel, våld, brottslingar, gäng, en massa allt möjligt, säger Yasir.

– Man blir van vid det. Man måste välja om man går i skolan eller om man går med i det där.

Yasir gick med. Han blev inblandad i narkotikahandel och för några år sedan blev han utvisad till Finland.

Tänkte fortsätta studera

I Finland tänkte Yasir läsa finska och sen fortsätter studera. Under åren i England hade kunskaperna i finska rostat bort.

Nu sitter han av ett straff för bland annat dråpförsök och narkotikabrott i fängelset i Riihimäki.

Efter att ha hamnat i fängelse bad Yasir om att flyttas till en avdelning där han kunde studera, jobba inom fängelset eller få möjlighet till missbruksrehabilitering. Han fick avslag.

Beslutet motiverades med en lapp på engelska. Den säger att han är medlem i ett gatugäng.

Yasir säger att han inte vet vad det är för gäng man avser med lappen. Hans dom nämner inga gängkopplingar och inga sådana finns heller i förundersökningsmaterialet. Det handlar sannolikt om polisens anteckningar.

Lögn eller sanning?

Men skulle en medlem i ett gatugäng medge att han är med i gänget? I svenska gängrättegångar säger gärningsmännen i allmänhet inte att de hör till ett gäng. De är bara kompisgrupper som hjälper varandra.

Milan Jaff, ledarfigur i Helsingforsgänget Kurdish Mafia, och de andra som tidigare har dömts i gatugängshärvan förnekade också existensen av gäng i rätten.

– En del kan nog erkänna det. De vill ha uppmärksamhet, kanske locka till sig kvinnor. Förstås finns det alltid de som ljuger, men inte alla, säger Yasir.

Svåra att identifiera

Traditionell organiserad brottslighet har tydliga kännemärken, västar och egna färger. Gatugängen har i allmänhet inte sådant, säger Riihimäki fängelses enhetschef Tomi Tuovinen.

– Det gör det svårt att identifiera dem, säger han.

Dömda medlemmar i gatugäng har placerats i fängelser på olika håll i Finland. I fängelset i Riihimäki finns cirka 15 fångar som är gängmedlemmar eller som har täta kontakter med gäng, säger Tuovinen.

I den offentliga debatten dras allt över en kam, ungdomsgäng med minderåriga som begår stölder, gatugäng och organiserad brottslighet. Gatugängen är lösare sammansatta än den organiserade brottsligheten och hierarkin är inte heller lika tydlig. I allmänhet är medlemmarna unga vuxna.

När en fånge har kommit till fängelset görs alltid en säkerhetsbedömning. Tuovinen säger att en person kan klassificeras som medlem i ett gatugäng till exempel om brottet har begåtts tillsammans med en grupp som bedöms vara ett gatugäng. Eller om man håller kontakt med personer som anses vara gängmedlemmar antingen per telefon eller per brev.

Språkförbistring

Hur var det med lappen som Yasir fick som säger att han är medlem i ett gatugäng? Vad handlar den om?

Tuovinen tittar på lappen framför sig. Han funderar en stund innan han uttalar sig.

– Vi kunde säkert ha formulerat det på ett lite annat sätt, så att det för oss verkar som att du är medlem i ett gatugäng. Här finns nog en liten språkmur, vi är inte riktigt lika bra på engelska som på finska.

Varken polisen eller fängelset kan uppge hur många återflyttare som Abdisalam och Yasir finns bland dem som klassificerats som gängmedlemmar.

Syskon som gick en annan väg

Det är inte lätt att få intervju med anhöriga till någon som misstänks vara medlem i ett gatugäng. Det är ett känsligt samtalsämne. Till slut går några familjemedlemmar med på att tala anonymt med Yle. MOT-redaktionen träffar dem och talar med dem i telefon under våren.

Det visar sig att fångarna har syskon som har klarat sig bra i livet. De har skaffat sig en utbildning, skapat familj och fått jobb. Bland dem finns sjukskötare, läkare och elektriker.

En släkting säger att de brott som unga män har begått är skamliga i familjen och att man inte gärna talar om dem med utomstående.

– Våra föräldrar kom till Finland för att vara trygga och i hopp om ett bättre liv, så det här är en svår sak för dem.

Nuförtiden har så många i våra kretsar hamnat i fängelse att det är normalt

Ali

De unga somaliska män som hen känner talar inte med sina egna föräldrar om vad de håller på med, eftersom föräldrarna tycker att de har blivit alltför västerländska. Klyftan mellan generationerna kan vara stor.

Systern till en fånge som har vuxit upp i England säger att pojkarna där blev bekanta med vuxna brottslingar i hemkvarteren. De fick ett kriminellt liv att låta lockande.

I skolan fick man inte något ordentligt stöd i problemsituationer, säger hon. Syskonen misstänkte att brodern hade en uppmärksamhetsstörning som aldrig utreddes.

Grov brottslighet

Men gatugängen är naturligtvis inte bara en importvara. Även tidigare har det i Finland funnits ungdomsgäng med kopplingar till specifika stadsdelar. Så vad är det som skiljer dagens gäng från dem?

Enligt Markus Kaakinen, forskarprofessor vid Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet, är den särskiljande faktorn den grova brottsligheten.

Exempel på det är våld med skjutvapen och narkotikahandel och de kopplingar sådana brott har till internationell organiserad brottslighet, säger han.

Jag kommer från en jättebra familj. Vi hade alltid mat på på bordet

Ali

Bara en ytterst liten del av unga med invandrarbakgrund hamnar i gängkriminalitet, påpekar Kaakinen. Inom forskningen har man ändå länge varit medveten om att det kan finnas en koppling mellan gängbildning och invandring.

Det märkte man redan när européer flyttade till USA i början av 1900-talet. Alla nykomlingar knöt inte ordentligt an till sitt nya land, men de kände inte heller att de hörde hemma i det forna hemlandet. Det resulterade i amerikanska gatugäng.

– Även senare har man sett att det bakom gängmedlemskap ofta finns en sådan här situation där man hamnar i kläm mellan två kulturer, säger Kaakinen.

Individuella faktorer

Största delen av dem som växer upp med flera kulturer klarar ändå av att navigera en sådan situation. För att kriminalitet ska bli en del av bilden krävs också individuella faktorer som gör en person mer benägen att gå den vägen, som ett intresse för brott eller dålig självreglering.

Alis föräldrar kommer från Mellanöstern, men han har själv levt hela sitt liv i Helsingfors.

– Jag kommer från en jättebra familj. De andra är riktiga rollmodeller. Vi hade alltid mat på på bordet, säger han.

You are a member of a street gang

tjänsteman, Brottspåföljdsmyndigheten

Ali säger att han aldrig var intresserad av skolan. Fotboll gillade han, men han skadade sig och det satte stopp för hoppet att komma någon vart inom den sporten. Som tonåring började han göra uppror.

– Jag slutade lyssna på mina föräldrar och syskon. Jag började göra sådant som intresserade mig själv. Det var inga smarta grejer.

Han avtjänar ett straff för dråpförsök. I fängelset placerades även han på en avdelning för intensifierad övervakning. Ali säger att placeringen motiverades med att han är medlem i ett gatugäng.

Gäng ökar risken för allvarligare brott

Det här är inte Alis första dom. Familjen är inte glad över det, men enligt Ali vet mamma att han inte hör till något gäng. Bland kompisarna är det ingen som längre höjer på ögonbrynen över att någon sitter i fängelse.

– Nuförtiden har så många i våra kretsar hamnat i fängelse att det är normalt. Åtminstone när man har nått den här åldern, säger han.

Ali är den yngsta av de fångar vi träffar, några och tjugo.

Man kan förstås fråga sig om det egentligen är någon skillnad om någon formellt är medlem i ett gatugäng eller inte. De fångar vi har talat med har i vilket fall som helst dömts för allvarliga brott. Det är bara en tillfällighet att ingen har mist livet i samband med något av dem.

Men enligt forskardoktor Kaakinen är gängkopplingen inte bara en teoretisk gräns. Forskning visar att personer som är med i gäng begår grövre brott än de annars skulle ha gjort, säger han. Det är också svårt att frigöra sig från gäng.

Tidsspillan att sitta i fängelse

Fängelset i Riihimäki erbjuder fångarna ett exitprogram, men enligt fängelset har väldigt få medlemmar i gatugäng tillvidare gått med i programmet.

Ali vet inte alls vad han hoppas på av framtiden. Han säger att han bara väntar på att komma ut. Det kommer att ta tid. Det är svårt att få permission eller komma till ett öppet fängelse från en avdelning med intensifierad övervakning.

Abdisalam säger att det är slöseri med tid att sitta i fängelse. När han har fått frågan om vad han skulle säga till ungdomar som den han själv var så svarar han att han skulle uppmana dem att ha tålamod. Att studera och skaffa sig vanliga jobb.

– När du sen förtjänar något så kan ingen ta det ifrån dig. Det är mycket bättre än att begå brott och hela tiden se dig över axeln, att när kommer någon efter dig. Då kan du leva ett helt happy life.

Den senaste MOT-dokumentären Gängmedlem i Finland tar upp det här temat i större detalj. Se programmet på Arenan.

28 min

Gängmedlem i Finland - Spela upp på Arenan

Namnet på fångarna i artikeln är fingerade.

Artiklen är en förkortad och bearbetad version av Yle Uutisets artikel Tehostetussa valvonnassa av Maria Manner och Jessica Stolzmann. Översättning och bearbetning av Sara Torvalds.