Svensk klimatdiskussion landar nu på Ständerhuset – det här handlar bränslebråket om

Svenska regeringen prioriterar hushållens ekonomi framom klimatmålen och sänker bränsleprisena. Regeringsförhandlarna på Ständerhuset kommer nu brottas med frågan om mängden biobränsle i den finländska bensinen.

Regeringen Marin tvingades på grund av stigande olje- och bensinpriser minska mängderna av biokomponenter i bränslet förra våren och därmed har utsläppen ökat.

Planen var att igen öka distributionsskyldigheten år 2024 och det beslutet kommer de borgerliga partierna på Ständerhuset nu att förhandla om.

Åtminstone Sannfinländarna kommer att motsätta sig högre bränslepriser.

I fjol var distributionsskyldigheten 12 procent och i år är den 13,5 procent. Nästa år ska distributionsskyldigheten vara 28 procent och öka årligen så att den från och med 2030 är 34 procent.

Svenska regeringen prioriterar hushållen och sänker distributionsskyldigheten häftigt

De svenska regeringspartierna (M, KD och L) och samarbetspartiet SD har efter långa manglingar enats om en minskning av den så kallade reduktionsplikten och det kan bli ungefär 55 cent billigare per liter att tanka i Sverige nästa år. Reduktionsplikten kommer att sänkas till 6 procent för bensin och diesel vid årsskiftet.

De så kallade Tidöpartierna anser att utsläppen från biltrafiken måste fortsätta minska i snabb takt men att reduktionsplikten inte är en effektiv åtgärd för att främja omställning – den är ”enbart destruktiv för hushållens ekonomi”.

Marin sänkte distributionsskyldigheten och nu borde Orpo höja den

Här i Finland sänktes distributionsskyldigheten – som den heter här – tillfälligt förra våren på grund av höga bränslepriser och det betyder att den borde höjas med mera än det dubbla vid årsskiftet.

Åtgärden beräknas medföra en prishöjning på tiotals cent per liter för den som tankar.

Klimatpolitisk rävsax i båda länderna

Det nuvarande svenska regeringsunderlaget har lovat att lösa energikrisen och sänka bränslepriserna. Det har lett till en klimatpolitisk rävsax då partierna samtidigt ska leverera vallöften och förhålla sig till både nationella och europeiska klimatmål.

Sannfinländarna säger att en grön omställning blir för dyr.

– Vi vill att utsläppen ska minska men det ska ske i rätt takt, säger Sannfinländarna.

Företagsvärlden anser för sin del att vi inte får gå miste om chansen att tjäna pengar på gröna lösningar.

Lösningen stavas elektrifiering

I Sverige ses elektrifiering som en lösning för biltrafiken och satsningar görs nu på att få fler elektrifierade bilar och bättre infrastruktur för laddning.

”Så fort politiken slutade motarbeta kärnkraften visade det sig att det fanns ett stort intresse och vi ser redan hur bland annat Vattenfall har tagit konkreta steg framåt”, skrev statsminister Ulf Kristersson (M), partiledaren Jimmie Åkesson (SD), partiledaren Ebba Busch (KD) och partiledaren Johan Pehrson (L) nyligen i ett gemensamt inlägg i Dagens Nyheter.

Samma tongångar hörs i Finland. Sannfinländarna är eniga med Samlingspartiet om att Finland borde satsa på kärnkraft.

Energiprofessorn: Prishöjningen behöver inte bli så stor!

Enligt en del beräkningar skulle en höjning av distributionsskyldigheten bli dyrbar för bilisterna.

Alla håller inte med om den bedömningen. Energiprofessorn Peter Lund vid Aalto Universitetet konstaterar att om 70 procent av bensinpriset är skatt så har staten stora möjligheter att genom bränsleskatter påverka det slutliga priset.

– Kanske betalar vi då tio cent per liter mera och det är allt som behövs, säger Lund.