Mycket svårt att nå EU:s mål för kolsänkan – så här kan Finland kompensera för det

Kolsänkan minskade drastiskt i Finland år 2021 och nu blir det svårt att nå EU-målen på kort sikt. Det finns en rad olika sätt att kompensera för om Finland inte når målen, men inga enkla lösningar.

EU har publicerat en förordning som slår fast att kolsänkan inom Finlands sektor för markanvändning (LULUCF) ska vara knappt 18 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2030. På måndagen redogjorde Jord- och skogsbruksministeriet för hur förordningen påverkar Finland.

Det finns fortfarande flera osäkerhetsmoment som kan påverka exakt hur stor kolsänkan borde vara de kommande åren. Men överlag är det klart att den måste öka markant.

– Kraven från EU är ambitiösa. Särskilt under den första femårsperioden fram till år 2025 blir målen svåra att nå för Finland, säger naturresursråd Heikki Granholm.

Finlands kolsänka beräknas ha minskat kraftigt år 2021, ett år då sektorn för markanvändning som helhet inte längre var en kolsänka utan en utsläppskälla för första gången någonsin. Granholm räknar upp tre huvudsakliga orsaker.

– Den största orsaken är att avverkningen ökade eftersom efterfrågan på marknaden var hög. För det andra har skogens tillväxt minskat en aning. Den tredje orsaken är att man har inkluderat nya vetenskapliga beräkningar som visar att utsläppen från jordmånen har ökat.

Så här ser följderna ut om Finland inte når målet

Det har till och med talats om att Finland kan bli tvungen att böta miljardbelopp på grund av den kraschade kolsänkan. Heikki Granholm tycker inte att det är relevant att tala om pengasummor i det här skedet. Det finns en rad olika sätt att handskas med situationen. Det centrala är förstås att faktiskt öka kolsänkan.

– Den här lagstiftningen är bindande för Finland. Så för det första så måste vi göra så mycket vi bara kan. I andra hand tillåter lagen en del flexibilitet.

Nya siffror bekräftar kolsänkans kollaps – skogens tillväxt var mindre och avverkningen större 2021

Markanvändningssektorn är nu en nettoutsläppskälla.

Till exempel kan Finland köpa överskott från andra länder om de har överskridit målen. Ett annat alternativ är att kompensera genom att minska utsläppen ytterligare inom exempelvis trafiken eller jordbruket. Om det inte lyckas så överförs kravet till följande beräkningsperiod med en ränta på 8 procent.

För övrigt gäller samma process som med annan EU-lagstiftning. Om ett medlemsland inte följer förordningen så kan Europeiska kommissionen inleda ett överträdelseförfarande. Då har Finland möjlighet att förklara varför man eventuellt inte har lyckats uppfylla kraven.

Heikki Granholm säger att Finland står inför en stor utmaning.

– Glappet till målet är väldigt stort.