Rädsla och paranoia präglar firandet av den ryska Segerdagen

Segerdagen, som firas till minne av segern över Nazityskland, är en viktig högtid i Ryssland. Men i år har flera av Segerdagens evenemang blivit inställda av rädsla för terrorattacker och i skuggan av förluster i Ukraina.

Den 9 maj firas Segerdagen i Ryssland.

Det är en högtid som firas till minne av segern i vad man kallar för ”det stora fosterländska kriget” år 1945, det vill säga andra världskriget.

Segerdagen har också kommit att bli en viktig del av den ryska statsideologi som vuxit fram under Vladimir Putins tid vid makten.

– Tidigare handlade den här dagen om att minnas sina anhöriga som dött eller deltagit i andra världskriget, säger finska Yles Moskvakorrespondent Heikki Heiskanen.

– Högtiden hade en mer sorgsen ton. Men med tiden har den blivit allt mer militaristisk och fokus ligger nu på själva segern i kriget, inte på att minnas sina anhöriga.

Inställda marscher över hela landet

Affischer och flaggor som uppmärksammar Segerdagen har prytt gatubilden i Moskva redan länge, säger Heiskanen.

Under tisdagen kommer också den stora militära paraden att äga rum på Röda torget.

– President Putin kommer att hålla tal där och olika slags militär utrustning kommer att presenteras på grandiosa sätt, säger Heiskanen.

Men årets firande ser samtidigt annorlunda ut och präglas i större utsträckning av oro och nervositet än tidigare år.

Den största skillnaden med årets firande är att man valt att ställa in ”det odödliga regementet” i hela Ryssland - en marsch som vanligtvis samlar miljontals ryssar.

– I den här marschen har vanliga ryska medborgare gått med och hållit upp porträtt av anhöriga som dött eller deltagit i kriget, säger Heiskanen.

– Flera invånare har därför säkert blivit förvånade över att man nu ställt in marschen eftersom det har varit folkets sätt att kunna delta i Segerdagen.

Rädsla för terroristattacker

De ryska myndigheterna hävdar att de ställt in marschen eftersom det finns en risk för terrorattacker. Förra veckans drönarattack i Kreml, som Ryssland påstått att Ukraina låg bakom, har lett till ytterligare skärpt säkerhet kring Segerdagen.

I ett flertal ryska städer har man exempelvis valt att också ställa in de militära paraderna.

– Det finns en rädsla att Ukraina skulle kunna planera en drönarattack under den här dagen, säger Heiskanen.

De ryska myndigheterna har vidtagit en rad olika åtgärder. De har tillfälligt förbjudit drönare och börjat blockera olika GPS-signaler. Röda torget har, undantagsvis, varit avstängt under två veckor innan Segerdagen och Putin har diskuterat evenemanget med sitt säkerhetsråd.

– Det finns en nervositet som jag inte har sett tidigare, sade en anonym tjänsteman som jobbar för Moskvas borgmästare till The Guardian.

Samtidigt vet man fortfarande inte vem som stod bakom drönarattacken i Moskva förra onsdagen.

– Det har varit mycket spekulationer om det verkligen var Ukraina som låg bakom eller om det var något slags skådespel, säger Heiskanen.

Brist på framgångar i Ukraina

Bristen på ryska framgångar i kriget i Ukraina skulle också kunna förklara varför man valt att banta ner festligheterna kring Segerdagen i år.

– Det är säkert svårt för de som sitter vid makten att sälja in Segerdagen för medborgarna. Minnet av segern under andra världskriget har använts för att sälja in kriget i Ukraina, men det är knepigt att förklara för invånarna hur den oövervinnerliga ryska armen inte lyckas nå framgångar och varför blodiga strider pågått om en stad som Bachmut i flera månader, säger Heiskanen.

– De önskar sannolikt att de hade kunnat lyfta fram fler framgångar.

Att specifikt marschen ”det odödliga regementet” ställts in kan också handla om läget vid fronten i Ukraina.

– Vad händer om någon kommer ut med ett porträtt av en släkting som dödats i kriget i Ukraina, frågade historikern Maksim Kuzkhmetov i den ryskspråkiga tv-kanalen Nastojasjtje Vremja.

Den ryska politiska aktivisten Elvira Vikhareva påpekade också i ett Facebookinlägg den 18 april att Kreml inte var rädd för terroristattacker när tiotusentals personer samlades vid ett stort proryskt evenemang på Luzjniki-stadion i Moskva i mars.

”Människor skulle komma ut och i stället för att bära porträtt av sina farfarsfäder skulle de bära porträtt av sina fäder, söner och bröder. Regementet skulle visa sig vara desto mera dödligt än odödligt. Omfattningen skulle bli uppenbar - den ”militära specialoperationen” genomförs inte utan kostnad. Därför ställde de in”, skrev Vikhareva i inlägget, något som Radio Free Europe först rapporterade om.

”Föredrar att åka till datjan”

Ryska Ksenia Thorström, som numera är bosatt i Finland, säger att många av hennes vänner och bekanta som är kvar i Ryssland känner förvirring gällande Segerdagen i år.

– Många är förvirrade angående vad de ska göra. Det här är en högtid som firas till minnet av segern i andra världskriget, men nu har vi igen ett krig. Så vad firar vi? säger Thorström.

– Många föredrar att bara åka till sina sommarhus, till datjan, istället för att delta i de här publika evenemangen.

Thorström tror också att många ryska invånare ogillar hur den ryska propagandan har börjat använda Segerdagen som ett verktyg.

– Det är en viktig högtid, den är viktig på en emotionell nivå. Men de senaste tio åren har propagandan försökt få den här dagen, som egentligen innehåller mycket tragedi och sorg, att framstå som den största högtiden vi har. Jag tror att få personer stöttar den utvecklingen.