Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Sannfinländarna vill skära i biståndet – men Saml, SFP och KD har förbundit sig till att öka biståndet

Två somaliska kvinnor med barn på en läkarklinik
Bildtext Finland har lovat FN att använda 0,7 procent av bruttonationalinkomsten till utvecklingssamarbete. Det här har alla partier utom Sannfinländarna hittills varit överens om. På bilden två somaliska kvinnor med barn.
Bild: Pasi Toivonen / Yle

Sannfinländarna meddelade i dag att de vill skära i biståndet. Det här strider mot de löften som de övriga tilltänkta regeringspartierna har gett.

Regeringssonderaren Petteri Orpo (Saml) kommenterade Sannfinländarnas utspel på tisdagen med att besparingar behövs på alla fronter.

Att skära i biståndet går stick i stäv med de utfästelser som samtliga partier utom Sannfinländarna gjorde i samband med den utvecklingspolitiska redogörelsen som godkändes för två år sedan.

Hallituksen muodostaja, kokoomuksen puheenjohtaja Petteri Orpo piti tiedotustilaisuuden Säätytalolla Helsingissä 4. toukokuuta 2023.
Bildtext Vi måste se över alla utgifter. Det gäller också biståndsanslagen, säger regeringssonderaren Petteri Orpo (Saml).
Bild: Markku Ulander / Lehtikuva

Orpo: Vi måste se över hur mycket vi kan minska på biståndet

Finland har i FN lovat att använda 0,7 procent av sin bruttonationalinkomst (BNI) till utvecklingssamarbete. Finlands utvecklingsfinansiering ska ökas stegvis över flera valperioder. Målet är att nivån på 0,7 procent ska uppnås 2030.

Trots det säger regeringssonderaren Petteri Orpo (Saml) att det inte förekommer några stora oenigheter mellan de fyra partier som deltar i regeringsförhandlingarna just nu.

– När vi bedömer utgifterna bör vi också se på biståndet och hur mycket vi kan minska på det, säger Orpo.

Peter Östman, Sari Essayah och Päivi Rässänen på väg ut från Ständerhuset
Bildtext KD är anser att världen måste bekämpa den extrema fattigdomen och förhåller sig positivt till FN:s mål att öka biståndsstödet till 0,7 procent av bruttonationalinkomsten. På bilden Päivi Räsänen, partiordförande Sari Essayah och Peter Östman på Ständerhusets trappor.
Bild: Silja Viitala / Yle

Biståndet är en hjärtefråga för både SFP och KD

Från Ständerhuset hörs nu röster om att den parlamentariska arbetsgruppens redogörelse fortfarande binder Samlingspartiet, Svenska Folkpartiet och Kristdemokraterna.

I SFP:s svar till Orpo inför regeringsförhandlingarna betonade SFP att Finland har gjort ett värdefullt arbete internationellt för att stärka mänskliga rättigheter, barns och kvinnors utbildning och demokrati.

”Finlands biståndsnivå bör vara sådant att det centrala arbetet kan fortsätta, och nivån bör följa de principer man gemensamt kom överens om under den förra valperioden. För att uppnå detta behöver vi en tydlig vägkarta mot 0,7 procent, som också möjliggör ekonomisk planering för vårt utvecklingssamarbete.”

Likadana tongångar hittar vi i KD:s principprogram.

”Världen måste bekämpa den extrema fattigdomen. Vi är positiva till FN:s mål att öka biståndsstödet till 0,7 procent av bruttonationalinkomsten. I utvecklings- och biståndsarbetet strävar vi efter att främja jämställdheten, utbildning, arbete och utkomst, samt till mänskliga rättigheter.”

Anna-Maja Henriksson.
Bildtext SFP betonar Finlands internationella arbete för att stärka mänskliga rättigheter, utbildning för kvinnor och demokrati. På bilden partibasen Anna-Maja Henriksson.
Bild: Silja Viitala / Yle

Valtonen har föreslagit att Ukrainastödet skulle tas från biståndsanslaget

Det verkar nu som om Samlingspartiet har bytt fot i förhållande till biståndsanslagen.

Under valkampanjen föreslog bland andra Samlingspartiets viceordförande Elina Valtonen att stödet till Ukraina skulle tas från biståndsanslagen.

– En del av biståndsanslagen skulle flyttas direkt till Ukrainastödet, sa Valtonen i mars till Ilta-Sanomat.