Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

”Jag saknar motivation att träna” – motionscoachen hjälper både de som sportar för lite och den andra ytterligheten

Två tonåriga pojkar på skolgård, den ena med lila tröja och keps, den andra med beige träningsjacka.
Bildtext Frans Munsterhjelm och Alvar Busman tycker att det är viktigt för studerande att röra på sig, så att man håller sig pigg och orkar fokusera.
Bild: Karin Filén / Yle

Sedan februari i år har Tölö gymnasium och gymnasiet Lärkan haft en motionscoach. Det är en del i den gemensamma studerandevården som staden erbjuder.

– Alla är vi bra på något! Det är vår uppgift att hitta en motionsgren som de studerande kan och vill hålla på med på lång sikt.

Det säger Johannes Puranen. Han är en av Helsingfors stads motionscoachar. Motionscoachen är en del i den gemensamma studerandevården, som ska främja de studerandes mående och inlärning.

Puranen har som uppgifter att uppmuntra studerande inom andra stadiets utbildningar att röra på sig mera, och att skapa en bättre sammanhållning.

Det gör han bland annat genom motionsklubbar, och tillfällen när man får testa på olika idrottsgrenar. Tanken är också att hitta på sätt som gör det möjligt att röra på sig under skoldagen.

– Bland de studerande finns det de som rör på sig jättemycket, men tyvärr finns det också de som knappt rör på sig alls. Dem vill vi nå, säger Puranen.

Ung man med blont hår och svart träningsjacka står framför byggnad.
Bildtext Det är knepigt att få de unga som inte alls gillar att motionera att röra på sig, tycker motionscoachen Johannes Puranen.
Bild: Karin Filén / Yle

Han vill hitta ett sätt för de här ungdomarna att implementera rörelse i vardagen på ett mjukt sätt.

– Det är viktigt att vi erbjuder aktiviteter där det är låg tröskel att gå med. Till exempel dans kan vara en sådan gren. Det finns inget tävlingsmoment, inget mål, utan det enda man ska göra är att dansa.

”Toxisk fysisk aktivitet”

Man kan också få individuellt stöd av motionscoachen.

– Det handlar ibland om att hjälpa någon som är ensam och känner sig nere eller har lindrig ångest. Men det kan också gälla någon som bara behöver tips på hur man bänkpressar rätt på gymmet.

– Jag orkar inte börja sporta. Det är också jättesvårt att hitta en hobby som är rolig och som hålls lämpliga tider.

Aida Stampone, gymnasist

Vissa unga rör på sig för lite, men det finns också den andra ytterligheten, nämligen de som rör på sig för mycket.

– Det är den toxiska bilden av fysisk aktivitet. Den är faktiskt ganska vanlig. Vi kan då diskutera med den unga: Varför rör du egentligen på dig så mycket. Vad händer med din självbild om du inte rör på dig?

Projektet med motionscoachar startade i februari 2022, då med enbart finska skolor. Sedan i februari i år är Tölö gymnasium och Gymnasiet Lärkan också med.

”Svårt att hitta motivation för att motionera”

Vid ett bord på skolgården utanför Tölö gymnasium sitter tre studerande och pluggar. En av dem är Aida Stampone. Hon berättar att hon alltid har varit väldigt sportig, men att hon nu har förlorat sina goda vanor.

Ung flicka med långt mörkt hår och svarta kläder ler, kisar mot solen.
Bildtext Aida Stampone berättar att hon just nu har svårt att hitta motivationen för att motionera.
Bild: Karin Filén / Yle

– Det kräver mycket motivation att orka motionera. Sedan jag började gymnasiet har jag tappat intresset, och det är jättesvårt att hitta tillbaka till de bra rutinerna.

Hon berättar att det inte handlar om tidsbrist, egentligen.

– Jag orkar inte. Det är också jättesvårt att hitta en hobby som är rolig och som hålls lämpliga tider.

Skulle hon kunna tänka sig att tala med en motionscoach om det?

– Jo, nog skulle jag kunna testa att göra det. Jag visste inte att man också kan prata om sådant med honom.

Trött eller vild av att inte motionera

Frans Munsterhjelm och Alvar Busman tycker att motion är viktigt för att man ska orka studera. Frans går ofta på gym, men han berättar att han för ett par år sedan inte alls hade så bra vanor som nu.

– Jag åt skräp, och fast jag sov mycket var jag jättetrött i skolan. Jag gjorde inga läxor. När jag började sporta började min skolgång också gå lite bättre!

Alvar berättar att han ibland har svårt att somna om han har fotbollsträningar sent på kvällen, men att det allt som allt ändå är värt det.

– Om jag inte idrottar är jag helt vild och kan inte koncentrera mig alls. Så nog hjälper det.

Två unga, leende killar på skolgård.
Bildtext Frans Munsterhjelm och Alvar Burman njuter av solskenet på Tölö gymnasiums gård.
Bild: Karin Filén / Yle

Frans berättar att han skadade armen rejält när han började gå på gym. Han tänjde inte ordentligt och lyfte för tungt.

– Då skulle jag kanske ha haft nytta av en motionscoach. Fast jag skulle inte orka köa till honom, eller prata i någon grupp. Det skulle vara pinsamt. Om man skulle kunna texta honom och be om tips skulle det vara bra.

Studiepoäng för att röra på sig?

Vad tror pojkarna - hur ska man få dem som inte är lika sportiga att röra på sig lite?

– Kanske man skulle kunna få studiepoäng om man går med i någon aktivitet. Det skulle nog många hoppa på, föreslår Frans.

Han tror ändå att viljan att börja motionera måste komma från en själv.

– Det funkar inte om någon kommer fram till en och säger att ”kanske du ska börja springa”. Man måste vilja det själv, annars gör man det max i några veckor och sen slutar man.

Diskussion om artikeln