”Man måste kunna svenska i Kyrkslätt” – invånarna har flera synvinklar på kommundirektörens språkkunskaper

För många kan det kännas viktigt att kommundirektören kan svenska. Inflyttningen till Kyrkslätt är ändå främst finskspråkig. Så här funderar de Kyrkslättbor som vi har talat med.

I måndags valde Kyrkslätt Virpi Sailas till kommundirektör för de kommande sju åren.

Då Sailas, som sen 2021 har jobbat som kanslichef i Tusby, valdes av fullmäktige ville SFP lägga till ett krav om den att nya direktören ska satsa på att lära sig svenska. Det här på grund av att Sailas har sagt att hennes svenska inte är den bästa.

SFP fick inte stöd för det här i fullmäktige.

Vad tycker då Kyrkslättborna själva?

– Man måste kunna svenska i Kyrkslätt, vi har så många svenskspråkiga här, säger Pekka Poutanen, som är tidigare kommunalpolitiker i Kyrkslätt, för Pro Kirkkonummi.

Poutanen säger att han litar på att Sailas kan lära sig svenska.

– Jag har sett att många politiker har lärt sig svenska ganska snabbt. Jag litar på att vår nya kommundirektör har viljan att lära sig svenska, och jag tror att hon kan bli riktigt bra.

Kyrkslättbon Vesa Kurula har erfarenhet av att svenskan är stark i Kyrkslätt.

– För många människor är det säkert viktigt att kommundirektören kan svenska.

Kurula tror att de som flyttar till Kyrkslätt från Esbo och huvudstaden i huvudsak talar finska, därför vet han inte om behovet att kunna svenska är så starkt.

– Sakkännedom är ändå det viktigaste.

Vi träffar även andra Kyrkslättbor som tror att kommundirektören nog kommer att lära sig mer svenska under de kommande åren.

SFP besvikna

Tjänstemännens kunskaper i svenska har redan en tid varit på tapeten i Kyrkslätt. Bland annat har kommunens nya bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen fått kritik av politikerna för bristfälliga kunskaper i svenska.

Svenska folkpartiet i Kyrkslätt är besvikna över att klämmen om att den nyvalda kommundirektören Virpi Sailas skulle behöva satsa på att lära sig svenska och genomgå ett nivåprov inom utsatt tid.

– Det är vanligt att språket inte riktigt löper om man inte använt det på länge. Det glöms ofta bort. Avsikten med klämmen var att hjälpa den nyvalda personen. Man kommer i håg det vid anställningen, men sen har man mycket annat att göra än att förbättra sin svenska, säger SFP:s gruppordförande Ulf Kjerin.

Kejrin säger att man oavsett kommer att stå bakom direktören och säger att inställningen till svenskan är viktigare än själva språknivån hon talar.

Han har inte varit med i rekryteringen, men anser att språkkraven verkar uppfyllas för Sailas del.

– Det är konsultbyrån och rekryteringsgruppen som har bedömt det, och deras utlåtande visar att språkkraven uppfylls.

Viktigast är hur kommundirektören tänker kring tvåspråkigheten, till exempel när det gäller kommunikation, skolfrågor och översättning.

– Det som är viktigare än att tala svenska är hur personen tänker på svenskan och hur stort svenskt hjärta personen har när det gäller tvåspråkighetens roll i kommunen.