Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

”Om de här skogarna inte skyddas, finns det inget annat att skydda” – experter vill bevara värdefulla naturskogar på statens mark i Raseborg

Uppdaterad 28.05.2023 21:25.
Ett litet berg med grön mossväxt i skogen i vackert solsken. Vår. Blå himmel och träd syns också.
Bildtext För att kunna klassas som naturskog behöver skogen inte vara orörd av människan. Sådana skogar finns det knappt kvar i Finland. Men vilken som helst skog duger inte heller. Bilden är från Kvarnträsk-Långträskområdet i Tenala.
Bild: Pia Santonen / Yle

En arbetsgrupp för naturskogar vill att staten skyddar tre undervisnings- och forskningsskogar i Raseborg. I en av dem har det planerats kalhyggen.

– Det handlar om de absolut finaste oskyddade naturobjekten som ännu finns på Forststyrelsens marker i södra Finland.

Så beskriver naturinventeraren Matti Aalto de tre nyländska objekt som nämns i en färsk rapport.

Enligt rapporten finns endast tre värdefulla naturskogar i hela Nyland och alla finns i Raseborg.

Aalto är en av fyra kärnmedlemmar i arbetsgruppen som kallas Luonnonmetsätyöryhmä eller arbetsgruppen för naturskog.

En ekorre på en trädgren. I bakgrunden skymtar gula löv.
Bildtext Visste du att också ekorrstammarna i Finland har rasat? Två av tre ekorrar har försvunnit på 35 år. Bristen på gammal skog påverkar också arter som fortfarande räknas som livskraftiga.
Bild: Vesa Marttinen / Yle

Arbetsgruppen har frivilligt kammat igenom ekonomiskogar i statens ägo för att hitta områden som kan kallas naturskogar och som därför borde skyddas för att bevara naturens mångfald.

I bakgrunden för gruppens långvariga kartläggningsarbete finns oron för naturens mångfald där förlusten av gamla skogar i Finland spelar en stor roll. Arbetsgruppen är också rädda att Forststyrelsens eget skogsbruksbolag hugger ner värdefulla äldre skogar.

Naturens mångfald är en livskraft som försvagas – vi vet inte när det gått för långt

Det finns flera orsaker till den pågående nedgången av naturens mångfald. En är hur vi använder och brukar mark och skog.

För att naturens mångfald ska vara stark i skogen är det viktigt att det finns träd av olika slag, träd av olika ålder, gott om död ved och en kontinuitet inom alla de här, till exempel döda träd i olika skeden av förmultning.

Det är också viktigt att det finns tillräckligt stora skogsområden och att områdena inte är splittrade utan ligger tillräckligt nära varandra. Alla arter kan inte flytta om livsmiljön förstörs och de som kan, klarar nödvändigtvis inte av att flytta långa sträckor.

En medelålders man står mellan två trädstammar och ler. Den ena stamman, till höger, är en ovanligt stor tall.
Bildtext Matti Aalto och kollegerna i arbetsgruppen för naturskog är oroade över hur mängden äldre skogar minskar. De tycker att staten borde skydda en större del av sina egna skogar.
Bild: Matti Aalto

Det är mest äldre skogar som i Finland kan klassas som naturskogar. Under 2000-talet har över 80 år gamla skogar minskat betydligt, skriver arbetsgruppen i sin rapport som ett exempel på förlusten av biologisk mångfald.

En högstubbe mitt i en plantskog av tall. Blå himmel och solsken.
Bildtext En högstubbe i en ungskog på Gästersö, utanför de föreslagna skyddsområdena. Många arter behöver död ved för att överleva. Att lämna död ved i skogen när man avverkar har blivit allt vanligare. Sådan naturhänsyn i skogsbruket är bra, säger naturskogsgruppen, men den kan inte ersätta skyddandet av gamla skogar.
Bild: Pia Santonen / Yle

Var nionde art i Finland är hotad. I vårt skogsrika land lever många av de hotade arterna i skogar. Mer om läget i Finland kan man läsa om till exempel i den röda listan över utrotningshotade arter i Finland.

En vanlig jämförelse om mångfaldens viktighet i naturen lyder så här: Om du sitter i ett flygplan som flyger högt uppe och en skruv lossnar, är det troligen ingen katastrof. Inte heller när skruv nummer två lossnar. Men du vet inte när läget blir kritiskt, hur många skruvar kan trilla innan planet inte längre hålls i luften? På samma sätt vet vi inte när vi tappat så många arter att hela ekosystemet inte längre fungerar.

Fyra uddar på Gästersö i Snappertuna föreslås skyddas eftersom de är värdefulla för naturens mångfald. Här på Västerudden finns också äldre, varierande skog som kan kallas naturskog. Men här har Yrkeshögskolan Novias blivande skogsbruksingenjörer också planerat både kalhyggen och gallringar. - Spela upp på Arenan

Tio tusen kartläggningstimmar i skogen – här är tio fakta om Luonnonmetsätyöryhmä

”Det finns få så här värdefulla objekt kvar”

Av medlemmarna i arbetsgruppen var det Matti Aalto som hade ansvar för inventeringen av statens, alltså Forststyrelsens, oskyddade skogar i södra Finland.

På tre olika ställen i Raseborg fanns skogar som gruppen tycker borde skyddas. Två är delar av undervisningsskogar som Yrkeshögskolan Novia använder: den ena på Gästersö i Snappertuna och den andra nära Ovanmalm i Tenala. Den tredje består av forskningsskogar som Naturresursintstitutet Luke förvaltar i Solböle i Bromarv. De skogarna har varit under lupp också tidigare på grund av avverkningar.

En brusten torraka med hål i. På marken ligger resten av den grå stammen. I bakgrunden syns skog och vatten. Solen skiner.
Bildtext En torraka kan stå länge och vara viktig för många arter. När den faller eller brister, som i det här trädet på Gästersö, fortsätter den gynna olika arter.
Bild: Pia Santonen / Yle

De är med andra ord inte helt vanliga ekonomiskogar. Men det skulle vara fel att inte skydda dem bara för att de är undervisnings- eller forskningsskogar, säger Matti Aalto från arbetsgruppen.

– Det finns få så här värdefulla objekt kvar. Diversitetskrisen tilltar. Om de här inte skyddas, finns det inget annat att skydda. Det handlar om det bästa som finns att skydda.

Aalto är till sin utbildning magister i miljövetenskaper och diplomingenjör. Han har jobbat med naturinventeringar och kartlagt naturvärden i skogarna i över tjugo år.

Expertgrupp vill att staten skyddar sina naturskogar i Raseborg: "De finaste oskyddade skogarna staten äger i södra Finland"

4:40

Arbetsgruppen: De här skogarna borde staten skydda i Raseborg

Novia planerade kalhyggen och gallringar i skog som arbetsgruppen vill skydda


Yrkeshögskolan Novia har haft för avsikt att bland annat kalhugga delar av det föreslagna skyddsområdet på Gästersö i Snappertuna. Avverkningsanmälningarna till Skogscentralen är gjorda 2020 och de gäller fortfarande.

Hur det nu kommer att gå är inte klart.

– Ekonomiskt sett så har den här skogen kommit till förnyelsemognad, säger Johnny Sved som ansvarar för skogsbruksutbildningen vid Novia i Raseborg.

Det är endast en del av ett par undervisningsskogar som arbetsgruppen ville skydda. Skogsbruksläraren vid Yrkeshögskolan Novia, Johnny Sved, går i en sådan del av undervisningsskogen på Gästersö som inte föreslås bli skyddad. - Spela upp på Arenan

Johnny Sved förklarar att avverkningsplanerna för Gästersö utgör en del av blivande skogsbrukingenjörers studier. Studerandena har med andra ord fått öva på att planera avverkningar på Gästersö. De har då planerat både gallringar och slutavverkningar.

Avverkningsplanerna gäller områden som enligt Novias Johnny Sved är brukad ekonomiskog. Men enligt naturskogsgruppen är den naturskog som borde skyddas.

Slutavverkning handlar det om när ekonomiskogen ”har kommit till förnyelsemognad” och skogen så att säga töms på träd.

En kartvy från Skogscentralen som visar gällande avverkningsanmälningar för Gästersö i Snappertuna. Den gröna färgen betyder kalhygge och den bruna första gallring.
Bildtext Novia gjorde avverkningsanmälningar för Västerudden på Gästersö till Finlands skogscentral 2020. De gäller kalhyggen (ljusgrönt) och första gallringar (brunt), på ungefär samma område som arbetsgruppen för naturskog vill skydda. Anmälningarna gäller i tre år och de löper ut i augusti i år. Novias Johnny Sved säger att endast skogen allra längst ute på Västerudden kan kallas naturskog och behöver därför lämnas orörd också framöver.
Bild: Lantmäteriverket, Finlands skogscentral

Vi har diskuterat och gjort lite justeringar

Johnny Sved, ansvarig för skogsbruksutbildningen vid Novia, om de planerade avverkningarna i Snappertuna

De hotade arterna har blivit hotade uttryckligen för den skull att skogen brukas som den görs. Därför behövs naturskyddsområden

Matti Aalto, naturinventerare, arbetsgruppen för naturskog

När blivande skogsbruksingenjörer övar, ska de också lära sig att hitta och känna igen naturvärden som är värda att ta i beaktande och skydda, förklarar Johnny Sved. Han tillägger att studerandena på Gästersö hade planerat avverkningar lite för nära stranden.

– Där har vi diskuterat och gjort lite justeringar.

I praktiken menar Sved att avverkningar ändå skulle ske men med mer naturhänsyn.

Johnny Sved, ansvarig för skogsbruksutbildningen vid YH Novia i Raseborg. En medelålders man med glasögon och  lite skägg går över en trädstam i skogen. Solsken.
Bildtext Johnny Sved går över en trädstam på Västerudden på Gästersö där Yrkeshögskolan Novias studerande har fått öva planering av skogsbruk. I praktiken har de planerat avverkningar och just här tyckte de att man borde kalhugga skogen. Arbetsgruppen för naturskog tycker att skogen borde skyddas på grund av sina stora naturvärden.
Bild: Pia Santonen / Yle
Stora tallar med sköldbark på en strandsluttning. Solsken. I bakgrunden skymtar havet. Vår.
Bildtext De här ståtliga strandtallarna fanns precis på gränsen för det anmälda kalhyggesområdet. Lärarna på Yrkeshögskolan Novia tyckte att de blivande skogsbruksingenjörerna hade gått för nära stranden med planerade slutavverkningar. Planerna justerades så att till exempel de ståtliga tallarna sparas. Men avverkgningsplanerna har inte slopats helt och hållet.
Bild: Pia Santonen / Yle

Naturinventeraren Matti Aalto tycker inte att det räcker. Naturhänsyn vid avverkningar kan inte ersätta regelrätt skydd av skogar.

– Det kan hjälpa en del arter men inte de flesta. De hotade arterna har blivit hotade uttryckligen för den skull att skogen brukas som den görs. Därför behövs naturskyddsområden där man inte brukar skogen alls. På det sättet kan vi få ordning på det mest akuta mångfaldstappet som skogsbruket orsakat.

– Naturhänsyn i ekonomiskogar är också viktigt. Men när det handlar om så här värdefulla skogar, finns ingen annan lösning än att fridlysa dem, säger Aalto.

Novia: ”Avverkningar kommer vi säkert att göra på området”

Matti Aalto och arbetsgruppen för naturskog önskar nu att avverkningarna stoppas i alla de 1 400 skogar som gruppen har hittat och prickat som värdefulla. Och på sikt hoppas han att de får skyddsstatus.

Vad skulle då krävas för att Yrkeshögskolan Novias skogsbruksutbildning kommer till samma slutsats, att till exempel Västerudden på Gästersö är så värdefull att den inte ska avverkas?

– Att vi ser det i naturvärdena och får information om att det finns någon art som vi inte har identifierat, säger Sved.

Sådan information har Arbetsgruppen för naturskog nu hittat och delat med sig av.

Johnny Sved, ansvarig för skogsbruksutbildningen vid YH Novia i Raseborg. En medelålders man i skärmmössa med glasögon och  lite skägg. I bakgrunden skymtar skog och blå himmel. Solsken.
Bildtext Yrkeshögskolans Johnny Sved utanför det föreslagna skyddsområdet. Till höger syns en myrplätt som enligt Sved på grund av naturvärdet inte kommer att avverkas. Sådan naturhänsyn vid avverkningar är förstås bra – men den kan inte ersätta strikt skydd i de mest värdefulla skogarna, anser arbetsgruppen.
Bild: Pia Santonen / Yle

Johnny Sved på Novia lovar ändå inget.

– Avverkningar kommer vi säkert att göra på området. Men antagligen inte i så stor omfattning som det var planerat från början utan vi gör mer avgränsningar.

Sved funderar samtidigt ändå också på möjligheten att låta studerandena öva endast på sina planeringsfärdigheter på Gästersö utan att några avverkningar verkställs. Det kunde hjälpa tills det är klart var ägaren till skogen, Forststyrelsen, landar med arbetsgruppens skyddsförslag och sina egna kartläggningar.

En liten stubbe efter en tall. I bakgrunden, längre ner, skymtar en sjö. Solsken.
Bildtext Skog som människan har utnyttjat kan ibland också vara värd att skydda. Bilden är från Långträsk i Ovanmalmområdet där arbetsgruppen tycker att knappt 140 hektar borde skyddas, också den här platsen där utbildningen till vildmarksguide vid Axxell hade fått lov att ta ta lite ved.
Bild: Pia Santonen / Yle

Naturinventeraren Matti Aalto är inte överraskad om avverkningarna fortsätter på Gästersö och i de andra naturskogarna på arbetsgruppens lista.

– Men både den offentliga och den politiska diskussionen fortsätter och inom någon tidsram kommer de här skogarna att skyddas. Hoppas bara att det hellre sker förr än senare så vi kan skydda så många av de här skogarna som möjligt.

Novias Johnny Sved hoppas också han på snabba processer.

– Det värsta är om vi har ett dödläge och ingen riktigt vet vilka spelregler som gäller, säger Sved.

Naturexperter vill skydda delar av yrkeshögskolans undervisningsskogar - Novia hoppas på snabb lösning

10:39

Solböleskogarna: ”Forskningen måste fortsätta”

Den största av de tre oskyddade statsägda naturskogarna i Raseborg finns i Bromarv.

Forskningsingenjör Kaija Puputti ansvarar för över 600 hektar forskningsskog i Solböle där Naturresursinstitutet Luke tidigare hade en forskningsstation.

Arbetsgruppen för naturskog vill att ungefär hälften av Solböleskogarna skyddas som naturskog.

Men Puputti poängterar att forskningen är viktig och den bör fortsätta också i Solböle där fältproverna inleddes för snart hundra år sedan, år 1926.

En granstubbe angripen av rotröta. Stubben ser helt mörk och förstörd ut inuti.
Bildtext I Solböle studerar forskare till exempel hur olika sjukdomar och skador påverkar skogen och skogsbruket. Det här trädet hade drabbats av rotröta som också kan orsakas av rotticka. Arkivbild, inte från Solböle.
Bild: Pia Santonen / Yle


”I Solböle följer forskare bland annat med hur fleråldrig skog växer samt hur rottickan sprider sig så att vi kan motverka skador i skogen”, skriver Puputti.

Med hjälp av forskningen och långa tidsserier lär vi oss om hur olika skogsbruksmetoder påverkar skogen och hur de till exempel anpassar sig till klimatförändringen, säger Puputti och tillägger att forskningsskogarna endast utgör en tusendel av skogsarealen i Finland.

Arbetsgruppen har en annan syn på saken.

”Mitt i en diversitetskris är det ansvarslöst av staten att med forskning som svepskäl fortsätta avverka i våra få naturskogar. Det strider också mot våra internationella löften. Dessutom är det onödigt att forska i hur avverkningar påverkar naturskogar eftersom alla sådana skogar ändå måste skyddas ifall vi vill stoppa förlusten av naturens mångfald och upprätthålla tanken om hållbart skogsbruk”, skriver de i sin rapport.

En liten grönvit skylt som säger att området är naturskyddsområde, "enligt lag fridlyst". I bakgrunden syns skog, solen skiner. Vår.
Bildtext Vi måste skydda mer skog anser arbetsgruppen för naturskog. Också några forskningsskogar borde skyddas, tycker de. Bilden är inte från Solböle forskningsskog utan från en redan fridlyst skog i Raseborg.
Bild: Pia Santonen / Yle

Forststyrelsen reagerade: Det här kommer ta tid

Både arbetsgruppen för naturskog och Novias Johnny Sved hoppas på snabba besked. Men de beskeden lär ändå dröja.

Just nu hjälper det inte att fråga skogens ägare, Forststyrelsen. Vid bolaget Forststyrelsen Skogsbruk (Metsätalous Oy) konstaterar regionchefen Eeva-Liisa Jorri kort och gott:

”Enligt avtalet är det Novia som har helhetsansvaret för skogsbruket i undervisningsskogarna. Vi litar på att Novia i sin verksamhet beaktar naturvärdena.”

I övrigt hänvisar hon till det pressmeddelande som Forststyrelsen reagerade med på naturskogsgruppens slutrapport: Forststyrelsen uppger att de har för avsikt att först analysera arbetsgruppens uppgifter och sedan låta andra inventerare i terrängen på nytt gå igenom det som gruppen har hittat.

Först efter det kan informationen utnyttjas i det framtida skyddandet av gamla skogar.

”Arbetsgruppen för naturskog [...] har gjort ett förtjänstfullt arbete och objekten i rapporten kommer att gås igenom i samband med kartläggningen”, skriver Forststyrelsen i sitt pressmeddelande och betonar att det är riksdagen som har det sista ordet när det gäller nya skyddsområden.

En bäck rinner från Långträsk ner i Kvarnträsk i Tenala. Egentligen är det frågan om ett gammalt dike.

Man kan i kommentarerna ana den inflammerade stämningen mellan Forststyrelsen och naturskogsgruppen.

Arbetsgruppen rapporterade under arbetets gång om sina fynd på Twitter. Kritiken mot Forststyrelsen var inte svår att ta miste om. Gruppen lade upp bilder och kartor och berättade hur Forststyrelsens skogsbruksbolag hade avverkat eller hade för avsikt att avverka det ena värdefulla objektet efter det andra. Nedan ett par exempel:

Många miljöexperter, till exempel generaldirektören för Finlands miljöcentral Leif Schulman, har ändå lovordat gruppens arbete som högklassigt och pålitligt.

Forststyrelsen har en tudelad roll i förvaltningen av statliga skogar och marker. Forststyrelsens naturtjänster sköter statens bland annat statliga naturskyddsområden, bland annat nationalparkerna. Men så finns också Forststyrelsens bolag som ska generera intäkter ur statens skogar.

Naturskogsgruppens kartläggning har visat att gränsen mellan dessa två kan vara flytande.

Precisering 28.5.2023 klockan 11.47:

I ingressen alldeles i början av artikeln ändrades formuleringen ”planeras det kalhyggen” till ”har det planerats kalhyggen”.

Komplettering 28.5.2023 klockan 21.25:

I bilden med en högstubbe stod det tidigare att det var frågan om en planterad skog. Det ändrades till ungskog eftersom skogen har föryngrats med hjälp av fröträd. Och i texten till videosnutten med en bäck mellan Långträsk och Kvarnträsk skrevs till att det egentligen är frågan om ett gammalt dike.

Diskussion om artikeln