Tillgängligheten på offentliga webbplatser har förbättrats – ”Det är mycket lättare att använda skärmläsare nu än för några år sedan”

Offentliga och samhällsviktiga webbsidor ska enligt lagen vara tillgängliga, så att så många som möjligt ska kunna hitta det de behöver. Kravet har funnits i närmare tre år.

Helsingforsbon Fredrik Lindgren har en medfödd synnedsättning och surfar på Folkpensionsanstalten FPA:s webbplats med hjälp av en skärmläsare.

– Jag tycker den verkar ganska enkel att använda, kommenterar han.

FPA:s sajt visade sig också ha utmärkt tillgänglighet i en färsk koll som Svenska Yle har gjort; betydligt högre poäng än för ett år sedan.

– Det är ju en jättepositiv nyhet att få höra det. FPA är en sida som många personer med synnedsättning använder för att få understöd och bidrag, och allt möjligt man behöver inom fritid och arbete, kommenterar Fredrik Lindgren.

Han surfar sedan in på sitt energibolag, företaget Helen, som får medelmåttiga poäng i vårt test. Sajten ger ett råddigt intryck, konstaterar han.

– Om du har hittat någonting på sidan så finns det bara där i typ 10 sekunder, och så hoppar det vidare. Det är det jag har mest problem med säger Lindgren.

Men enligt vår koll är helhetsbilden alltså att de offentliga och samhällsviktiga sajterna i medeltal har blivit mer tillgängliga under det senaste året – en trend som nu pågått i några år.

Sajterna får nu i medeltal ett betyg på drygt 90 av 100, jämfört med knappt 90 för ett drygt år sedan, och 82 år 2020.

Du kan se resultatet av vår koll i tabellen här nedan. Det är möjligt att sortera tabellen genom att klicka på någon av kolumnernas rubriker, och du kan också söka på en viss aktör i sökrutan här nedanför.

Myndigheten har samma bild av läget

Också på den övervakande myndigheten Regionförvaltningsverket i Södra Finland följer man med läget, genom att man årligen granskar många sajter och sedan kräver förbättringar.

– Vi delar uppfattningen att det har skett förbättringar. Men i ärlighetens namn så måste jag säga att alla de tjänster vi har granskat har brister, kommenterar enhetschef Viena Rainio.

Hon säger att det är en bra tendens om resultaten blir bättre.

– För nu har vi lagen som ska garantera tillgängligheten, och att sajterna ska vara tillgängliga för alla.

Svenska Yle har i flera år kollat tillgängligheten med hjälp av verktyget Google Lighthouse.

Det verktyget är inte helt lika strikt som verktyget Salvia som den övervakande myndigheten har utvecklat och använder sig av, men det ger ändå en fingervisning om vad läget är, och hurdan förändring som skett.

I år siktar Regionförvaltningsverket på att granska 240 sajter med sitt verktyg Salvia.

Myndigheten ska dessutom göra 22 manuella granskningar för att fånga upp problem ännu effektivare, och så ska man kolla upp hur tillgängliga 12 mobila applikationer är.

– Vi har också enligt lagen möjlighet att förelägga vite, men det är nog det sista alternativet och inget vi har gjort hittills. Vi går först i dialog och följer med läget under en viss tid, kommenterar Rainio.

Då en webbplats inte är tillräckligt tillgänglig för att det ska gå att surfa lätt med skärmläsare, så kan Lindgren också försöka läsa med sin kraftigt nedsatta syn, med hjälp av ett förstoringsglas. Då har det stor betydelse att kontrasten är tillräckligt stor.

När en sajt stöder mörkt läge, såsom Svenska Yles sajt till exempel gör, så är det extra lätt att läsa, nämner Fredrik Lindgren.

Hur bra brukar det fungera för dig att surfa på nätet?

– I nio av tio av fallen brukar jag vara nöjd och hitta den information jag söker efter. Det finns förstås undantag med sajter som inte alls är tillgängliga, men jag måste nog säga att det är många som har tagit tillgänglighet i betraktande så här långt, både i de offentliga och privata sektorn, svarar han.

Ännu bättre i framtiden

Lindgren säger att det också har skett en hel del förbättringar under de senaste åren.

– Jag kommer ihåg för många år sedan att det nästan var omöjligt att använda en skärmläsare på egen hand. Det kan jag säga att är mycket bättre nu på 2020-talet.

Han uppmuntrar organisationer att be om hjälp med att göra sina sidor mer tillgängliga.

– Ni ska inte vara oroliga för att allting inte blir perfekt genast. Det viktigaste är att man försöker, kommenterar han.

Fler digitala tjänster kommer att omfattas av krav på tillgänglighet, från och med år 2025. Det gäller till exempel allt från e-böcker och biljettautomater till Yle Arenan och butiker på nätet.

– Det är ett stort steg framåt. Jag är väldigt nöjd att få höra att det kommer att bli mera krav. Sen inser man att det kommer att bli mera jobb med att försöka göra tjänsterna mer tillgängliga, men på lång sikt tror jag att det kommer att hjälpa alla i samhället.