Finländarna mindre villiga att satsa på klimatet än övriga nordbor

I en undersökning som gjorts bland alla nordiska länder framkommer det att endast 37 procent av finländarna anser att mer skattepengar bör satsas på klimatet. Det är lägst i Norden.

Enligt en färsk undersökning som forskningsinstitutet Nordregio gjort är finländarna inte i spetsen när det gäller vilja att rädda klimatet – speciellt inte om det skulle innebära ett högre skattetryck.

37 procent av finländarna anser att mer skattepengar bör satsas på klimatet, även om det skulle innebära högre skatter.

Bland islänningarna är andelen 46 procent, bland norrmännen 48, danskarna 52 och svenskarna 55.

Dessutom är det endast 55 procent av finländarna som ser klimatkrisen som ett allvarligt problem. När man räknar med alla Nordbor är andelen över 70 procent.

Ojämlik påverkan, ojämlik opinion

En bakgrundsfaktor till att man uppger sig vara emot satsningar på klimatåtgärder kan vara att man anser att vissa grupper bär en oskäligt stor börda.

Fler än hälften av de som svarade ansåg att klimatåtgärder påverkar människor olika mycket beroende på inkomstnivå.

En fjärdedel ansåg att klimatåtgärder inte är neutrala från ett genusperspektiv. En majoritet såg också skillnader i hur gles- och tätortsbor påverkas, och nästan en tredjedel av norrmännen, svenskarna och finländarna ansåg att Samerna påverkas oproportionellt mycket av klimatåtgärder.

Större klimatoro bland kvinnor och högutbildade

Samtidigt är kvinnor mest sannolika att se klimatkrisen som ett allvarligt problem. Bland dem är andelen 79 procent, jämfört med 64 procent bland männen.

Sannolikheten att man ser klimatkrisen som ett allvarligt problem är också markant högre bland de som bor i lägenheter, är högskoleutbildade, och inte arbetar i industrier med intensiv klimatpåverkan.

”Siffrorna pekar på att det kan finns en utmaning för politiker och beslutsfattare att kommunicera de ekonomiska fördelarna av klimatåtgärder till allmänheten, särskilt till dem som är mer skeptiska eller negativa till klimatpolitik”, säger Nordregios forskare Carlos Tapia.

”Det är också viktigt att ta hänsyn till regionala skillnader och socioekonomiska faktorer när man utformar klimatpolitiska åtgärder, eftersom vissa grupper är mer sårbara och olika regioner har olika utmaningar.”

Nordregio är ett forskningsinstitut som finansieras av det nordiska ministerrådet.