Tioåringarna har blivit sämre på att läsa och det gäller oberoende av bakgrund: Oroväckande säger forskare

Det finns skillnader i läsförståelsen mellan olika socioekonomiska grupper och mellan flickor och pojkar. En sak har alla grupper ändå gemensamt: läsförståelsen har blivit sämre.

Elever i fjärde klass har sämre läsförståelse än för omkring fem år sedan, visar en rapport vid Jyväskylä universitet.

– Det är en märkbar försämring, säger universitetsforskare Kaisa Leino.

Resultaten kommer från en omfattande internationell undersökning PIRLS 2021. I Finland deltog största delen av alla elever i fjärde klass, över 60 000. Rapporten bygger på ett urval bestående av 7 000 elever.

– År 2020 och 2021 var förstås väldigt annorlunda. Men coronapandemin förklarar ändå bara en del av resultatet.

Kaisa Leino räknar upp flera olika faktorer som påverkar elevernas läsförståelse. En central fråga är inställningen till läsning, och det gäller inte bara elevens inställning.

– Familjebakgrunden påverkar väldigt mycket, också sådant som man har gjort redan innan barnet börjar skolan.

Det handlar bland annat om hur mycket föräldrarna har läst för barnen och diskuterat olika ord. Barn som kan bokstäverna redan innan de börjar skolan har också en fördel. En annan faktor är antalet biblioteksbesök.

– Att se föräldrarna läsa kan också påverka barnets inställning till läsning.

Fortfarande goda resultat i internationell jämförelse

I den internationella jämförelsen klarar sig de finländska eleverna fortfarande mycket bra. Det är bara Singapore, Hongkong och England som klarar sig bättre.

Finlands resultat pekar ändå skarpt neråt, jämfört med den förra undersökningen från år 2016. En liknande utveckling syns också i andra nordiska länder.

Vad har förändrats på fem år?

– Både föräldrarnas och elevernas intresse för läsning har minskat. Familjerna är mindre ivriga att låna böcker från biblioteken. Samtidigt har också tron på den egna läskunnigheten minskat en aning, säger Kaisa Leino.

Coronapandemin och språklig bakgrund har också haft en inverkan.

– Språklig bakgrund påverkar också i någon mån, då det finns fler elever med invandrarbakgrund. Men det är inte en av de största orsakerna.

En klar förändring är att 16 procent av eleverna klassas ha svaga läskunskaper, jämfört med 9 procent fem år tidigare. Försämringen gäller ändå inte bara de svagaste eleverna.

– Läskunskaperna har blivit sämre i alla enskilda grupper, oberoende av kön eller social bakgrund. Försämringen har skett genomgående. Det är en oroväckande utveckling, säger Leino.

Artikeln uppdaterades med en video från Kottby lågstadieskola.