Han löste heteromannens medelålderskris med hjälp av högklackat

Ditlev Tamm är professor i juridik vid Köpenhamns universitet, rättshistoriker, författare och en man som gillar att kombinera både manliga och kvinnliga kläder. Nu är han aktuell med en tv-serie om crossdressing.

Ditlev Tamm är en man som skrattar mycket, det blir genast klart när jag möter honom på ett café i centrala Helsingfors. Dit kommer han klädd i en svart jacka med orange mönster.

”Voimme myös puhua suomea”, säger han stolt och skrattar. Tamm är nämligen sedan 12 år tillbaka gift med en finländare och delar sin tid mellan Köpenhamn och Helsingfors.

Lust att leva, skulle man också kunna skjuta in som en beskrivning av honom. För Ditlev Tamm är en man som är så otroligt glad att leva just nu. Och då har han ändå varit med ett tag, närmare bestämt sedan 1946.

Tamm har en lång karriär som professor i juridik, författare till en massa böcker om rättshistoria, känd debattör i Danmark men ändå är det kanske hans klädsel som fått mest uppmärksamhet.

Tamm kan man just nu möta i en dansk fyra-delad serie Ditlev Tamm - professor i högklackat, som handlar om crossdressing, sett ur ett köns- och modehistoriskt perspektiv. En kvick och rolig serie där Tamm möter designers, aktivister, författare i Danmark och utomlands.

Mitt motto är att man ska få ha frihet att välja hur man vill klä sig

Ditlev Tamm

Från grått till färg

Tamm beslöt sig för ungefär 20 år sedan att radikalt ändra sin klädstil. Från vanlig grå eller svart kostym till en betydligt färggladare stil och där han kombinerar både herr- och damkläder.

– Mitt motto är att man ska få ha frihet att välja hur man vill klä sig och inte enligt några på förhand givna normer om att detta hör till en man och detta hör till en kvinna.

Och för tydlighetens skull - Ditlev Tamm är en heterosexuell, cis-person så orsaken till den här förändringen handlade helt enkelt om viljan till just en förändring.

Då Tamm beskriver sig själv drar han också paralleller till den danska Oscarsbelönade filmen Druk (En runda till, 2020). Den handlar om en grupp manliga medelålders gymnasielärare som tycker livet stannat upp och bestämmer sig för att experimentera med att hela tiden hålla en halv promilles fylla.

– De här männen kände att de behövde lite mera färg och fart i sina liv och valde alkoholen. Andra män väljer att köpa en motorcykel. Jag valde att experimentera med höga klackar och färggranna kläder, säger han och brister ut i ett gapskratt.

Men visst medger han också att det är betydligt lättare att radikalt byta klädstil då man är äldre och har en etablerad ställning i samhället.

– Jag hade inte kunnat göra samma sak som 20-åring och jag är väl medveten om att kläder fortfarande påverkar hur vi uppfattas av andra.

Färggranna kläder är bättre än alkohol och inte lika farligt som att köra motorcykel

Ditlev Tamm

Mer leenden och större publik

Då Ditlev beskriver sin stil talar han om en stängd och öppen klädsel.

– Om jag går i mörk kavaj och tråkiga skor så blir förstås omvärldens uppfattning om mig en annan än då jag kommer mer färggrant klädd.

– Jag ser det tydligt, jag får mer leenden, mina studenter kommer fram och pratar, fler människor kommer och lyssnar på mina föreläsningar. Jag möter helt enkelt en mycket muntrare och gladare stämning, så för mig har det här varit mycket, mycket positivt.

Då jag frågar om han kan rekommendera det här för andra svarar han direkt - Absolut!

– Färggranna kläder är bättre än alkohol och inte lika farligt som att köra motorcykel, och så skrattar han igen.

Framsteg och motgångar

I serien pratar Tamm om hur han ser det som ett civilisatoriskt framsteg att vårt förhållningssätt till dem som avviker från köns- eller sexuella normer har förändrats.

– Ja, jag tänker att det helt enkelt är ociviliserat att stora grupper av människor som endast har en annorlunda sexuell läggning skall vara marginaliserade.

När vi talar om framsteg påminner Tamm att han ser på det hela med ett långt perspektiv. Han är född 1946 och visserligen avkriminaliserade Danmark homosexualitet redan 1933 (i Finland avkriminaliserades det 1971) men Tamm påpekar att 1940- 50- och 60-talet ändå var svårt för dem som hörde till en sexuell minoritet.

– Man pratade inte om homosexualitet då jag var ung, crossdressing var ett okänt begrepp, även om det som fenomen fanns. Människor som önskade klä sig annorlunda eller var homosexuella var hänvisade till slutna sällskap eller att stanna i skåpet. För att inte tala om den skam som också var knutet till det här.

– I Norden har vi kommit mycket långt vad gäller acceptans till andra, speciellt då jag jämför med hur det var tidigare, och det ser jag som ett tecken på att vi har en högre civilisationsnivå.

Trots det är Tamm medveten om att hoten mot sexuella minoriteter finns kvar. Han nämner hur det nyligen i Danmark blev en demonstration mot ett bibliotek då en dragqueen skulle läsa sagor för barn.

– Det här har inga proportioner och leder bara till att man skapar en hård stämning mot någon som inte gör en annan människa någon skada, säger han bestämt.

Den goda juristens uppgift är inte att syssla med regler och förbud utan istället se till att människor kan leva tillsammans

Ditlev Tamm

– Min grundprincip är formulerad av den engelska filosofen John Stuart Mills som på 1800-talet framförde den så kallade skadeprincipen. Om det du gör inte skadar en annan människa så är det inte föremål för lagstiftning eller förbud.

För Tamm är det också självklart att juridikens uppgift är att göra livet lättare för människor.

– Det är visst någon som sagt att juridik är samhällets ingenjörskonst och det kan jag hålla med om men samtidigt är juridik så mycket mer. Själv känner jag att min identitet också är mycket humanistisk.

– Den goda juristens uppgift är inte att syssla med regler och förbud utan istället se till att människor kan leva tillsammans.

Det som glatt Tamm mest med tv-serien är den respons han fått. Många har nämligen hört av sig och berättat att serien haft en positiv effekt.

– Tittare har berättat att de i sin familj eller släkt har ett barn eller tonåring som funderar på det här med könsidentitet och klädsel och för dem har det haft en betydelse att en äldre herreman, som jag, med den ställning jag har, talar om kön och identitet.