Förslag till ny poängsättning för universitetsantagningen får beröm – mer poäng för modersmål, men matematiken är fortsatt viktig

Antagningsgrunderna till universiteten görs om för att minska pressen på gymnasieelever. Förslaget får positiv respons av bland annat universiteten, studiehandledare och elever.

I april har universiteten bekantat sig med förslaget om ny poängsättning för betygsantagningen vid universitetens antagningar av studerande, framtaget av prorektorerna vid Finlands universitetsrektorers råd Unifi.

Universiteten har bekantat sig med förslaget i april och anser att poängsättningen på många sätt är lyckad och balanserad.

Förslaget får positiv respons också av centrala intressegrupper.

Studiehandledare i Finland rf, Finlands Rektorer rf och Finlands Gymnasistförbund ger särskilt beröm för att den nya poängsättningsmodellen minskar pressen på gymnasieelever och ger dem bättre förutsättningar att fokusera på ämnen de är intresserade av under gymnasiestudierna.

– Jag är spontant positivt inställd. Jag tycker mycket gick fel i poängsättningstabellen som används nu, och mycket har rättats till i den nya versionen. Utan att ha djupare analyserat poäng för specifika linjer så tycker jag att det är en bra förändring, säger studiehandledaren Susanna Ekelund i Mattlidens gymnasium i Esbo.

– Skillnaden mellan den långa och korta matematiken är inte längre lika stor, vilket är positivt för det minskar också på hetsen att studera lång matematik trots att kunskaperna kanske inte räcker, tillägger Ekelund.

Elever: Bra att annat än matte räknas

Fanny Lindeberg och Minea Lindén som båda går första året i gymnasiet, tycker att mindre vikt på lång matematik låter lovande på flera sätt.

– Det går nog ganska upp-och-ner, matematik är ju jätte svårt och alla kurser är olika. Men hittills har det gått bra, vi har jätte bra lärare här i Mattlidens skola, säger Lindeberg som läser lång matematik.

– Det är bra att andra ämnen också får uppmärksamhet, att inte bara matte är viktigast. Jag tycker att modersmål och andra språk, kemi och fysik också är jätte viktiga, säger Lindén.

50 ändringsförslag via utlåtanden

Utlåtandena innehöll sammanlagt cirka 50 olika ändringsförslag som främst gällde detaljer i poängsättningen.

”Vi har gått igenom alla uttalanden och bedömt ändringsbehoven baserat på hur brett stöd de får bland universiteten och intressentgrupperna, samt vilka slags effekter ändringarna skulle ha på helheten för poängsättningen, särskilt ur de sökandes synvinkel”, säger Marja-Leena Laakso, vårens ordförande för Unifis prorektorsmöten för utbildning.

Antagningen till universiteten görs om – nu ska lång matematik inte längre väga tyngst

Systemet har minskat gymnasiernas allmänbildande roll.

Modersmål blir viktigare, men matematik är fortfarande stort

I den nya poängsättningen får man allt fler poäng för modersmålet än tidigare, vilket motiveras med att kunskaper i modersmål är centrala i universitetsstudier inom alla områden.

Poängsättningen för realämnen ändras också och poängsättningen för språk höjs för att gymnasieelever ska ha bättre möjligheter att skriva de ämnen som intresserar dem i studentskrivningarna.

Matematiken ger fortsatt höga poäng inom alla områden. Det motiveras med att matematikstudier utvecklar färdigheter i problemlösning och andra väsentliga färdigheter för universitetsstudier.

Betoningen på lärokurserna i matematik skiljer sig ändå tydligare än tidigare, beroende på hur betydande roll just förmågan att behärska lärokursen i lång matematik har inom studieområdet på universitetet.

Den nya poängsättningen för betygsantagningen publiceras på webbplatsen universitetsantagning.fi under hösten 2023, så att de som inleder sina gymnasiestudier redan i början av gymnasiet vet på vilket sätt deras studentbetyg kommer att poängsättas.

Fram till 2025 poängsätts studentbetygen på nuvarande sätt.

Artikeln har uppdaterats 17.5.2023 kl. 14:57 med kommentarer från Mattlidens gymnasium.