Ryssland har fryst de finländska representationernas bankkonton – det här vet vi nu
Enligt utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) går handlingen emot internationell lag om diplomati. Ryssland säger att åtgärden är ett svar på restriktioner mot ryska diplomater i Finland. Den här artikeln sammanfattar det senaste.
Ryssland har fryst de finländska representationernas tillgångar i ryska banker. Det påverkar Finlands ambassad i Moskva och konsulatet i S:t Petersburg.
När hände det?
Finland fick veta om att bankkontona var frysta i slutet av april, berättar utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) på en presskonferens som sammankallades på kort varsel på onsdagen.
Hur påverkar det beskickningarnas verksamhet?
Ambassaden i Moskva och konsulatet i Sankt Petersburg kan inte göra banktransaktioner, vilket försvårar alla betalningar.
– Det betyder ändå inte att man måste stänga ambassaden eller konsulatet. Nu försöker vi hitta andra metoder för att ta hand om betalningarna, säger Pekka Haavisto.
Frysningen påverkar till exempel hyresbetalningar. Det påverkar ändå inte utbetalningen av personalens lön.
Haavisto säger att det fortfarande går att använda kontanter. Det är ändå betydligt mer krångligt och kräver mer personalresurser både i Finland och i Ryssland. Det går inte heller att sköta alla transaktioner med kontanter.
– Nu måste vi fundera noga hur vi kan trygga verksamheten för ambassaden i Moskva och konsulatet i Sankt Petersburg, säger president Sauli Niinistö till STT.
Varför har Ryssland fryst tillgångarna?
Det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zacharova säger att åtgärden är ett direkt svar på att Rysslands beskickningar i Finland begränsas till att använda en bank.
Zacharova säger att Ryssland försökte förhandla om saken med Finland men att Finland vägrade.
– Förbluffande att Finland glömt att nämna sina egna åtgärder mot ryska diplomatiska beskickningar. Minnet är kort, säger Zacharova.
– Åtgärden överskrider med råge alla de begränsningar som har påverkat ryska ambassaden i Helsingfors, säger president Niinistö.
Pekka Haavisto säger att EU:s sanktioner i viss mån kan ha påverkat de ryska beskickningarnas betalningar.
– Jag tror att det har funnits en viss frustration mot EU:s sanktioner, säger Haavisto.
Enligt Haavisto är EU:s sanktioner inte riktade mot diplomatisk verksamhet och målet är att de inte ska påverka diplomatin.
Haavisto säger att han inte tror att de frysta kontona har koppling till att Finland har gått med i Nato, utan främst om sanktionerna.
Gäller det endast Finland?
– Vi har hört att andra länder har samma sorts problem, men vi känner inte till alla detaljer, säger Haavisto.
Haavisto uppger inte vilka andra länder det skulle vara frågan om. Han säger att Finland fortsätter diskussionerna med övriga EU-länder i motsvarande situation.
– Enligt våra uppgifter är åtgärderna mot Finland bland de hårdaste jämfört med andra länder.
Vad kan EU göra?
Pami Aalto, Jean Monnet-professor vid Tammerfors universitet, säger att åtgärderna är ett test från Rysslands sida. Aalto säger att han har förväntat sig dylika drag, speciellt som Ryssland inte reagerat så starkt på till exempel Finlands Nato-medlemskap.
– De vill testa hur vi reagerar, är vi förberedda, kommunicerar vi med andra EU-länder... Om andra EU-medlemmar har likadana problem borde man koordinera tillsammans och inte hoppa ur EU-båten. Ryssland försöker locka oss till bilaterala diskussioner där de kan få enskilda EU-länder loss från EU-gemenskapen, säger Aalto.
Är handlingen förenlig med internationell rätt?
Pekka Haavisto säger att artikel 25 i Wienkonventionen förpliktar länder att på alla sätt underlätta de diplomatiska beskickningarnas uppgifter.
– Alla förstår att det är ganska opraktiskt att använda kontanter för löpande utgifter. Alla tar inte ens emot kontanter.
Enligt Haavisto är den ryska handlingen inte förenlig med Wienkonventionen.
– Enligt konventionen ska man underlätta beskickningarnas verksamhet, och nu gör man tvärtom, säger Haavisto.