Elever i Sverige får högre betyg än vad kunskapsnivån motsvarar – det här är de kritiserade glädjebetygen

Omotiverat höga ”glädjebetyg” för vissa skuffar ut andra, duktigare elever från populära utbildningar i Sverige. Forskare tycker man kunde återinföra examen på gymnasiet, som en lösning på problemet.

Skolor och klasser där varenda elev får det högsta betyget A.

Låter det som en saga eller ett skämt? Nej, det är verklighet i Sverige, där diskussionen om de så kallade glädje- eller fuskbetygen igen tog fart nyligen.

Det här efter att rektorn för prestigefyllda Handelshögskolan, Lars Strannegård kritiserade nuläget i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Strannegård skrev att Handels överväger att frångå det nationella antagningssystemet som bygger på gymnasiebetyg och i stället införa en egen modell, där elever från skolor som är kända för att dela ut glädjebetyg rödflaggas och testas separat.

Orsaken är enkel. Systemet är orättvist och kan i förlängningen leda till att man ifrågasätter både betygssättningen, skolsystemet och hela samhällets grundinställning att varje individ ska bedömas enligt sina meriter.

Ingen ska kunna fuska in sig på en populär utbildning, menar rektorn.

”Vi får sämre betyg fast vi kan mer”

Och många håller med.

På gården till Viktor Rydberg Gymnasium vid Odenplan i Stockholm träffar jag Nora, Katja och August.

De har alla hört om den pågående debatten om glädjebetyg och är upprörda.

– Jag har pratat med andra i min ålder som går på andra skolor och som får högre betyg än vi, fast det krävs mycket mer av oss. Vi som går på ett av de bästa gymnasierna här kanske inte kommer in på de utbildningar vi söker till, bara för att andra får glädjebetyg, säger August.

Hans kompis Nora håller med.

– Man hör ju mycket om glädjebetyg och om fusk i prov vid vissa skolor...

Hur känns det?

– Orättvist, såklart, säger Nora.

Katja funderar en stund när jag frågar henne vad man kunde göra åt saken.

– Det finns ju nationella prov, kanske de borde synas mer i betygen, säger hon.

Forskare: Prov och examen

Forskaren Jörgen Tholin vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet är inne på samma linje som gymnasieeleverna.

– Betygen kunde bindas hårdare till de nationella proven som faktiskt görs i landet, säger han.

Tholin var med om att göra en utredning på temat för den förra regeringen och i den föreslog han också ett återinförande av en examen på gymnasiet, någonting i stil med den finländska studentexamen.

– Något sådant har vi ju inte längre i Sverige, konstaterar Tholin.

Konkurrerande skolor i bakgrunden

Men hur har det gått så här? Hur kan det komma sig att vissa skolor ger på tok för höga betyg till sina elever?

Betygssättning är förstås ingen exakt vetenskap, menar pedagogikforskaren Tholin, men han säger att de uppenbart alltför goda betygen sannolikt har att göra med hela skolsystemet i Sverige – det att skolor konkurrerar om elever.

I Sverige finns det både kommunala och så kallade fristående skolor, ”friskolor”.

Det är nu speciellt en del av de här friskolorna som hamnat under lupp. Vid myndighetsgranskningar har det visat sig att det finns oförklarliga skillnader mellan vad eleverna presterat i de nationella proven och vilka betyg de får från skolan.

– I den här marknadsmodellen är det möjligt att vissa skolor ser det som en konkurrensfördel att de delar ut generösa betyg.

Den här slutsatsen kan man enligt Tholin dra bland annat av att glädjebetygen är ett typiskt storstadsfenomen, som syns mest i Stockholm, Göteborg och Malmö – där även konkurrensen om eleverna är hårdast.

Hela modellen som det svenska skolsystemet bygger på ifrågasätts nu av många och regeringen låter som bäst utreda bland annat om man borde få mer insyn i friskolorna.