Kommentar: Det gick inte alls som på Strömsö när Österbottens välfärdsområde skulle tillsätta ett mångkulturellt klientråd

Bara fyra ansökningar till ett råd som ska ha 10–15 medlemmar. Det är mycket som haltat i processen för att tillsätta ett mångkulturellt råd för Österbottens välfärdsområde, skriver Peter Lüttge.

För att förbättra kunders och patienters delaktighet och möjligheter att påverka har Österbottens välfärdsområde tillsatt ett klientråd, som redan inlett sin verksamhet.

Välfärdsområdets fullmäktige beslutade att också tillsätta ett mångkulturellt råd för nyanlända personer och personer med utländsk bakgrund som själva flyttat till Finland eller vars föräldrar flyttat till Finland.

Österbottens välfärdsområde hoppades att det mångkulturella klientrådet skulle bestå av första eller andra generationens invandrare som är från olika delar av välfärdsområdet och har varierande synsätt. Målet skulle vara att tillsammans i en positiv anda kunna skapa bättre och regionalt likvärdiga socialvårds-, hälsovårds- och räddningstjänster.

Så här långt låter allt bra.

Fyra olika klientråd

I Österbottens välfärdsområdets förvaltningsstadgar står det att man ska ha fyra klientråd: ett för barn, unga och familjer, ett för personer i arbetsför ålder, ett för äldre personer och ett mångkulturellt. De tre förstnämnda tillsattes redan den 1 januari 2023 (ansökningstiden gick ut den 4 september 2022), det mångkulturella först nu.

Varför? Är det för att man behövde tänka ett extra varv för den speciella ansökningen för ett mångkulturellt klientråd? Knappast, eftersom ansökningsbeskrivningarna är så gott som identiska.

Då kunde man ju lika bra ha utlyst alla råd på en och samma gång. Då hade man haft en påtaglig synergieffekt och automatiskt också mycket större synlighet.

För att få svar på den här frågan och andra därtill besökte vi Vasa centralsjukhus för att diskuterar det mångkulturella klientrådet med Sari West, kundbetjäningschef i Österbottens välfärdsområde och Erkki Penttinen, sektordirektör för personer i arbetsför ålder. Så här svarar Penttinen på frågan:

– Vi började med de lagstadgade råden. Det mångkulturella rådet är inte lagstadgat. Det kom dock förfrågningar från kommundirektörernas håll varför det inte finns ett sådant råd. Det var politikerna som tog initiativet.

– Vi försökte få medlemmar med olika kulturella bakgrunder till de andra klientråden, med de sökte inte dit. Därför tänkte vi att vi kanske borde grunda ett skilt klientråd, inflikar Sari West.

Nu är man alltså i färd med att söka medlemmar till ett sådant råd.

Det var tänkt att det mångkulturella klientrådet skulle inleda sin verksamhet den 1 juni 2023. Ett datum som inte kommer att hålla streck i och med att ansökningstiden förlängts med fem veckor. Också annat tyder på att tillkomsten av ett mångkulturellt klientråd är lite av ett hastverk.

Ett slumpmässigt urval

Och förresten, hur och vem väljer ut personerna som sökte till råden och enligt vilka kriterier?

I ansökningsblanketten står det tämligen allmänt att man ”vill att klientråden ska bestå av personer som till ålder, kön, boningsort, kulturell bakgrund och språk representerar invånarna i välfärdsområdet så bra som möjligt. Vi söker medlemmar som är positivt inställda till utveckling och förstår de båda inhemska språken tämligen bra.”

I förvaltningsstadgarna står det att klientråden ”väljs genom slumpmässigt urval”. Men hur kan ett slumpmässigt urval leda till en sådan representation som välfärdsområdet har tänkt sig enligt de ovan nämnda kriterierna? Sari West förklarar:

– Varje klientråd har en arbetsgrupp som väljer medlemmarna. Ifall det kommer många ansökningar och man är tvungen att välja. Om vi inte får så många ansökningar ryms kanske alla med. Men vi försöker få sådana klientråd som är representativa för folket som bor här i Österbotten.

Men hur är det då med det slumpmässiga urvalet som det stadgades om? Erkki Penttinen förtydligar:

– För klientrådet för de arbetsföra kom det till exempel inte så många att man hade behov av ett sådant urval. Vi sållade bort de förtroendevalda som genom politiken har möjlighet att påverka. Och de som jobbar på ett eller annat sätt i välfärdsområdet fick inte heller vara med. Då blev det inte många kvar.

Så långt om det slumpmässiga urvalet.

Svenska eller finska

Språkkraven är underligt nog de samma för varje klientråd. Något som understryks också av ansökningsblanketterna, som finns endast på svenska och finska.

Samtidigt skriver man i ansökan för det mångkulturella klientrådet uttryckligen att man önskar sig att också de nyanlända ska finnas representerade i rådet. De nämns till och med som första grupp.

Men hur kan nyanlända ens ha de språkkunskaper som krävs för det mångkulturella patientrådet? Och hur ska de kunna ta till sig information och ansökningar som bara finns på svenska och finska?

Erkki Penttinen, som är ordförande i arbetsgruppen för klientrådet för personer i arbetsför ålder och ska inneha samma funktion i det mångkulturella klientrådet, svävar lite på orden när han förklarar:

– Vi försöker hålla diskussionerna i klientråden så att alla kan förstå det som sägs. Om man måste översätta till ett annat språk blir det direkt lite krångligare. Men om vi får ihop tillräckligt med medlemmar ser vi om behovet för översättning till ett tredje språk finns. Men grundidén är att vi klarar oss med svenska eller finska.

Inga tydliga besked här heller. Men det är kanske inte så underligt när man inte ens kan hålla reda på sina egna paragrafer. På klientrådens webbplats hittar man rådens verksamhetsstadga i, som man skriver, enlighet med paragraf 32 i Österbottens välfärdsområdes fövaltningsstadga. Men det är paragraf 33 man egentligen hänvisar till.

Många bäckar små

Man kan kanske tycka att allt detta är småsaker, men när de adderas ihop blir slutsatsen ändå att det kanske inte riktigt gick som på Strömsö då det mångkulturella rådet skulle tillsättas.

Varje svar man får föder flera frågor: Ska man ändra på kraven för det mångkulturella rådet? Borde man kanske ha en blankett på engelska?

Vad gör man när man, också efter den förlängda ansökningstiden, inte hittar tillräckligt med personer för de 10 till 15 platser som ska finnas i rådet? Och när ska rådet äntligen tillsättas? Det vankas semestertider och normalt händer ingenting inom förvaltning och politik mellan midsommar och 15 augusti.

Och börjar det inte bli lite bråttom? Tja, på Österbottens välfärdsområde skyndar man långsamt. Vid tidpunkten för intervjun den 22 maj hade den första ansökningstiden gått ut för en vecka sedan, den 15 maj. Tiden hade då förlängts till den 18 juni. Men på webbplatsen fanns den gamla ansökningstiden fortfarande kvar.

Så klart att ingen sökte medlemskap den senaste veckan på en webbplats där det står att ansökningstiden har gått ut. Och vips gick ännu en vecka tid förlorad och ansökningsrumban förlängdes med en dans till.

Fotnot: Det engelskspråkiga ansökningsformuläret till det mångkulturella klientrådet har efter vår intervju publicerats på Österbottens välfärdsområdes webbplats.