”Vi kommer att klara det här bättre än staten" – servicen ska komma närmare invånarna

Målet är att det ska bli bättre för kunderna då TE-byråerna läggs ner och ansvaret i stället läggs på kommunerna från januari 2025. Hur det i praktiken kommer att se ut vet man i dag ganska lite om, först i höst klarnar bilden.

Österbottens TE-byrå har i dag cirka 160 anställda och omfattar landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten. Från och med januari delas området in i två eller tre mindre delar, beroende på vad Jakobstadsregionen väljer att göra.

– Motiveringen (till reformen) är att vi ska komma ännu närmare kunderna och kunderna ska få ännu bättre service. Hur det kommer att bli i praktiken får vi se. Man kan tänka sig att det blir på mer lokal nivå, att det inte kommer uppifrån längre, säger tf chef Juha Nummela på Österbottens TE-byrå.

Tanken är att det både för företag som behöver personal och för folk som behöver jobb ska vara enkelt att få kontakt. Dels digitalt, men också via telefon eller öga mot öga.

Det finns goda möjligheter att lyckas med målsättningarna för reformen, uppskattar tf kommundirektör Marcus Henricson i Kronoby.

– Vi tror att när vi får nya organisationen att fungera så kan vi göra ett bättre jobb än staten har gjort hittills. Men samtidigt är det utmanande för de pengar vi får från staten för den här verksamheten är inte så rikligt tilltagna.

Varför tror ni att ni kan göra det bättre än hittills?

– Vi känner våra invånare, våra företag och andra arbetsgivare. Så vi vet vilka behov som finns och dessutom är beslutsfattande inom kommunens tjänster lokalt och det är kommunens invånare som fattar beslut.

En ständig dialog med invånare och arbetsgivare kan enligt Henricson på sikt göra att TE-tjänsterna blir mer kundvänliga.

Jakobstadsregionen överväger att sitta i en egen båt

I Österbotten pågår två utredningar, dels en som gäller hela Österbotten och dels en som gäller de fem kommunerna i Jakobstadsregionen. I Karleby ser det ut att bli ett område, hela landskapet, med Karleby som värdkommun.

Både på Österbottens förbund och nuvarande TE-central önskar ledningen att Österbotten samarbetar som ett enda område. Jakobstadsregionen har ändå valt att delta i två utredningar och sedan välja det alternativ som blir bäst.

Tf kommundirektören i Kronoby, Marcus Henricson, förklarar varför.

– Grundidén enligt lagen, och det vettiga ur våra invånares och företags synvinkel är att ett pendlingsområde ska vara ett område för närings och arbetstjänsterna. Det är helt logiskt och också fiffigt att sitta i samma båt, säger Henricson.

Vad har kommunerna i Jakobstadsregionen för läge som gör att det kan löna sig att vara ett separat område?

– I Jakobstadsregionen är arbetslösheten väldigt låg, i många branscher råder arbetskraftsbrist. Och med de stora industri-investeringar som är på gång kommer bristen troligen att bli värre, vi kommer att ha behov av arbetskraft utifrån. Det är ett lite annat läge än i Vasaregionen där man har en viss arbetslöshet.

Samtidigt ser Henricson faktorer som talar för ett större område.

– Då man upphandlar olika tjänster, till exempel utbildningar, kanske man är en starkare aktör om man är större och upphandlar större volymer. Men det går att lösa med samarbete mellan flera områden så jag ser inte det som en avgörande faktor

För ett större område talar också att det behövs specialkompetens inom många olika områden och det är lättare att ordna i större organisationer

– Men också det går att lösa genom samarbete, säger Henricson.

Motsvarande förändring senast 1961

De som i dag jobbar på TE-byråerna flyttas över till de nya områdena som gamla arbetstagare. För personalen är det ändå fråga om en stor förändring, påpekar Nummela.

– En så här stor förändring har inte skett inom sysselsättning sedan möjligen 1961 då de kommunala tjänsterna blev statliga. Så klart personalen känner sig oroliga för vad som kommer. Hur blir det med arbetsuppgifterna, hur blir det med lönerna, var kommer man att jobba, på vilket sysselsättningsområde, säger Nummela.

Det som inte förändras är de digitala tjänsterna för kunderna. I lagen finns alltså inskrivet att kommunerna måste fortsätta använda de webbtjänster som finns idag och som är gemensamma för hela landet.

Sysselsättning en nationell fråga

Nummela ser både för- och nackdelar med att kommunerna tar över. Fördelen är att kommunerna kanske kan jobba fram ännu starkare nätverk i fråga om sysselsättning och samarbeta mer med både läroanstalter och arbetsgivare.

– Vi har ett gott samarbete redan i dagsläget men allt kan bli bättre.

Riskerna som Nummela ser handlar främst om knutpatriotism, alltså att man bara ser till de egna behoven men glömmer att landet är en helhet då det gäller sysselsättningsfrågor.

– Jag hoppas att man inte bara försöker stötta sitt eget område utan hela Finland.

Det här gäller enligt Nummela inte minst när det gäller att locka arbetskraft.

– Går det dåligt för sysselsättning så går det dåligt för ekonomin. Det vill ingen i hela Finland, säger Nummela.

Karleby har testat i två år redan

Karleby har varit en av försökskommunerna i reformen och därför har Mellersta Österbotten redan i ett par år jobbat med Karleby som värdkommun. Bland annat har man testat att ha fysiska mottagningspunkter i alla åtta kommuner i landskapet, även om en del kommuner har förhållandevis få invånare i arbetsför ålder. Till exempel Halso har knappt 450 invånare i åldern 18-64.

– Tanken är att tjänsterna ska komma närmare invånare och arbetsgivare. Men samtidigt behöver verksamheten vara kostnadseffektiv, den statliga finansieringen är ganska knapp. Det bästa skulle vara om vi kunde ha fysiska mottagningspunkter för folk tillräckligt tätt, säger Henricson.

Verksamheten ska framöver finansieras via statsandelar. Summorna bestäms utifrån läget den sista december 2024 och därför vet ingen idag hur stora statsandelarna verkligen blir.

Inom oktober ska fullmäktigeförsamlingarna i alla kommuner ha beslut på vilket område de ska samarbeta med. Kommuner som har mer än 20 000 personer i arbetsför ålder kan välja att ordna tjänsterna på egen hand.

Landskapet Österbotten har cirka 82 600 personer i åldern 18-64, Jakobstadsregionen nästan 23 000. Karleby har nästan 22 000 invånare i arbetsför ålder, alltså två tredjedelar av antalet i hela Mellersta Österbotten som är 30 300.