”Om man utbildar sig inom vård- och serviceyrken har man sannolikt jobb i framtiden” – arbetslivsforskare efterlyser ändå mest flexibilitet och sociala färdigheter

Den här tiden på året funderar många unga på vilken studieinriktning de ska välja och vilket yrke de vill jobba med i framtiden. Det finns ändå ingen kristallkula som kan säga vilket yrke som ger jobbgaranti.

På arbetsmarknaden förändras efterfrågan och utbudet av arbetsplatser ständigt och det är svårt till och med för forskare att sia om vilka branscher som behöver arbetskraft i framtiden.

Mika Helander är äldre universitetslektor vid Åbo Akademi och han är specialiserad på arbetsliv. Han säger att det är viktigt att utbilda sig med allmänfärdigheter så att man snabbt kan lära sig nytt.

– Framtidens arbetsliv kräver flexibilitet och anpassningsförmåga och att man kan utbilda sig på nytt på kort tid, säger han.

Han preciserar och säger att färdigheter som behövs i framtiden är att man kan använda digitala hjälpmedel och att man har sociala färdigheter att vara med människor.

Om man dessutom utbildar sig inom vård- och serviceyrken, är det mer sannolikt att man inte går arbetslös.

– Välfärdsbranschen genomgår för tillfället stora reformer, och dessutom har vi en åldrande befolkning som behöver mer sjukvårdstjänster, så där behövs det mycket personal.

Han lyfter också fram hotell- och restaurang och logistik som sysselsättande branscher. Efter pandemin vill många konsumera och resa.

Databranschen var lockande för 20 år sedan

Vid millennieskiftet var databranschen en lockande och välavlönad bransch, och arbetsplatser fanns i överflöd.

Enligt Helander berodde det på att det då skedde en revolution inom telekommunikation och i den digitala utvecklingen. Då byggde man upp en grundinfrastruktur i rask takt och det utvecklades både hård- och mjukvara och det behövdes mycket personal och kunnande.

– Utvecklingen har ingalunda stannat av nu men den är inte lika stark längre, säger Helander.

För ungefär tio år sedan var kockyrket oerhört eftertraktat och var och varannan ville utbilda sig till kock. I dagens läge har flera läroinrättningar lagt ned sin kockutbildning för att så få sökt till utbildningen.

Helander säger att det en viss tid finns en hype inom olika yrken. Orsakerna vet man inte alla gånger men det hänger ihop med stora förväntningar och att man tror sig se stora marknader.

Det negativa med branscher som lockar stora mängder människor är enligt Helander att folk lätt prutar på anställningsförhållanden och godkänner sämre arbetsvillkor.

– Där det finns brist på arbetskraft finns det större möjligheter att förhandla åt sej bättre anställningsförhållanden, förklarar han.

Färre unga vill utbilda sig inom hälsovård och kultur

Hos studiehandledaren Marie-Louise Krüger-Forslund i Borgå gymnasium märks också trender i hur vissa utbildningar inte lockar på samma sätt som tidigare år.

– För tio år sedan ville många utbilda sig inom sjukvård till bland annat barnmorska och hälsovårdare, men i dagens läge är det väldigt få som väljer den inriktningen.

Samma gäller yrken inom konst och kultur, de intresserar inte unga för tillfället, konstaterar hon.

Studieinriktningar som lockar gymnasieelever från år till år är samhällsvetenskaper, ingenjörsvetenskaper och olika linjer inom ekonomi.

Samtidigt påpekar Krüger-Forslund att det varierar mycket från år till år.

– Vissa år kan det finnas 15 elever som vill bli läkare medan det ett annat år kan vara några få.

Studiehandledaren lockar fram elevens intressen och styrkor

Krüger-Forslund berättar att studiehandledarens uppgift inte är att snusa sig till vilka branscher som behöver arbetskraft i framtiden.

– Vår uppgift är att handleda eleverna att hitta sina styrkor och intressen och välja studieinriktning enligt det.

I vissa fall är det solklart vad eleven vill studera. Det kan vara ett yrke som många inom släkten utbildat sig till och det går av bara farten att fortsätta traditionen.

Få unga väljer studieinriktning enligt lönenivå, de vill helst ha en bra arbetsgemenskap och ett omväxlande jobb

Marie-Louise Krüger-Forslund

– Förvånansvärt få väljer studieinriktning enligt lönenivå, säger hon. De prioriterar mera ett omväxlande jobb och att de får jobba med trevliga arbetskamrater, berättar hon.

Det har blivit allt vanligare bland eleverna att besluta sig för ett mellanår efter studenten.

En del har jobbat vid sidan om skolgången och märkt att de med hjälp av pengar kan förverkliga drömmar och resa. De är medvetna om att då de får en studieplats, är det studier som gäller ytterligare några år innan det ekonomiskt har det lättare.

– Det är helt okej att ta ett mellanår men jag brukar uppmuntra eleverna att åtminstone bekanta sig med studieansökningar och olika branscher under studentvåren så att det är lättare att skicka ansökningar ett år senare.

För tre år sedan förändrades antagningen till högskolorna så att man är tvungen att inleda studierna samma år man får studieplatsen.

Enligt Krüger-Forslund har det lett till att det blir allt vanligare att man inte söker in någonstans efter studenten, utan beslutar sig för att ta ett mellanår.

– Tidigare var det kanske så att det “bara blev” ett mellanår om man inte kom in till den läroinrättning man sökte till.