Hur blev ishockeyn så stor i Finland? Experter listar tre huvudorsaker – och nämner även framtida hotbilder

Finland är ett av få länder där ishockeyn är landets främsta idrottsgren. Vi har talat med tre experter som lyfter fram ishallarna, de internationella framgångarna och NHL-finländarna som fundament till populariteten.

Herrarnas ishockey-VM på hemmaplan har avslutats och hade trots Lejonens misslyckande än en gång stor genomslagskraft i Finland.

VM har en speciell plats på den blåvita idrottshimlen med miljonpublik på tv, välfyllda läktare och torgfester. Boboll må traditionellt bära titeln nationalsport, men frågar man folket är ishockeyn klar etta.

Företaget Sponsor Insight har sedan år 2006 frågat finländarna vilka idrottsgrenar som intresserar dem mest. Ishockeyn har placerat sig på förstaplats 16 av 18 gånger. Undantagen är åren 2008–2009 då backhoppning var populärast.

– Framgång, synlighet och NHL-stjärnor håller ishockeyn populär, summerar Klaus Virkkunen som är forskningsdirektör på Sponsor Insight.

Ishockeyns popularitet är särskilt stor bland män men har ett starkt stöd över hela fältet. Endast ett segment bryter mönstret: bland kvinnor över 60 år är friidrott (46 procent) etta och ishockey (45 procent) tvåa.

I individuella grenar som friidrott och längdskidåkning får damerna en stor del av uppmärksamheten, medan ishockeyn fortsättningsvis är oerhört herrdominerad. Damlejonens insatser i mästerskap väcker intresse, men på klubblagsnivå flyger damerna under radarn.

”När ishallarna kom exploderade det”

Internationellt är fotboll den populäraste grenen i en majoritet av världens länder. Ishockeyn kniper förstaplatsen i tre länder: Finland, Kanada och Lettland.

Varför är då ishockeyn så stor i Finland och hur gick det till? Henrik Meinander, som är professor i historia vid Helsingfors universitet, väljer att vrida tillbaka klockan.

– Ishockeyn slog igenom på 1960-talet då man började bygga inomhusarenor. Det sammanföll i hög grad med urbaniseringen i Finland, framför allt i Helsingfors och Tammerfors, säger Meinander.

Han får medhåll av Göran Stubb som i 40 år har jobbat som spelarscout för NHL. I slutet av 60-talet var han klubbchef för Helsingfors IFK.

– Ishockeyn höll på att bli en stor publikidrott då vi spelade utomhus. När ishallarna kom exploderade det, säger Stubb.

Finlands första ishall byggdes i Tammerfors och var klar inför hemma-VM 1965. Ett drygt år senare stod Helsingfors ishall klar.

– För varje år blev det mer publikvänligt och hockeyn blev ett sätt att umgås vintertid, säger Stubb.

I dag finns det drygt 230 ishallar i Finland, men de flesta ligaklubbarna spelar i gamla ishallar som byggdes på 70-talet och det tidiga 80-talet.

Endast två ligahallar är under 40 år gamla: VM-arenan i Tammerfors är modernast, medan den rivningshotade Åbohallen från 1990 är näst yngst.

– Att ishockeyn så småningom blev den populäraste idrottsgrenen i Finland är en kombination av att grenen blev inomhusidrott och att det kom internationella framgångar, slår Stubb fast.

Landslaget nådde världstoppen på 90-talet

De internationella framgångarna kom en bit efter investeringarna i ishallarna. Finland tog sin första mästerskapsmedalj i Calgary 1988 med ett OS-silver. Därefter blev det ytterligare fyra medaljer innan VM-guldet i Stockholm 1995.

– Framgång alstrar ny framgång. Och finländare följer idrottsgrenar där finländare klarar sig, konstaterar Meinander.

Även Virkkunen pekar på ishallarnas stora betydelse.

– Men den verkliga lyckosparken var VM-guldet 1995 i ett land som påfrestats hårt av lågkonjunktur.

– Jag tror att VM-guldet är den största enskilda orsaken till att ishockeyn så länge varit så viktig för så många, säger Virkkunen.

Den starka finländska NHL-representationen märks också i finländarnas stora intresse för den nordamerikanska ligan. Något som inte överraskar Göran Stubb.

– Finländarna älskar att se sina landsmän nå framgångar utomlands. I NHL:s semifinaler var 13 finländare med.

Och intresset för internationella framgångar gäller inte bara idrott, menar Stubb.

– Titta bara på Käärijä och Eurovisionen. Vilken publicitet han har fått.

NHL är en morot

Enligt Sponsor Insight håvar ishockeyn in ungefär hälften av alla sponsorpengar i Finland. För spelarna finns de stora pengarna i NHL.

– NHL är en morot för begåvade ungdomar som kanske väljer mellan fotboll och ishockey. De ser en möjlighet att spela proffsishockey en vacker dag, säger Stubb.

Hur befäst är ishockeyns popularitet och position? Klaus Virkkunen lyfter upp två hotbilder.

– Det är svårt att vara den som alla andra jagar. Grenar som fotboll och basket har bra flyt, så konkurrensen blir hela tiden tuffare.

– Och den största hotbilden för alla aktörer är att idrotten som helhet blir mindre intressant, säger Virkkunen.