Osmo Soininvaara varnar för att skära i bostadsbidraget – prutar hellre på stöd till gröna investeringar
De Grönas tidigare långvariga riksdagsledamot Osmo Soininvaara har i decennier fördjupat sig i bostadspolitiken och de sociala stöden. Han varnar för konsekvenserna av eventuella nedskärningar i bostadsbidraget.
Bostadsbidraget har seglat upp som ett möjligt sparmål i regeringsförhandlingarna som leds av Samlingspartiets Petteri Orpo.
Inte minst eftersom såväl Samlingspartiet, Kristdemokraterna som Sannfinländarna tidigare sagt att de är redo att skära ner eller se över bidraget.
Utbetalningar av bostadsbidraget kostade staten två miljarder euro år 2022. Men trots det utgör bostadsbidraget inte en stor belastning för den offentliga ekonomin.
Det menar Osmo Soininvaara. Som grön politiker och bloggskribent har han länge engagerat sig i bostadspolitiken.
– I själva verket kan man till och med säga att staten sparar pengar genom att betala ut bostadsbidrag.
Det beror enligt Soininvaara på att bostadsbidraget kompenserat för andra stöd för låginkomsttagare lyft i Finland, till exempel arbetsmarknadsstödet och utkomststödet.
– Vårt arbetsmarknadsstöd är till exempel betydligt lägre än i andra jämförbara länder.
Reprimander från EU
Bostadsbidraget har alltså gjort det möjligt att hålla de här andra stöden på en internationellt sett låg nivå och därmed minskat statens utgifter, trots att bostadsbidragets syfte i grunden inte är att vara ett socialt stöd.
– Finland har ofta fått reprimander från EU om att våra sociala stöd är för låga i europeisk jämförelse, säger Osmo Soininvaara.
Senast i februari i år kritiserade Europeiska kommittén för sociala rättigheter Finland för att nivån på den sociala tryggheten är låg.
– Om nu bostadsbidraget försämras borde man höja till exempel de lägsta pensionerna eller arbetsmarknadsstödet, säger Soininvaara, som för några år sedan kom ut med boken 2020-luvun yhteiskuntapolitiikka, Samhällspolitik på 2020-talet, där han bland annat analyserar stödpolitiken i Finland.
Andra experter har också varnat för att nedskärningar i bostadsbidraget kanske inte alls leder till besparingar i statskassan ifall det leder till att fler personer ansöker om utkomststöd.
Två miljarder euro betalas ut i bostadsbidrag per år
600 000 finländare lyfte bostadsbidrag år 2022. Av dem fick 400 000 det så kallade allmänna bostadsbidraget medan över 200 000 pensionstagare med låga pensioner fick ett särskilt bostadsbidrag.
Tre av fyra som lyfter allmänt bostadsbidrag är antingen studenter eller arbetslösa. Men också många låginkomsttagare får bostadsbidrag.
2015 gjordes en helhetsreform av bostadsbidraget. Då togs till exempel ett inkomstavdrag på 300 euro i bruk, vilket gjordet att man kunde lyfta bostadsbidrag med högre inkomstnivå än tidigare.
Efter 2015 har utgifterna för bostadsbidraget ökat med ungefär en miljard euro på årsnivå. År 2022 utbetalades ungefär två miljarder euro i bostadsbidrag.
”Riskerar att ta kål på låglönejobb i städerna”
Eftersom många låginkomsttagare är beroende bostadsbidraget skulle nedskärningar i bidraget öka klyftan mellan välbärgade och fattiga, menar Osmo Soininvaara.
– Utvecklingen skulle bli som i Paris. Här i Helsingfors men också till exempel i Åbo skulle de rika bo kvar i stadskärnan medan de fattiga skulle bo i förorter och kommuner längs tågspåren.
Nedskärningar i bostadsbidraget kunde också drabba sysselsättningen i städerna. De lågavlönade servicejobben skulle bli färre, eftersom många som innehar jobben inte skulle ha råd att bo kvar i städerna, tror Soinivaara.
Han talar om servitörer, butiksbiträden och städare.
– Det skulle leda till att det blir mindre attraktivt att äta på restaurang i städerna.
Det beror enligt Soininvaara på att restaurangerna vore tvungna att höja servitörernas löner för att locka arbetskraft, vilket i sin tur skulle synas som högre priser på menyn.
Överlag skulle en sänkning av bostadsbidraget öka trycket på att höja låginkomsttagarnas löner så att de skulle ha råd att bo kvar i städerna. Men det ser Soininvaara som osannolikt.
– Kräsna kunder skulle i så fall tvingas betala högre priser för servicen. Det vill de knappast.
Någon kanske kan få för sig att du som grön politiker gärna kritiserar vilken nedskärning som helst som en borgerlig regeringskonstellation kan tänkas hitta på – hur kommenterar du det?
– Jag säger det som jag tycker är rätt, jag har inte behov av att klandra någon. Och jag är bekymrad över den ökande segregationen i våra städer.
Om du själv deltog i regeringsförhandlingarna och var tvungen att försöka minska på de statliga utgifterna, var skulle du börja?
– Företagsstöden borde ses över. Där kunde man lätt spara några hundra miljoner. Fastän jag är en stark anhängare av den gröna omställningen tycker jag det är korkat att staten till exempel stöder gröna investeringar som annars också är mycket lönsamma. Jag skulle heller inte subventionera elbilsköp med statliga pengar.