Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Finland väntas ta plats vid Natos ledningsstab i Nederländerna – forskare hoppas på en gemensam nordisk lösning

Bild av forskaren Charly Salonius-Pasternak
Bildtext Brunssum kanske inte blir en bestående lösning för Finland, säger Charly Salonius-Pasternak. Han tror det skulle vara viktigt med en samnordisk stab.
Bild: Mette Nordström / Yle

Natos ledning vill ansluta Finland till operationsstaben i Brunssum i Nederländerna. Forskaren Charly Salonius-Pasternak förstår argumenten, men hoppas själv på en samnordisk stab i framtiden.

Enligt uppgifter till Yle tidigare i veckan kommer Natos ledning att föreslå att Finland tar plats vid operationsstaben i Brunssum i Nederländerna, intill gränsen mot Tyskland. Men någon bestående lösning blir det nödvändigtvis inte.

– Då Finland nu är Natomedlem fanns det en viss press på att få in Finland någonstans, säger ledande forskare Charly Salonius-Pasternak vid Utrikespolitiska institutet.

Nato har tre ledningsstaber för alliansens samoperationer. Staberna betecknas JFC (Joint Forces Command) och de finns i Brunssum i Nederländerna, i Norfolk på USA:s östkust och i Neapel i Italien.

Natos ledningsstaber för samoperationer, karta

Staberna leder Natos operationer i både freds- och krigstid och har en central roll då Nato planerar hur det gemensamma försvaret av Finland och Sverige ska se ut.

Samnordisk stab i framtiden?

Både Finland och Sverige har som Natos partnerländer hittills haft mest kontakt med staben i Brunssum, som ansvarar för Natos operationer i norra Europa, Östersjöregionen och Baltikum. Ur den synvinkeln framstår Brunssum som ett naturligt val.

Staben i Neapel har Medelhavet och Svarta havet som sitt ansvarsområde, medan staben i Norfolk förenar medlemsländerna på bägge sidor om Atlanten. Till de här länderna hör framförallt USA, Storbritannien och Norge.

Ur nordisk och transatlantisk synvinkel skulle det alltså vara mer ändamålsenligt att ansluta både Finland och Sverige till staben i Norfolk, och att alla nordiska länder skulle tillhöra samma stab.

– Jag tror det skulle vara viktigt att ha alla tillsammans, men jag förstår också argumenteringen ur till exempel Estlands synvinkel när det gäller försvaret av vårt närområde, säger Charly Salonius-Pasternak.

Kaikkonen hoppas på ändamålsenlig lösning

Stabspusslet kompliceras av att staben i Norfolk än så länge uppges vara underbemannad och att Sverige fortfarande inte är fullvärdig Natomedlem.

I praktiken verkar det alltså inte finnas några andra alternativ än Brunssum för Finlands del, åtminstone inte i det här skedet.

Försvarsminister Antti Kaikkonen (C) verkar inte bekymrad över läget, men betonar att frågan ännu inte är avgjord. Efter Rysslands invasion av Ukraina har Nato nu inlett en förvandlingsprocess, som väntas pågå länge.

På längre sikt hoppas Kaikkonen på en lösning som är den mest ändamålsenliga för Finland, för de nordiska länderna och för Nato som helhet.