Skadorna ärrade Wilma Sjöholm – nystarten i Honka blev rätt miljö för att bearbeta rädslan: ”Jag har kämpat mycket med att inte vara rädd på planen”

För första gången på länge känner Wilma Sjöholm att fotbollen ger mer än vad den tar. Flytten till Honka i början av året visade sig vara ett smart drag för att kunna bygga tillbaka det självförtroendet som knäcktes av skador.

Det är en sprudlande glad Wilma Sjöholm som tränar med lagkamraterna från FC Honka på Hagalunds konstgräs en majmorgon. Äntligen känner 24-åringen att hon kommit till ett ställe där hon får vara sig själv och bara njuta av fotbollen.

Det har gått sex år sedan hon hade samma känsla. Då hade Jakobstadsbördiga Sjöholm precis lämnat FC United och gjort debut i Nationella ligan med GBK. Framtiden såg ljus ut och hon laddade upp för att representera U19-landslaget i ett EM-kval.

Men det blev inget EM-kval. Det blev inte fotboll på en lång tid, i alla fall på det lättsamma sättet som hon hade hoppats på.

Istället drog skadehelvetet igång.

År 2017 slets hennes korsband av i det vänstra knät för första gången. Efter rehabiliteringen flyttade Sjöholm till Djurgården där hon kämpade med överbelastning i två års tid.

Hon flyttade till Finland och HJK 2020 för att få mer speltid, men bara ett år senare var olyckan framme igen. Korsbandet i samma knä slets av än en gång.

– Det var tufft. När jag kom tillbaka till Finland hade jag högt förtroende för att jag skulle kunna prestera. Jag kände mig ung och hade en känsla av att jag har det lilla extra i mig. Och sen så hände det igen, säger Sjöholm till Yle Sporten.

Rädslan fick övertaget

Efter en lång inre kamp om det var värt att genomgå en ytterligare operation bestämde sig Sjöholm för att undergå ett omfattande ingrepp där båda benen opererades. Stundvis kände hon sig uppgiven, men att sluta var aldrig ett alternativ.

– När jag slutar så väljer jag att göra det själv, inte för att jag är skadad.

Även om rehabiliteringen fysiskt sett gick smidigt, hade skadorna satt sina spår på det mentala planet.

Självförtroendet var i botten och rädslan, som uppenbarade sig efter den första skadan, återvände och smög sig in tätt inpå – rädslan att gå in på planen, rädslan att skada sig, rädslan för att behöva genomgå ännu en smärtsam operation.

– Jag har kämpat jättemycket med att inte vara rädd då jag går på planen.

Rädslan satte stopp för utvecklingen.

Sjöholm beskriver sig själv som en teknisk och spontan spelare. Det är just de egenskaperna som har varit hennes styrkor som anfallare. På grund av skadorna har hon medvetet och omedvetet försökt undertrycka sin spontanitet.

– När jag slet av korsbandet för andra gången gjorde jag bara en dribbling som jag alltid brukar göra och så slets det av. Därför har jag blivit så tillbakadragen. Det har varit svårt att komma över det och slappna av.

Omstarten i Honka gav resultat direkt

I fjol blev det två mål på elva matcher för Sjöholm i HJK. Trots att anfallaren spelmässigt äntligen hade hittat tillbaka, kände hon att det var dags för någonting nytt.

Sjöholm provspelade bland annat för Brøndby IF, som spelar i Danmarks högsta liga, men insåg snabbt att det viktigaste var att få mer speltid.

Istället kändes Esbolaget FC Honka rätt direkt och hon flyttade dit inför pågående säsongen.

– När jag kom hit och provade så kände jag snabbt att det här är stället där jag kommer att vilja vara den här säsongen. Jag fick ett bra första intryck av tränaren och vi hade samma visioner om allting.

Det krävdes bara fem matcher med Honka för att tangera fjolårets målsaldo. Sjöholm är tacksam över att hon tilldelats rikligt med speltid och lyckats göra avgörande mål. Men mest av allt är hon tacksam över det stöd som hon fått för att kunna bearbeta sin rädsla och få upp självförtroendet.

– Jag har fått bra förtroende här. Alla spelare och alla tränare har fungerat som ett jättestort stöd för mig. Jag är jättetacksam för den här omgivningen jag är i just nu.

Enligt lagets huvudtränare Omar Adlani har Sjöholm varit en välkommen förstärkning.

– Wilma passar superbra in i laget. Hon ger sitt yttersta i alla situationer. Men vi måste komma ihåg att hon varit borta en lång period. Men så som hon presterat redan nu, kan hon ta sig hur långt som helst, konstaterar Adlani.

Adlani har stor förståelse för den mentala resa Sjöholm har genomgått, och är starkt imponerad över hur hon orkat ta sig till den plats där hon befinner sig i dag. Han hoppas på att Sjöholm ska inse hur duktig hon är.

– Hon förstår inte hur skicklig hon är med bollen och hur intelligent hon är. Min enda roll i år är att stötta henne både på och utanför planen – att ge henne det självförtroende som hon tappat.

Skadorna kvävde drömmarna

För sex år sedan hade Sjöholm klara mål för sin framtid. Men i och med skadorna blev målen sakta men säkert mindre och mindre.

Till slut fanns det inga mål kvar.

– Jag vet att jag kanske borde börja tänka på målen på nytt. Om det fortsätter så här kan jag börja se målen som jag haft sedan jag var liten igen.

Nu ställer hon sig främst in på att hitta något positivt i varje dag och att inte ta någonting för givet. Samtidigt har hon inte stängt några dörrar. En flytt utomlands är inget hon aktivt tänker på, men hon är inte heller rädd för att det steget igen om det känns rätt om några år.

I dag ligger fokus på att prestera så bra som möjligt med det nya laget. En plats i topp tre tror den talangfulla anfallaren är ett realistiskt mål för Honka som ligger fyra i tabellen efter sju spelade matcher.

– Serien är tajt i år och vi har presterat helt okej. Ingen trodde riktigt på oss i början av säsongen, så det känns kul att vi har kunnat bevisa att vi är ett lag att räkna med.

På det personliga planet handlar det vardagliga jobbet för Sjöholm om att slappna av. Det tar tid, men hon har funnit hoppet. Hon är fullt medveten över den potential hon besitter.

– För varje träning och match som går så blir jag mer avslappnad och kan göra de saker jag är bra på. Jag känner att det kan bli hur bra som helst, bara jag får vara skadefri och frisk.