Dramatens finlandssvenska ensemblechef: ”Fint att jobba i ett sammanhang där ekonomin inte dikterar allt”

Mer fokus på vad man vill, kan och ska göra och mindre panik över pengarna. Ungefär beskriver Åsa Salvesen skillnaden mellan att jobba på Sveriges nationalscen och med teater i Svenskfinland.

Det är en vacker och solig dag när jag träffar ensemblechefen på Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm Åsa Salvesen.

– En sådan här dag borde man ju inte sitta inomhus, konstaterar hon när jag tar en bild på henne utanför den pompösa teaterbyggnaden vid Nybroplan i Stockholm.

Men det blir inte många pauser för att njuta av vädret nu. Sedan Salvesen började sitt nya jobb hösten 2022 har hon haft fullt upp.

– Min kalender är fulltecknad och varje dag kommer det ändå nya, överraskade saker till, säger hon.

Både administration och konstnärlighet

Att vara ensemblechef är ett omfattande arbete.

– Jag är i praktiken chef för alla skådespelare, både de fastanställda och frilansarna. Totalt rör det sig om ungefär 90 personer, berättar Salvesen.

Hon är kontaktlänken mellan skådespelare och regissörer, dagligt bollplank för sina medarbetare och har också budgetansvar för sin avdelning. En central del av arbetet är rollbesättningen, alltså att para ihop skådespelare och roll.

Åsa Salvesen har en lång erfarenhet från olika jobb inom teatervärlden, och brinner fortfarande starkt för skådespeleriet.

– Det är ändå någonstans min motor, fast jag inte själv längre längtar efter att stå på scen. Att få hjälpa skådespelarna att göra sitt jobb är mycket givande, säger Salvesen.

Även om hon har hand om praktiska frågor som löner och tidtabeller har hon också fört intressanta konstnärliga diskussioner med personalen på Dramaten.

– Det är jätteinspirerande att också kunna ha en sådan dialog med de anställda, även om jag är chef. Det har antagligen att göra med min bakgrund, konstaterar hon.

Mer fokus på innehåll än ekonomi

Åsa Salvesen konstaterar att hon ännu inte hunnit smälta allt som det nya jobbet fört med sig, men att hon noterat åtminstone några skillnader till teaterjobbet hemma i Svenskfinland.

– Här är det mer fokus på vad man vill, kan och ska göra för att uppfylla sitt uppdrag och exempelvis representera olika grupper i samhället.

Även om man också på Dramaten har ekonomiska realiteter att rätta sig efter och måste hantera stigande kostnader, så är pengarna inte i lika stor fokus som inom finlandssvensk teater, säger hon.

– I Svenskfinland måste man alltid tänka på om olika saker bär sig och det är krävande att erbjuda det samma som den finskspråkiga majoritetsbefolkningen erbjuds, men med mindre resurser. Det minoritetstänket finns ju självfallet inte här, säger Salvesen.

Hon skyndar sig att lägga till att det förstås också i Sverige finns många inom teaterfältet som kämpar med ekonomin och att också Dramaten måste tänka på pengarna.

– Men det här är trots allt en nationalscen. Det känns skönt att veta att det finns resurser, konstaterar ensemblechefen.

Sommar i Västnyland – och till havs

Åsa Salvesen har alltså en hektisk period bakom sig och hon ser fram emot att ta semester i sommar.

– Jag tror att jag på riktigt kan reflektera över min första tid här först när jag tagit en liten paus och får distans till det jag varit med om hittills.

För Salvesen betyder sommar tid i det kära hemmet i Ekenäs, lugn och ro i den tysta trädgården och vistelse till havs.

– Vi seglar på somrarna. Jag ser framför mig en vik där vi kastar ankare någonstans och är på svaj. Det är semester för mig, hundra procent.