Med Jesus i centrum men på olika sätt – Leif Erikson öppnar upp de fyra evangelierna i aftonandakten
Evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes förmedlar Jesus-berättelsen på olika sätt.
Alla fyra evangelier berättar om hur Jesus gjorde tecken och under som ingen kunde bortförklara.
– Egentligen finns det bara ett evangelium, ett glatt budskap om Jesus, men i fyra versioner. I evangelierna skildras Jesus-berättelsen på lite olika sätt, säger Leif Erikson, docent i dogmatik.
Leif Erikson leder i i fyra avsnitt av Aftonandakt lyssnaren på en vandring genom Bibelns fyra evangelier. Han reflekterar kring författarnas särdrag, texternas innehåll och avsikt och vilka de ursprungligen riktar sig till, judar eller hedningar.
De tre första evangelierna kallas för synoptiker, för de liknar varandra. Johannes evangelium, som är yngst, skiljer sig från de tre övriga. Han fördjupar synoptikernas skildringar och förklarar vad det som Jesus sade och gjorde betyder.
Jesus person och förkunnelse står i centrum i alla fyra evangelierna. Mest utrymme får den sista veckan i Jesus liv där hans lidande, död och uppståndelse skildras.
Leif Erikson berättar att Jesus är en av de personer i antiken som det har skrivits allra mest om. Utan evangelisternas skildringar av Jesu person och undervisning skulle vi inte veta mycket om honom. Det finns nog också utombibliska källor till Jesu liv, men den viktigaste källan är evangelierna.
Jesus-berättelsen har också inspirerat författare, konstnärer och musiker till stordåd som stått sig genom århundraden och som är en del av vår kultur. Som exempel kan nämnas målningar av Michelangelo och musik av Johan Sebastian Bach.
Matteus var ”öronvittne”
– Jesus predikningar spelar en viktig roll för Matteus som själv hade lyssnat till dem och bevarat dem i minnet innan han skrev ned dem. Matteus kan därför sägas vara ett ”öronvittne” till Jesus undervisning.
Han var en av Jesus tolv lärjungar. När han kallades av Jesus var han tullman och hette Levi. Evangeliet är adressat till judar och skrevs någon gång mellan år 70 och 80 efter Kristus. Att Matteus riktar sig till judar märks genom att han hänvisar till många profetior i Gamla testamentet.
Det vi också noterar är att Matteus är intresserad av siffror. Det kan ha ett samband med att han hade arbetat vid tullen och att han kände till judisk talsymbolik
ur Leif Eriksons aftonandakt
Markus betonar ofta Jesus som tjänare. Han skriver att Människosonen har kommit för att ge sitt liv till lösen för många.
– Markus låter Jesus gärningar stå i fokus när han berättar, medan de övriga evangelisterna fokuserar på Jesus muntliga undervisning.
Markus har kallats för berättaren bland evangelisterna. Det är fart och fläkt över hans skildringar. Det lilla ordet strax, på grekiska mox, förekommer flera gånger i evangeliet. När Markus skildrar Petrus väg skriver han: Och strax gol tuppen för andra gången
ur Leif Eriksons aftonandakt
Läkaren Lukas
– Evangelisten Lukas var läkare till utbildningen. Det märks när han skildrar sjukdomar och hur Jesus botar sjuka. Han hade också en psykologisk iakttagelseförmåga, som t ex då han säger att ”den dagen blev Herodes och Pilatus vänner”.
Lukas evangelium har kallats för hedningarnas evangelium, för han betonar ofta att Jesus är hela världens frälsare, inte bara judarnas. Det tredje evangeliet har också kallats för de förlorades evangelium, berättar Leif Erikson.
– Jesus berättar liknelsen om det borttappade fåret, det borttappade myntet och den förlorade sonen. De här tre liknelserna hör till de mest uppskattade och uppbyggliga i hela Nya testamentet, säger Erikson.
Evangelisten Lukas var läkare till utbildningen. Det märks när han skildrar sjukdomar och hur Jesus botar sjuka
ur Leif Eriksons aftonandakt
Johannes fokuserar på sista veckan i Jesus liv
Johannes var jude och var väl förtrogen med judiska högtider, seder och bruk och väl bevandrad i Palestinas geografi. Matteus skriver till judekristna, Markus och Lukas till hednakristna medan Johannes vänder sig till alla, både judar och hedningar.
Ord som tro, kärlek, liv, frid, sanning och glädje förekommer ofta hos Johannes, som ägnar en tredjedel av sitt evangelium åt den sista veckan i Jesus liv. Allt kulminerar sedan i Jesus död på korset och hans segerrika uppståndelse.
– Johannes missionstanke är något annorlunda än den vi möter hos Matteus och Markus, som ju båda anger Jesus befallning att gå ut och göra alla folk till hans lärjungar. Även hos Johannes finns sändningen att gå ut men han återger också Jesus ord: ”När jag har blivit upphöjd från jorden ska jag dra alla till mig.”
Ord som tro, kärlek, liv, frid, sanning och glädje förekommer ofta hos Johannes
ur Leif Eriksons aftonandakt
Evangelierna relevanta än i dag
Teologie doktor Leif Erikson är idag pensionär men har under årens lopp arbetat som präst, lärare, rektor och professor. Han är docent i dogmatik. Han har skrivit ett antal böcker och artiklar av vilka de flesta handlar om reformationsteologi.
På vilket sätt kan evangelierna tala till dagens läsare?
– Man säger att finländarna sekulariserats, men man kan ändå beröras av berättelserna, till exempel om den förlorade sonen. Här kan vilken som helst son eller dotter känna igen sig, och förstå att det finns någon som väntar. Jesus budskap gäller fortfarande, ”Jag är med er alla dagar, in till tidens ände”, säger Erikson.
