Musikredaktören Bertil Blom: ”Kärleken till radion tar jag med mig när jag gör mitt sista program”

Efter 38 år på Rundradion går den prisbelönte musikredaktören Bertil Blom i pension. Idag sänder han den Klassiska kvällen för sista gången.

Bertil Blom skulle bli klasslärare men blev pianolärare. Sedan skulle han bli musiklärare men blev musikredaktör och journalist – ett drömyrke trots att han inte visste det från början.

Efter att ha utbildat sig till och jobbat som lärare och studerat vid Sibelius Akademin började han jobba som sommarvikarie på Radio Österbotten år 1984. Läraryrket har gett honom en förmåga att tala om musik på ett pedagogiskt och lättillgängligt sätt.

– Jag avskyr ordet elitism när man talar om klassisk musik. Jag är mest nöjd när jag får feedback av någon som sitter i traktorn. Jag talar inte enbart till de redan frälsta.

För den som inte visste vad den ville veta

Under sina 38 år på Yle, varav 15 i Helsingfors och 23 i Vasa, har Bertil hunnit göra tusentals intervjuer och han har arbetat med otaliga musikfestivaler och musikinspelningar.

Som så många andra inledde han banan med nyhetsjournalistik. Det allra första uppdraget handlade om att bevaka avfallshantering. 1980-talet var radions guldålder.

– Kärleken till radion som medium förde mig till Yle och det är kärleken jag tar med mig när jag gör mitt sista program. Det är något med liveradion som fascinerar mig.

– Det är enkelt, effektivt och når ut väldigt brett också till den som inte visste att den ville veta det den hör.

Strömningstjänsterna erbjuder numera mer eller mindre all musik man kan önska sig. Men Blom tror att det finns en risk för att publiken får uppleva färre spontana musikupptäckter i framtiden.

– Folk vill ha materialet paketerat och tillgängligt på det egna språket. Här kan vi journalister sålla den otroliga mängd musik och annan information genom en tratt och serva publiken så att den kan ta till sig det på ett hanterligt sätt.

Publikkontakten det mest givande

Nyhetsjournalistiken har gett Blom bredd men han har alltid känt sig som ”den klassiska killen”.

– Vem ska göra program om klassisk musik om jag inte gör det? Förut var vi många, till sist har jag varit ganska ensam om det.

Blom belönades i våras med Kulturfondens pris för sin passion och sitt stora engagemang för den klassiska musiken. Det mest givande har ändå varit alla de människor han fått träffa under sin långa karriär.

– Och framförallt lyssnarna och publikkontakten! En av mina käpphästar har varit att försöka slå hål på myten att klassisk musik skulle vara för bättre folk. Jag har fått respons av folk som trott att de inte tycker om klassisk musik, men har upptäckt den efter att ha lyssnat på mina program. Det är jag mest stolt över, det är public service i högsta grad.

Spyor i livesändning, crazy-sändningar och ånger

Blom beskriver Yle som möjligheternas hus. Han har fått förverkliga många av sina mest vilda idéer. År 2014 paddlade han kajak i sex veckor längs hela kusten från Ryssland till Sverige, gjorde reportage från kobbar och skär och intervjuade tyska seglare.

– Att få kombinera sitt fritidsintresse med jobbet och dessutom få lön för det var rena drömmen.

En annan minnesvärd arbetsuppgift är en ”crazy” sändning i ring-in-programmet Musikväktarna med en av Finlands mest folkkära artister, M.A Numminen som studiogäst.

– Hans intelligens och kunnighet inom klassisk musik var alldeles otrolig. Han hade ett svar på alla kommentarer från publiken och sjöng Schubert på sitt alldeles speciella sätt i sändningen.

Bloms mest tragiska minne är från höstmorgonen då Estonia förliste 1994. Blom jobbade då som morgonvärd i radion.

– Det var tiden innan webben. Man insåg först inte vidden av katastrofen som växte fram under morgonsändningen. Man är ju in i elden då det händer.

Blom har verkligen gett sitt allt åt lyssnarna. En gång spydde han under direktsändning och fortsatte som ingenting. Han var en av dem som precis skolats in till att köra sändningarna utan tekniker. Uppdraget var att fylla 40 minuter med musik och snack medan OS i Barcelona hade sändningspaus 1992.

Plötsligt började han må dåligt, lade på en låt och hade 2 minuter och 13 sekunder på sig att störta mot toaletten och meddela vaktmästaren om städbehovet.

– Jag hann! Städaren kom sedan in mitt under sändningen och frågade: Var är spyorna?

Det han ångrar mest är att han inte tog sig tid att prata med konstnären och författaren Tove Jansson som besökte studion och läste ur sina böcker strax innan Blom skulle ha sändning.

– Jag var upptagen med mitt eget program och stod och trampade utanför studion, lite smånervös, eftersom hennes program drog ut på tiden, säger Blom och fortsätter:

– På 1980-talet var hon ingen världsstjärna ännu, mer en finlandssvensk författare som lyckats med sina Muminböcker. Men jag ångrar att jag inte stannade upp och pratade med henne och vävde in henne i mitt program då.

Friluftsliv som motvikt till jobbet

Som motvikt till passionsyrket på Yle har Blom haft många fritidsintressen som hjälpt honom att hålla balansen i livet, framför allt friluftsliv som paddling och skärgårdsliv under alla årstider.

– Det här vill jag fortsätta odla: kunna resa till Portugal i november då det regnar på snedden i Finland, kunna ta långa frukostar, dricka kaffe i solen och läsa böcker. Det är viktigt att kunna gå nu så länge jag är ung och frisk.

Dessutom verkar han fortfarande som kantor och pianist och hoppar in på begravningar ibland. Dörren till journalistiken håller han också öppen.

– Jag har tänkt skriva recensioner för lokaltidningar eller Yle. Jag vill ge tillbaka av det jag fått och ställa det i relation till annat.

Framtiden innehåller alltså tre f: frilansskribent, frilansmusiker och frilufsare – Blom i ett nötskal, men mer på egna villkor.

Mårten Svartström programledare för ny musikpodd – ”Vi bjuder på musikaliska insikter och aha-upplevelser”

I höst lanserar Svenska Yle den nya Musikpodden, med Mårten Svartström som programledare.