Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Allt fler bebisar föds med avvikelser i ryggraden – risken ökar ifall modern röker eller har diabetes

Raskaan olevan henkilö lukee kumppaninsa kanssa "Meille tulee vauva" kirjaa.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Avvikelser i ryggraden har ökat hos nyfödda i Finland. Det är stor skillnad på hur de medfödda avvikelserna i ryggkotorna påverkar barnet, men de allvarligaste fallen kräver operation i tidig ålder.

Allt fler nyfödda föds med avvikelser i sina ryggkotor. Det framkommer i en forskning om förekomsten av avvikelser i ryggkotor i Finland åren 1997 till 2016.

Forskningen är ett samarbete mellan Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS), Åbo universitet, Helsingfors universitet, Helsingfors universitetssjukhus (HUS) och Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Under forskningsperioden förekom det 255 fall av medfödda anomalier i ryggkotorna i Finland.

”Häpnadsväckande är det att man kan se en klar och statistiskt betydande ökning av fallen under de senaste åren.” Det säger Susanna Heiskanen, specialläkare inom barnkirurgi vid ÅUCS, i ett pressmeddelande av Egentliga Finlands välfärdsområde.

Enligt Heiskanen medför avvikelser i ryggraden en cirka 8 procents risk för död under det första levnadsåret. Det beror delvis på att en del barn med anomalier i ryggraden också diagnostiseras med flera andra avvikelser.

En nyförlöst bebis som en skötare håller om på ett skötbord.
Bildtext Bildsättningsbild ur arkivet. Avvikelser i ryggraden har ökat hos nyfödda.
Bild: Kipgodi/Mostphotos

Förekomsten av avvikelser i ryggraden är 1.9 per 10 000 levande födda barn i Finland, och den totala andelen fall är 2.2 per 10 000.

I forskningen användes THL:s nationella missbildningsregister. Man använde statistik över bebisar med avvikelser i ryggraden som fötts, levande eller döda. Med i forskningen räknades också graviditeter som avbrutits på grund av ryggradsanomalier under forskningsperioden.

I de allvarligaste fallen måste ryggkotorna opereras

Det finns väldigt lite publicerad data om förekomsten av ryggradsanomalier och riskfaktorer.

Det är stor skillnad på hur de medfödda avvikelserna i ryggkotorna påverkar barnet. I lindriga fall räcker det med uppföljning. I värsta fall krävs medicinska ingrepp redan i tidig ålder.

Operationen görs vanligtvis i åldern 2 eller 3 år och för en del i tonåren. I Finland görs cirka 15 operationer per år, i Helsingfors och Åbo.

”Ryggradsanomalier kan i vissa fall leda till funktionsstörningar i ryggmärgen eller leda till en svår andningssvikt”, säger professor Ilkka Helenius i pressmeddelandet.

Bebisens ryggrad utvecklas i början av graviditeten, under graviditetsvecka 3 till 8, och en störning i ryggradsutvecklingen kan leda till ryggkotorna utvecklas fel.

Enligt Helenius är den vanligaste åtgärden vid ryggradsavvikelser en spinal amputationsoperation. I en sådan operation avlägsnas den avvikande kotan, och sätts ihop genom en steloperation av de övre och nedre normala kotorna.

Risken för problem med ryggraden ökar ifall modern röker

Åldern för förstföderskor har stigit, vilket ökar risken för underliggande sjukdomar hos gravida kvinnor.

Enligt undersökningen ökade risken för ryggradsanomalier ifall modern led av diabetes, ledreumatism eller ifall mamman rökte eller använde läkemedlen östrogen och heparin. Östrogen och heparin används bland annat i samband med fertilitetsbehandlingar.

Förekomsten av medfödda ryggradsanomalier har ökat med 16 procent under forskningsperioden.

Forskningen visade att särskilt diabetes, som diagnostiserats före graviditeten, höjde risken för ryggradsavvikelser. Risken var sjufaldigad vid diabetes hos modern.

Naisen käsi, jossa sormien välissä palava savuke.
Bildtext Om modern röker ökar risken även för medfödda hjärtfel.
Bild: Petteri Bülow / Yle

Utgående från analyserna verkar moderns rökning under graviditeten öka risken för ryggradsanomalier.

”Moderns rökning har i tidigare studier konstaterats öka förekomsten av medfödda hjärtfel, avvikelser i matsmältningskanalen och anomalier i ansiktet. Rökavvänjning för kvinnor i fertil ålder bör främjas aktivt”, konstaterar Susanna Heiskanen i pressmeddelandet.

Undersökningen är gjord av Susanna Heiskanen, specialistläkare inom barnkirurgi vid ÅUCS, Arimatias Raitio, specialistläkare inom barnkirurgi, klinisk lärare och docent vid Åbo universitet och Ilkka Helenius, professor inom ortopedi och traumatologi vid Helsingfors universitet.

Källa: Egentliga Finlands välfärdsområde

Diskussion om artikeln