Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Pargas gick 1,2 miljoner på plus ifjol – men invånarantalet fortsätter minska, trots ökad inflyttning

Pargas stadshus.
Bildtext Invånarantalet i Pargas har minskat till under 15 000, trots ökad inflyttning.
Bild: Cecilia Juuti / Yle

Pargas stads bokslut för 2022 slutade med ett plusresultat på ungefär 1,2 miljoner euro, tack vare ökande skatteintäkter. Men de kommande åren kan bli tuffare.

Skatteintäkterna i Pargas ökade med fyra miljoner under fjolåret. På måndagens stadsfullmäktigemöte i Pargas konstaterade stadsdirektör Patrik Nygrén att det goda resultatet ledde till att lånestocken blev lite mindre än beräknat.

Staden hade nettoinvesteringar på drygt 11 miljoner under fjolåret, varav största delen gick till det nya skolcentret Brava. De kommande åren förväntas däremot bli tuffare.

– Ifjol såg stadens ekonomi bra ut och även det här året kommer säkert att vara ett riktigt bra år, men utmaningar finns säkert inom de kommande två åren. Det gläder mig ändå att vi har kompetent personal inom staden, som sköter stadens pengar på ett bra sätt, säger Livskraftutskottets ordförande, Tomas Björkroth (SFP).

Pargas har nu under 15 000 invånare

Trots att antalet inflyttade Pargasbor ökade med 10 personer ifjol, minskar fortfarande antalet Pargasbor, eftersom det dör fler personer än det föds. För första gången sedan kommunsammanslagningen har Pargas under 15 000 invånare.

– Det finns inga snabba lösningar gällande inflyttningen, utan det här är en sak vi bör arbeta långsiktigt med. Jag tycker att vi borde arbeta konkret utifrån stadens strategi kring hållbarhet, att arbeta tillsammans och att utveckla saker, säger Björkroth.

Under måndagens fullmäktigemöte diskuterades även en utredning som gjorts om stadens egen kollektiv- och anropstaxitrafik. Björkroth var inte nöjd med den utredning som gjorts och föreslog att ärendet remitteras. Fullmäktige godkände enhälligt en remittering av ärendet till stadsstyrelsen.

– Nu fick vi en utredning om vilka linjer som finns. Det är en bra grund, men den behöver kompletteras. Vi behöver veta hur mycket de här linjerna kostar och vem som behöver de här linjerna. Det är också viktigt att marknadsföra linjerna. Vi har flera linjer än vad jag kände till här i staden och jag tror att det säkert finns flera som inte vet om att de här linjerna finns, säger Björkroth.

En man med glasögon och mörkt hår.
Bildtext Tomas Björkroth tycker att staden kunde marknadsföra sin egen kollektivtrafik bättre.
Bild: Carmela Johansson / Yle

”Inflyttningen är redan svagt på plus, men det ska bli mycket mera”

På måndagens fullmäktigemöte valdes även ny ordförande och viceordföranden till fullmäktige och även nya ledamöter till stadsstyrelsen. De flesta ledamöterna fortsätter på samma poster under de två återstående åren.

SFP:s Sandra Bergqvist återvaldes till stadsfullmäktiges ordförande och Gilla Granberg fortsätter som stadsstyrelsens ordförande.

– Det är jättetrevligt att få fortsätta det här viktiga arbetet. Bokslutet visar positivt, men här finns varningstecken som vi måste ta på allvar, säger Granberg.

Även Granberg tycker att det är viktigt att tänka långsiktigt när det gäller invånarantalet i staden.

– Vi har mycket som är bra i staden. När broarna förnyas och Brava lärcenter snart öppnar sina dörrar, så ökar inflyttningen. Inflyttningen är redan svagt på plus, men det ska bli mycket mera, bara vi har lite tålamod och jobbar målmedvetet mot det, säger Granberg.

En ljushårig kvinna med glasögon.
Bildtext Gilla Granberg ser framemot att fortsätta arbetet som stadsstyrelsens ordförande i två år till.
Bild: Carmela Johansson / Yle

Fullmäktige vädjar för ”Fiskis” och Själös forskningsstation

I samband med mötet undertecknade även alla fullmäktigegrupper en vädjan till beslutsfattarna i Helsingfors för Skärgårdshavet och speciellt att forskningsstationen på Själö och Fiskeriskolan i Pargas ska finnas kvar också i fortsättningen. Samlingspartiets Markku Orell, är glad över att alla fullmäktigegrupper understöder vädjan.

– Vi vill alla stödja Skärgårdshavet, men de aktörer som just nu jobbar för det har inte de resurser som de borde ha. Höga fastighetskostnader borde inte leda till att hela verksamheten måste avvecklas. Jag hoppas att regeringsförhandlarna läser den här vädjan och försöker hitta möjligheter att understöda institutionerna, säger Orell.

En äldre man med glasögon.
Bildtext Markku Orell hoppas att beslutsfattarna i Helsingfors förstår vikten av att stödja fiskeri och skärgårdsforskning.
Bild: Carmela Johansson / Yle

Diskussion om artikeln